Jacob Beskow

Jacob Beskow


Tid i befattningen
19 april 192318 oktober 1924
StatsministerErnst Trygger
FöreträdareFredrik Vilhelm Thorsson
EfterträdareFredrik Vilhelm Thorsson
Tid i befattningen
23 februari 192113 oktober 1921
StatsministerOscar von Sydow
FöreträdareHenric Tamm
EfterträdareFredrik Vilhelm Thorsson

Tid i befattningen
19251925
ValkretsMalmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds valkrets

Född13 januari 1876
Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död28 januari 1928 (52 år)
Oscars församling, Stockholms län
GravplatsNorra begravningsplatsen
NationalitetSverige Svensk
Politiskt partiAllmänna valmansförbundet
YrkeIndustriman, politiker
Ministärvon Sydow
Trygger
MakaEster Katarina Olsen (g. 1904–1928; hans död)

Knut Jacob Beskow, född 13 januari 1876 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 28 januari 1928 i Oscars församling, Stockholm,[1] var en svensk industriman och politiker (högerman). Han var finansminister 1921 och 19231924.

Biografi

Beskow avlade 1896 avgångsexamen vid Kungliga Tekniska högskolans avdelning för kemisk teknologi. Han var kemist vid Konstgödningsfabriks AB i Landskrona 1896–1900, fabriksföreståndare vid Stockholms svavelsyrefabriks AB 1900–1902 och vid Skånska Superfosfat- och Svafvelsyrefabriks AB i Limhamn 1902–1904, överingenjör vid sistnämnda bolags samtliga fabriker 1904–1911 och vid Konstgödningsfabriks AB i Landskrona 1906–1909, verkställande direktör i AB Kemisk och elektrokemisk produktion, Helsingborg och Trollhättan 1915–17, verkställande direktör i Statens industrikommission 1917 och ordförande där 1918. Han blev 1918 chef för Höganäsverken.

Beskow inträdde 23 februari 1921 som finansminister i Oscar von Sydows ministär och avgick samtidigt med denna 13 oktober samma år. Han återkom på posten i Ernst Tryggers ministär 1923–1924. Som finansminister arbetade han för guldmyntfotens återinförande, vilket kröntes med framgång 1924. Han vidtog även reformer inom budgetens område, särskilt för att omlägga budgetåret.

Vid valet 1924 invaldes Beskow som ledamot av riksdagens andra kammare för mandatperioden 1925–1928. Han kom dock endast att sitta under 1925 års riksdag, och avgick sedan då han utsågs till generaldirektör och chef för Domänstyrelsen.

Beskow var ordförande i Helsingborgs drätselkammare 1915–1918, ledamot av Malmöhus läns landsting 1916–1917 och ordförande i Helsingborgs stadsfullmäktige 1919. Han invaldes som ledamot av Fysiografiska Sällskapet i Lund 1918, Ingenjörsvetenskapsakademien 1919 samt var dess preses från 1923, och Lantbruksakademien 1925.

Privatliv

Jacob Beskow var son till kaptenen Karl Henrik Reinhold Beskow och Maria Albertina, född Almquist. Han var från 1904 gift med Ester Katarina Olsen (1878–1951).

Utmärkelser och ledamotskap


Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Beskow, Knut Jakob

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Knut Jakob Beskow.jpg
Jakob Beskow. Bild ur Svenskt biografiskt lexikon (1924).