Jacques-Yves Cousteau
| Jacques-Yves Cousteau | |
.jpg) | |
| Född | 11 juni 1910[1][2][3] Saint-André-de-Cubzac, Frankrike |
|---|---|
| Död | 25 juni 1997[1][4][2] (87 år) Paris 17:e arrondissement, Frankrike |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École navale Collège Stanislas de Paris |
| Sysselsättning | Zoolog, marinbiolog, officer i franska marinen, manusförfattare, ingenjör, filmregissör, biolog, världsresenär[5], uppfinnare, oceanograf, filmskapare, upptäcktsresande, författare, innovatör, naturvårdare, fotograf, producent[6] |
| Befattning | |
| Museidirektör, Oceanografiskt Museum (1957–1988) Stol nummer 17 i Franska akademien (1988–1997)[7] | |
| Maka | Simone Melchior (g. 1937–1990) Francine Triplet (g. 1991–1997) |
| Barn | Jean-Michel Cousteau (f. 1938) Philippe Cousteau (f. 1940) Diane Cousteau (f. 1979) Pierre-Yves Cousteau (f. 1981) |
| Föräldrar | Daniel Cousteau Elizabeth Cousteau[8] |
| Utmärkelser | |
| Två Oscar Se lista | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jacques-Yves Cousteau, född 11 juni 1910 i Saint-André-de-Cubzac, Gironde, Frankrike, död 25 juni 1997 i Paris, Frankrike, var en fransk marinofficer, regissör och oceanograf, pionjär inom dykning och undervattensfotografering. Han var en av CMAS grundare och dess första ordförande. Han är känd i Frankrike som le commandant Cousteau och i övriga världen som Jacques Cousteau eller Captain Cousteau.
Tidigt liv
Jacques-Yves Cousteau föddes i Saint-André-de-Cubzac, Frankrike som son till advokaten Daniel Cousteau och Elizabeth Cousteau.
1930 kom Cousteau in på École Navale (flottakademin) i Brest och blev marinofficer i franska flottan 1933 vilket gav honom möjligheten att göra sina första undervattensexperiment. Han tränade för att bli pilot men en allvarlig bilolycka satte stopp för hans flygkarriär. 1936 testade han en ny sorts undervattensglasögon.
1937 gifte han sig med Simone Melchior. Han deltog i andra världskriget och under kriget var han medhjälpare till uppfinnaren Emile Gagnan, och tillsammans konstruerade de 1943 en regulator som reglerade mängden inandningsluft till dykaren baserat på hur hårt dykaren andades. Tidigare versioner av dykutrustning med tuber byggde på principen att dykaren själv slog av och på inandningsluft för varje andetag, eller att en konstant ström luft alltid bubblade ur apparaten. "Aqualungan", som den kallades blev den första kommersiellt gångbara dykutrustningen för sportdykning. Bland de saker som fått honom att utveckla detta var två olyckor med syrgasförgiftning som inträffat med utrustning som återanvände luften, så kallade syrgasrebreathers.
Han var fortfarande marinofficer efter andra världskriget och utvecklade då tekniker för att röja Frankrikes hamnar från minor. Han undersökte även skeppsvrak och gjorde filmen Épaves (skeppsvrak). Filmen fick stor betydelse i ansträngningarna att övertyga den franska flottan att göra hans då fortfarande inofficiella dykarkapsel officiell.
Utforskningar med Calypso
Calypso hyrdes ut av bankiren Loel Guinness (1906-88) för den symboliska summan en franc om året. Guinness hade köpt fartyget som tidigare tjänstgjort som minröjare och som 1950 gjorde färjetjänst mellan Malta och Gozo.
I Calypso besökte Cousteau med sitt team många intressanta undervattensvärldar om vilka han producerade många böcker och filmer. Han vann tre Oscar för filmerna Den tysta världen (1956), Guldfisken och Värld utan sol (1964) liksom flera andra priser, inklusive Guldpalmen vid Filmfestivalen i Cannes 1956. Han hade också en egen TV-serie som började sändas 1968 och hans arbete fick stor betydelse för populariseringen av marinbiologin.
