James Mirrlees

James Mirrlees
James Mirrlees, 8 oktober 2010.
Född5 juli 1936[1][2][3]
Minnigaff, Storbritannien
Död29 augusti 2018[4][5] (82 år)
Cambridge
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidEdinburghs universitet, masterexamen,
Trinity College, Cambridge, doktorsexamen,
Douglas Ewart High School
Universitetet i Cambridge[6]
SysselsättningNationalekonom
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology
Universitetet i Cambridge (1963–1968)
Oxfords universitet (1968–1995)
University of California, Berkeley (1986–1986)
Yale University (1989–1989)
Universitetet i Cambridge (1995–)
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1970)[7]
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1996)[8]
Hedersdoktor vid Pekinguniversitetet (2003)[9]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Fellow of the British Academy
Medlem av Royal Society of Edinburgh
Hedersdoktor vid Chinese University of Hong Kong
Knight Bachelor
Redigera Wikidata

Sir James Alexander "Jim" Mirrlees, född 5 juli 1936 i Minnigaff i Kirkcudbrightshire (i nuvarande Dumfries and Galloway) i Skottland, död 29 augusti 2018 i Cambridge i England,[10][11], var en brittisk (skotsk) nationalekonom med teorier om asymmetrisk information som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1996. Han adlades vid 1997 års "Birthday Honours".

Biografi

Mirrlees utbildades vid Douglas Ewart High School, då vid University of Edinburgh med masterexamen i matematik och naturfilosofi 1957) och Trinity College, Cambridge. Han tog sin doktorsexamen 1963 på en avhandling med titeln Optimum Planning for a Dynamic Economy, skriven under handledning av Richard Stone. Han var en mycket aktiv studentdebattör och en kollega, Quentin Skinner, har påpekat att Mirrlees var medlem i Cambridge Apostles tillsammans med nobelpristagaren Amartya Sen under perioden.

Vetenskapligt karriär

Mellan 1968 och 1976 var Mirrlees gästprofessor vid Massachusetts Institute of Technology tre gånger. Han var också gästprofessor vid University of California, Berkeley (1986) och Yale University (1989). Han undervisade vid både Oxford University som Edgeworth Professor of Economics 1968–1995 och vid University of Cambridge 1963–1968 och 1995–2018.

Under sin tid i Oxford publicerade Mirrlees artiklar om ekonomiska modeller för vilka han så småningom skulle tilldelas sitt nobelpris. Rapporterna var inriktade på asymmetrisk information, som bestämmer i vilken utsträckning den bör påverka den optimala spartakten i en ekonomi. Bland annat visade han principerna om "moralisk fara" och "optimal inkomstbeskattning" som diskuterades i William Vickreys böcker. Metoden har sedan dess blivit standard inom området.

Mirrlees och Vickrey delade Nobels minnespris i ekonomisk vetenskap 1996 "för deras grundläggande bidrag till den ekonomiska teorin om incitament under asymmetrisk information".[12]

Mirrlees var också medskapare, tillsammans med MIT-professor Peter A. Diamond, av Diamond-Mirrlees effektivitetssats, som utvecklades 1971.[13]

Mirrlees var professor emeritus i politisk ekonomi vid University of Cambridge och forskardocent vid Trinity College, Cambridge. Han tillbringade flera månader om året vid University of Melbourne i Australien och han var ledande professor vid Kinas universitet i Hongkong samt University of Macau.[14] År 2009 utsågs han till huvudman för Morningside College vid Chinese University of Hong Kong.

Mirrlees var medlem av Skottlands råd för ekonomiska rådgivare. Han ledde också Mirrlees Review, en översyn av det brittiska skattesystemet av Institute for Fiscal Studies.

Bland hans doktorander fanns framstående akademiker och beslutsfattare som professor Franklin Allen, Sir Partha Dasgupta,[12] professor Huw Dixon,[12] professor Hyun-Song Shin, Lord Nicholas Stern, professor Anthony Venables, Sir John Vickers och professor Zhang Weiying.[15][16][17][18]

Bibliografi i urval

  • "A New Model of Economic Growth"(with N. Kaldor), RES, 1962
  • "The Dynamic Nonsubstitution Theorem", RES, 1969
  • Manual of Industrial Project Analysis in Developing Countries, Vol II: Social Cost Benefit Analysis (with I.M.D. Little), 1969
  • "An Exploration in the Theory of Optimum Income Taxation", RES, 1971 [1]
  • "Optimal Taxation and Public Production I: Production Efficiency" (with P.A. Diamond), AER, 1971
  • "Optimal Taxation and Public Production II: Tax Rules"(with P.A. Diamond),AER, 1971
  • "The Optimal Structure of Incentives and Authority within an Organization", Bell Journal of Economics and Management Science, 1976
  • "Project Appraisal and Planning Twenty Years On" (with I.M.D. Little), in Proceedings of the World Bank Annual Conference on Development Economics 1990 (eds. Stanley Fischer, Dennis de Tray and Shekhar Shah), 1991
  • "Optimal Taxation of Identical Consumers when markets are incomplete" (with P.A. Diamond), in Economic Analysis of Markets and Games (ed. Dasgupta, Gale, Hart and Maskin), 1992
  • "Optimal Taxation and Government Finance" in Modern Public Finance (eds. Quigley and Smolensky), 1994

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, James Mirrlees, 18 september 2021.

