Jahangir Amouzegar
| Jahangir Amouzegar | |
 | |
| Tid i befattningen 1 juli 1961–26 maj 1962 | |
| Tid i befattningen 26 maj 1962–19 juli 1962 | |
| Tid i befattningen 1974–1979 | |
| Född | 13 januari 1920 Teheran, Iran |
|---|---|
| Död | 17 januari 2018 (98 år) Washington, D.C., USA |
| Alma mater | Teherans universitet, University of California, Los Angeles |
| Yrke | Nationalekonom |
| Maka | Eleanor Amouzegar |
| Släktingar | Jamshid Amouzegar (bror), Kurosh Amouzegar (bror) |
Jahangir Amouzegar (persiska: جهانگير آموزگار), född 13 januari 1920 i Teheran, Iran, död 17 januari 2018 i Washington, D.C., USA, var en iransk ekonom, akademiker och politiker.
Karriär
Jahangir Amouzegars var äldste son till Habibollah Amouzegar, en framstående advokat och politiker under Pahlavidynastin i Iran. Han avlade en kandidatexamen i ekonomi vid Teherans universitet och fortsatte därefter sina studier och tog så småningom en doktorsexamen från University of California, Los Angeles i USA.
Jahangir Amouzegar återvände till Iran 1954 och gick tre år senare med i det nygrundade partiet Melliyun. Han tjänstgjorde som handelsminister i Iran 1961–1962 och som finansminister 1962 i premiärminister Ali Aminis kabinett.[1] Han var ledamot i Internationella valutafondens exekutivstyrelse i Washington, D.C. mellan 1974 och 1980. Han var även ordförande i National Iranian Oil Company under en period och Irans sändebud (ambassador-at-large) till bland annat FN fram till 1979.[2]
Jahangir Amouzegar är författare till en rad böcker och till mer än hundra artiklar om Irans och Mellanösterns ekonomier. Han undervisade och föreläste i nationalekonomi vid flera universitet, däribland Johns Hopkins University och University of Michigan.
Jahangir Amouzegar utvandrade till USA i samband med den iranska revolutionen 1979 och arbetade som rådgivare åt Internationella valutafondens verkställande direktör fram till 1984.[2]
Han dog 2018 i Washington D.C., fyra dagar efter sin 98-årsdag.
Familj
Jahangir Amouzegars var gift med amerikanskan Eleanor Amuzegar och bror till ekonomen och politikern Jamshid Amouzegar som var Irans premiärminister. 2011 etablerades Jahangir and Eleanor Amuzegar Fund for Contemporary Iranian Art vid konstmuseerna Arthur M. Sackler Gallery och Freer Gallery of Art i Washington D. C.[3]
Verk i urval
- Managing the Oil Wealth: Opec's Windfalls and Pitfalls. ISBN 1-86064-648-4
- The Dynamics of the Iranian Revolution: The Pahlavis' Triumph and Tragedy. ISBN 0-7914-0732-2
- The Islamic Republic of Iran: Reflections on an Emerging Economy ISBN 978-1-857-43748-5
Referenser
- ^ Amouzegar, Jahangir (2014). The Islamic Republic of Iran: Reflections on an Emerging Economy. New York, USA: Routledge. ISBN 978-1-857-43748-5
- ^ [a b] ”Jahangir Amuzegar, economist, diplomat”. The Washington Post. 7 februari 2018. https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/community-deaths/2018/02/07/73ee178a-0c1a-11e8-95a5-c396801049ef_story.html. Läst 3 februari 2024.
- ^ ”Major Gift to Support Persian Art and Culture”. Islamic Arts Magazine. 5 juni 2011. http://islamicartsmagazine.com/magazine/view/major_gift_to_support_persian_art_and_culture/. Läst 3 februari 2024.
|
Media som används på denna webbplats
Jahangir Amuzegar
Imperial Coat of Arms of Iran under the Pahlavi Dynasty, used from 1925 to 1979. The shield is composed of the Lion and the Sun symbol in first quarter , in the second quarter the Faravahar representing Zoroastrianism, in the third quarter the curved blade of a Imam Ali "Zulfiqar" sword representing Shia Islam, and the Simurgh in the fourth quarter. Overall in the center is a circle depicting Mount Damavand with a rising sun, the symbol of the Pahlavi dynasty. The shield is crowned by the Pahlavi crown and surrounded by the chain of the Order of Pahlavi. Two lions rampant regardant, holding scimitars supports the coat of arms on either side. Under the whole device is the motto: "Mara dad farmud va Khod Davar Ast" ("Justice He bids me do, as He will judge me" or, alternatively, "He gave me power to command, and He is the judge"). Some of the colours were changed in 1971.