Jacob Jordaens
| Jacob Jordaens | |
 | |
| Född | Jacob Jordaens 19 maj 1593[1][2][3] Antwerpen[4][5] |
|---|---|
| Död | 18 oktober 1678[1][2][6] (85 år) Antwerpen[4][5] |
| Medborgare i | Spanska Nederländerna |
| Sysselsättning | Målare[5][7], gravör, tecknare[5][7], bildkonstnär[8] |
| Maka | Catharina van Noort |
| Barn | Elisabeth Jordaens (f. 1617) Jacob Jordaens (II) (f. 1625)[9] Anna Catharina Jordaens (f. 1629) |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Jordaens, född 19 maj 1593 i Antwerpen, död 18 oktober 1678 i Antwerpen, var en flamländsk målare under barocken.
Biografi
Jordaens gick i lära hos Adam van Noort i Antwerpen mellan 1607 och 1615. Jordaens samarbetade till en början med en annan av van Noorts elever, Peter Paul Rubens, och tog starka intryck av Anthonis van Dyck som verkade i samma stad. Jordaens färgskala är dock mustigare, och hans framställningar övergår ofta i det rent burleska.
Bland hans tidigare verk märks Korsfästelsen (1617, Sankt Pauluskyrkan i Antwerpen), Satyr bland bönder (Kassel) och Allegori (Bryssel). Bland ämnen för genrebilder framställde Jordaens flera gånger efter 1630 Bönskördens kungafest (Wien, Paris, Berlin med flera platser) och Som de äldre sjunga, så skrika de unga (Antwerpen, Paris, Berlin med flera platser). Vidare märks flera utmärkta porträtt och gruppbilder, såsom Konstnären och hans familj (Pradomuseet), Prins Fredrik Henriks triumf (1652, Haag) samt bland hans sista målningar Jesus bland de skriftlärde (1663, Mainz).[10]
På Nationalmuseum[11] finns fyra tavlor av Jordaens, bland vilka den äldsta från 1618 är Herdarnas tillbedjan och den mest berömda är Kung Kandaules visar sin gemål för Gyges. På Övedsklosters slott finns målningen Silenus omgiven av backanter och Kunstmuseet i Köpenhamn har flera bilder, bland dem Färjan till Antwerpen (ursprungligen från De Geerska samlingen på Finspångs slott), Ymnighetshornet tillverkas (1649) och Susanna och gubbarna (1653).[10] och han är även representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[12]
I sitt måleri uppvisar Jordaens tydliga influenser från den italienske målaren Caravaggios chiaroscuro. Han låter sig även inspireras av det holländska måleriets realistiska tendenser.
Utmärkelser
Asteroiden 5232 Jordaens är uppkallad efter honom.[13]
Referenser
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Jacob (I) Jordaens, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 42880, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Jacob Jordaens, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00095765, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Йорданс Якоб”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] läs online, rkd.nl .[källa från Wikidata]
- ^ Jacob Jordaens, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 06459560, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 59301, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 29 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 2 mars 2019, ULAN: 500012431, läs online, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Band 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 558-59
- ^ Nationalmuseum
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ ”Minor Planet Center 5232 Jordaens” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5232. Läst 22 augusti 2023.
Vidare läsning
- Hout, Nico van (2002). Flemish masters: Rubens, Van Dyck, Jordaens and their contemporaries. Libris 8906681. ISBN 90-400-8757-1
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jacob Jordaens.- Jacob Jordaens hos Europeana
Media som används på denna webbplats