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Sir James A. Mirrlees, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, James Alexander Mirrlees, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, James Alexander Mirrlees.[källa från Wikidata]
  4. ^ In Memoriam: Sir James Mirrlees (1936-2018) (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Munzinger Personen, Sir James Mirrlees, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1996 (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180831175027/https://www.nytimes.com/aponline/2018/08/31/world/europe/ap-eu-britain-obit-mirrlees.html. Läst 31 augusti 2018. 
  11. ^ https://www.scmp.com/news/hong-kong/society/article/2162167/economist-james-mirrlees-nobel-laureate-and-professor-large
  12. ^ [a b c] ”James A. Mirrlees - Biographical”. www.nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/1996/mirrlees-bio.html. 
  13. ^ Peter A. Diamond and James A. Mirrlees (1971). "Optimal Taxation and Public Production I: Production Efficiency," American Economic Review, 61(1), pp. 8–27 Arkiverad 18 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 18 June 2015 (press +).
       _____ (1971). "Optimal Taxation and Public Production II: Tax Rules," American Economic Review, 61(3), Part 1, pp. 261–278 Arkiverad 14 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine. (press +).
  14. ^ UMAC Department of Economics: Staff Arkiverad 16 March 2011
  15. ^ Leonard, Mark (2008-01-01) (på engelska). What Does China Think?. PublicAffairs. sid. 141. ISBN 978-0786732036. https://books.google.com/books?id=SmrNR5DSWwoC 
  16. ^ ”Nobel Prize-Winning Economist James Mirrlees Dies at 82”. Nobel Prize-Winning Economist James Mirrlees Dies at 82. https://www.nytimes.com/aponline/2018/08/31/world/europe/ap-eu-britain-obit-mirrlees.html. 
  17. ^ ”Chinese University Nobel laureate James Mirrlees dies aged 82”. Chinese University Nobel laureate James Mirrlees dies aged 82. 31 August 2018. https://www.scmp.com/news/hong-kong/society/article/2162167/economist-james-mirrlees-nobel-laureate-and-professor-large. 
  18. ^ Goyal, Sanjeev (30 August 2018). ”Professor Sir James Mirrlees 1936-2018”. Professor Sir James Mirrlees 1936-2018. University of Cambridge. http://www.econ.cam.ac.uk/news/james-mirrlees-1936-2018.  Arkiverad 17 maj 2023 hämtat från the Wayback Machine.

Ytterligare läsning

Externa länkar

Mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
1969–1975
Frisch, Tinbergen (1969) · Samuelson (1970) · Kuznets (1971) · Hicks, Arrow (1972) · Leontief (1973) · Myrdal, Hayek (1974) · Kantorovitj, Koopmans (1975)
1976–2000
Friedman (1976) · Ohlin, Meade (1977) · Simon (1978) · Schultz, Lewis (1979) · Klein (1980) · Tobin (1981) · Stigler (1982) · Debreu (1983) · Stone (1984) · Modigliani (1985) · Buchanan (1986) · Solow (1987) · Allais (1988) · Haavelmo (1989) · Markowitz, Miller, Sharpe (1990) · Coase (1991) · Becker (1992) · Fogel, North (1993) · Harsanyi, Nash, Selten (1994) · Lucas (1995) · Mirrlees, Vickrey (1996) · Merton, Scholes (1997) · Sen (1998) · Mundell (1999) · Heckman, McFadden (2000)
Från 2000
Akerlof, Spence, Stiglitz (2001) · Kahneman, Smith (2002) · Engle, Granger (2003) · Kydland, Prescott (2004) · Aumann, Schelling (2005) · Phelps (2006) · Hurwicz, Maskin, Myerson (2007) · Krugman (2008) · Ostrom, Williamson (2009) · Diamond, Mortensen, Pissarides (2010) · Sargent, Sims (2011) · Roth, Shapley (2012) · Fama, Hansen, Shiller (2013) · Tirole (2014) · Deaton (2015) · Hart, Holmström (2016) · Thaler (2017) · Nordhaus, Romer (2018) · Banerjee, Duflo, Kremer (2019) · Milgrom, Wilson (2020) · Card, Angrist, Imbens (2021) · Bernanke, Diamond, Dybvig (2022) · Goldin (2023)
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Sir James Mirrlees.jpg
Författare/Upphovsman: 總統府, Licens: CC BY 2.0
President Ma meets 1996 Nobel Laureate in Economic Sciences Professor Sir James A. Mirrlees. (2010/10/08)