Jakob Ziegler (teolog)

Jakob Ziegler
Jakob Ziegler porträtterad av Wolf Huber.
Född1470[1] ​eller ​1480[2][3][4]
Landau an der Isar, Tyskland
Dödaugusti 1549[1] ​eller ​1549[2][3][4]
Passau, Tyskland
Medborgare iTyskland
SysselsättningMatematiker, teolog, astronom, geograf
Redigera Wikidata

Jakob Ziegler (latin: Jacobus Zieglerus), född omkring 1470 i Landau an der Isar, Bayern, död i augusti 1549 i Passau, var en tysk lärd, astronom och geograf.[5][6] Hans exakta födelsedatum kan inte fastställas, men det är troligt att han föddes tidigare än vad som ofta anges i historiska verk, eftersom han redan i början av 1500-talet var verksam som författare.[7]

Ziegler levde ett relativt kringflackande liv, typiskt för humanister på den tiden, och vistades i Mähren, Ungern, Italien och olika delar av Tyskland utan att bli permanent bosatt någonstans. Han undervisade kortvarigt i teologi vid universitetet i Wien och avböjde en kallelse som professor i matematik i Padova och Venedig.[8] Hans stridbara natur inom litterärt, politisk och religiöst kontext resulterade i att hans verk ofta sattes på index.[7]

Han vistades en tid i Mähren, översatte flera av picardernas skrifter från tjeckiska till latin och skrev strängt katolskt emot valdenserna Contra heresim valdensium libri quinque (1512). Sedermera tycks han ha blivit vunnen för reformationen. Under en vistelse i Rom uppträdde han till Erasmus Rotterdamus försvar emot spanjoren Jacobus Stunica.[7]

År 1527 var Ziegler i Rom – under dess plundring – med Georg von Frundsbergs landsknektar. Den åldrande och trötta lärden erbjöds en fristad av biskopen av Passau, Altgraf Wolfgang von Salm, och det är också i denna stad som han ligger begravd. Hopp om att hitta exakta ledtrådar om hans liv är dock mycket litet, eftersom hans födelsestad har erövrats två gånger av fiender och fullständigt förstörts, vilket innebär att inga dokument från den tiden har överlevt till idag.[7]

Ziegler räknas bland pionjärerna före Philipp Clüver i etableringen av historisk geografi. Hans bibelvetenskapliga arbeten inkludera geografiska beskrivningar av Syrien, Palestina och Egypten som grundades på allt tryckt material som fanns tillgängligt, och hans verk om Skandinavien (Schondia, Strasbourg 1532) var mer omfattande än tidigare arbeten.[9] Under sin tid i Rom kom han i kontakt med välutbildade svenskar och norrmän, som Olav Engelbrektsson och Johannes Magnus, vilket berikade hans geografiska arbete så pass att det banade väg för Olaus Magnus' framsteg.[10][11] Det var Ziegler som först bestämt fastställde att den skandinaviska halvöns axelriktning inte var öst-västlig, utan nord-sydlig.[7] Denna karta är också den första som namnger Finland.[10]

”Under jag var i Rom, uppehöllo sig der stadigt 2:ne Biskopar från Trondhiem i Norge, den förste af dem Dansk. . . . Efter den sednares död kom Olavus (Erkebiskop Olof Engelbrechtsson) som utnämnts till hans efterträdare, till Rom. Honom träffade jag tidt och ofta och mottog undervisning om Norge, så mycket han ensam kunde känna. Men Götaland och Svealand och Finland och det ofvan dessa till norra hafvet utsträckta Lappland , liksom den Grönländska halfön och ōn Thyle (Island) lärde jag känna af de högvördige Biskoparue Jons (Joannes) Store (Magnus) från Upsala och Petrus i Westerås, begge Göther, då i Rom mina enskilde vänner, med hvilka jag samtalade på det förtroligaste. Upsaliensern bade förut skrifvit öfver Schondia och lemnat det till min granskning.„
– Jakob Ziegler (Citerad av Vilhelm Fredrik Palmblad), 1856.[12]

Under slutet av 1520-talet skrev han flera häftiga stridsskrifter mot påvedömet och närmade sig först de lutherska reformatorerna och senare de reformerta i Strasbourg, där han vistades 1531-33. Därefter tros han ha avbrutit sina förbindelser med protestanterna och dog som romersk-katolik.[7] Bland hans senare teologiska arbeten finns kommentaren till Genesis och Exodus, samt flera mindre avhandlingar om bibelvetenskap. Ziegler visade en stor mängd matematiskt-fysikalisk kunskap och riktade ofta kritik mot auktoritativa verk från antiken. Hans arbete inom bibelvetenskapen och hans geografiska beskrivningar av bibelns länder hade en betydande inverkan på samtida universitetsundervisning och bibelforskning.[7]

Uppsala universitet

Den 26. Oct. 1540. blefwo D. Jacobus Zieglerus, Bavarus, Mathes. Profess. - Johan Eenberg (1704)

Ziegler, enligt författaren Johannes Messenius och senare bekräftat av Johan Eenberg, påstås ha varit matematikprofessor vid Uppsala universitet under år 1540.[13][14] Denna uppgift är dock omstridd och har ifrågasatts, bland annat i Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män X - Ö (1856) av Vilhelm Fredrik Palmblad med flera. I detta verk framförs citat från den tysk-svenska lärden Johannes Schefferus:

”Huruvida samma skäl är att intaga Jac. Ziegler som Joh. Scheffer, S. Pufendorf och andra utrikes ifrån till Upsala och Lunds Universitet inkallade Professorer, är ej lätt att afgöra, emedan det är lemnadt i det ovissa, om han varit Professor i Upsala. [. . .]