1976 ledde han den expedition som återfann vraket av fartyget HMHS Britannic på 120 meters djup i Medelhavet.
Cousteau i populärkulturen
- The Life Aquatic with Steve Zissou från 2004 handlar om en besättning liknande Cousteaus.
- I Dan Browns bok I cirkelns mitt har en av karaktärerna lånat många drag från Cousteau.
Utmärkelser
Asteroiden 6542 Jacquescousteau[9]
Ordnar
Officer av Orden för sjöfartsförtjänster
Kommendör av Arts et Lettres-orden[10]
Kommendör av Hederslegionen, 1972[11]
Storkorset av Nationalförtjänstorden, 1985[12]
Hederscompanion av Australienorden, 26 januari 1990[13]
Vetenskapliga priser
Övrigt
- Genesis Award
- Société d'Encouragement au Progrès stora guldmedalj
- Hedersdoktor vid Universidad Politécnica de Valencia
- Hedersdoktor vid Kievs nationella universitet
- Hedersdoktor vid Harvard University, juni 1979[16]
- Hedersdoktor vid Vrije Universiteit Brussel, 1989[17]
- Kataloniens internationella pris, 1991[18]
Referenser
Litteratur
- Rasch, Ebbe (2010). ”Djuphavets kung : Jacques Coustau 100 år”. Världens historia (nr. 9): sid. s. 22-27. ISSN 0806-4709.
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Jacques Cousteau, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Jacques Cousteau, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acmi.net.au.[källa från Wikidata]
- ^ Franska akademien, läs online, läst: 2 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, philatelie-pour-tous.fr.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 6542 Jacquescousteau” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6542. Läst 9 juli 2023.
- ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ vol. 54, Journal de la marine marchande, 1972, s. 23, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopedia of World Scientists (på engelska), 2007, s. 157, ISBN 9781438118826, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Australian Honours Search Facility, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Royal Geographical Society, Gold Medal Recipients, Royal Geographical Society, 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.fi.edu.[källa från Wikidata]
- ^ Schmidt, Friedman, Cousteau, 8 Others Receive Honoraries at Commencement, The Harvard Crimson, 7 juni 1979, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, cavavub.be.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, web.gencat.cat.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jacques-Yves Cousteau.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Orem (wiki-pl: Orem, commons: Orem), Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon bar: Legion Honour, Commander rank
Författare/Upphovsman:
| This illustration was made by Peter Potrowl.
Please credit this with : © Peter Potrowl in the immediate vicinity of the image. A link to my website sitemai.eu would be much appreciated but isn't mandatory. An email to
Do not copy this image illegally by ignoring the terms of the license below, as it is not in the public domain.
If you would like special permission to use, license, or purchase the image please contact me More free pictures in my website. Donations are accepted here and here. |
The Calypso, boat of Commandant Cousteau, in La Rochelle.
Författare/Upphovsman:
- Original: Jacques-Yves Cousteau
Signature of Jacques-Yves Cousteau
Författare/Upphovsman: Boroduntalk, Licens: CC BY 3.0
Den här W3C-overifiera vektorbilden skapades med Inkscape .
Författare/Upphovsman: Borodun, Licens: CC BY 3.0
Ribbon bar: l'Ordre national du Mérite, Grand Cross
Författare/Upphovsman: Boroduntalk, Licens: CC BY 3.0
Ribbon bar: l'Ordre du Mérite maritime, Officier
_BAR.svg)
Ribbon bar: Order of Australia (civil / general division).
Författare/Upphovsman: Peters, Hans / Anefo., Licens: CC0
Commander Cousteau in C.E.1972 in The Hague for a conference. Royalty-free photo. Archives of the Netherlands. Anefo