Jacob Bonsdorff
| Jacob Bonsdorff | |
 | |
| Född | 6 september 1763 eller 3 september 1763[1] Borgå, Finland |
|---|---|
| Död | 13 mars 1831[1] Åbo |
| Medborgare i | Finland |
| Sysselsättning | Teolog, översättare, poet |
| Arbetsgivare | Kungliga Akademien i Åbo |
| Släktingar | Gabriel von Bonsdorff (syskon) Johan Bonsdorff (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Bonsdorff, född den 6 september 1763 i Borgå, död den 13 mars 1831, var en finländsk teolog, bror till Gabriel von Bonsdorff och Johan Bonsdorff.
Bonsdorff blev teologie licentiat i Åbo 1790. Han hade 1786 utnämnts till docent i orientaliska språk, och blev 1807 teologie professor. Från 1822 var han direktör för teologiska seminariet. Bonsdorff anses ha varit en av sin samtids främsta finländska teologer, även om hans åsikter inte alltid gick i samklang med den rena kyrkoläran. Bonsdorff var även verksam som poet.
Av hans skrifter märks undersökningar av Jesaja enligt Septuagintas text (1786-1806), en metrisk översättning av psalmerna (1825), en översättning av Job (1830), samt Conspectus scientiæ pastoralis (1811), samt den tillsammans med Jacob Tengström utgivna skriften Om Ahlmanska sockneskolarnes tjenligaste inrättning (1804), som prisbelöntes av hushållningssällskapet.
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
Noter
- ^ [a b] Jacob Bonsdorff, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17963, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Bonsdorff, 8. Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
|
Media som används på denna webbplats
Turun Akatemian teologian professori Jacob Bonsdorff. Gustaf Wilhelm Finnbergin maalaama muotokuva vaurioitui vuoden 1827 Turun palossa, joten Fredrik Ahlstedt korjaili sitä 1880-luvulla ja maalasi muut osat paitsi kasvot uudelleen alkuperäisestä versiosta poikkeaviksi. Muotokuva kuuluu Helsingin yliopiston kokoelmiin.