Joh. Schefferus tillägger till sin Svecia Literata, en Adoptiva, der han intager sådane, som utan att vara af Svensk börd, bland Svenskar och i Sverige utgifvit skrifter, en klass, dit han naturligtvis räknade sig sjelf. Främst anför han der: Jacob Ziegler, Landavo-Bavarus, såsom Simler, en författare till ett Elogium Ziegleri, honom kallat, Matheseos in Acad. Upsal. Professor, citerande Messenius. Peringsköld i Mon. Ullerak. gifver Jac. Ziegler n:o 27 i Upsaliensiska Professorslängden.

„
– Vilhelm Fredrik Palmblad m.fl., 1856.[12]

Vidare framförs även teologen Johann Georg Schelhorns betydligt mindre optimistiska synpunkter angående Zieglers påstådda yrkesroll i Uppsala:

”J. G. Schelhorn deremot [. . .] nekar att Z. varit Professor i Upsala. Då intet Universitet vid denna tid upprättades i Upsala, må det säga sig sjelft, om man antager Professorat i sin nu gällande betydelse; men sannolikt har han ankommit och der varit någon tid lärare i "Siffrorna", med lika rätt kallad Professor, som Laur. Petri, då han blef Erkebiskop.„

Trots skilda åsikter saknas konkreta bevis. Schelhorn förkastar idén att Ziegler var professor i Uppsala vid denna tidpunkt, men utesluter inte möjligheten att han hade en annan position eller titel. Branden i Akademiens hus 1542 anges som en tänkbar anledning för Ziegler att till sist återvända till sitt hemland.

I sin bok Upsala universitets historia D.1 1477-1654 (1877) tar historikern Claes Annerstedt upp frågan om Zieglers besök vid Uppsala universitet och påpekar att det inte finns några belägg för detta i några kända källor, varken svenska eller utländska. Annerstedt argumenterar för att en man av Zieglers anseende inte skulle ha ignorerats på ett sådant sätt och spekulerar fritt istället i att det kan ha varit Gustaf I som, genom brevväxling, eller liknande medel planterade idén om ett sådant besök.[15]

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 168925539, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Libris, SELIBR-ID: 341916, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Autoritats UB, auktoritets-ID på Barcelonas universitet (obsolete): a1218420, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Jakob Ziegler (1470-1549)” (på engelska). data.bnf.fr. https://data.bnf.fr/15029346/jakob_ziegler/. Läst 2 juni 2024. 
  6. ^ ”Ziegler, Jacob, 1480-1549”. Libris. https://libris.kb.se/nl038t3649f75x1. Läst 3 juni 2024. 
  7. ^ [a b c d e f g] Deutsche Biographie. ”Ziegler, Jakob - Deutsche Biographie” (på tyska). www.deutsche-biographie.de. https://www.deutsche-biographie.de/pnd118772783.html#adbcontent. Läst 2 juni 2024. 
  8. ^ ”Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift”. runeberg.org. sid. 62. https://runeberg.org/ssfaog/b/0092.html. Läst 3 juni 2024. 
  9. ^ Hans Hildebrand (1878-1880). ”Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift”. runeberg.org. https://runeberg.org/ssfaog/b/0041.html. Läst 3 juni 2024. 
  10. ^ [a b] Mæhlum, Lars (2023-04-21). ”Jacob Ziegler” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/Jacob_Ziegler. Läst 3 juni 2024. 
  11. ^ Emil Hildebrand (1884). ”Historisk tidskrift / Fjerde årgången”. runeberg.org. sid. 315. https://runeberg.org/ht/1884/0319.html. Läst 3 juni 2024. 
  12. ^ [a b] Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män: X - Ö, Register. Palmblad, Sebell. 1856. sid. 92-100. https://books.google.se/books?id=LsY5AAAAcAAJ&newbks=0&pg=PA92#v=onepage&q&f=false. Läst 4 juni 2024 
  13. ^ Eenberg, Johan (1703). Kort berättelse af de märkwärdigste saker som för de främmande äre at besee och förnimma uti Upsala stad och näst om gränsande orter.. sid. 175. https://books.google.se/books?id=uLdfAAAAcAAJ&pg=PA175. Läst 3 juni 2024. ”Den 26. Oct. 1540. blefwo D. Jacobus Zieglerus, Bavarus, Mathes. Profess.” 
  14. ^ Messenius, Johannes (1612). ”16”. Sveopentaprotopolis. sid. 73. https://data.kb.se/dark-17651661/viewer?item=67. Läst 3 juni 2024 
  15. ^ Annerstedt, Claes (1877). Upsala universitets historia D. 1 1477-1654. sid. 54. https://libris.kb.se/bib/473589. Läst 3 juni 2024 

Media som används på denna webbplats

Jakob Ziegler - Uppsala.jpg
Författare/Upphovsman: Viroix, Licens: CC BY-SA 4.0
Kort Berättelse Af de Märkwärdigste Saker Som För de Främmande Äre at Besee och Förnimma Uti Upsala Stad Och Näst om gränsande Orter. Utur de förnämste Swänske Antiquarier sammandragen. Med där til nödtorfftige Figurer, samt särskilt en Relation om sidste Branden (1704)