Jack Vance

John Holbrook Vance
Jack Vance vid rodret på sin båt i San Francisco-bukten, tidigt 1980-tal.
Jack Vance vid rodret på sin båt i San Francisco-bukten, tidigt 1980-tal.
PseudonymEllery Queen, Alan Wade, Peter Held, John van See och Jay Kavanse
Född28 augusti 1916
San Francisco, Kalifornien
Död26 maj 2013 (96 år)
Oakland, Kalifornien
YrkeFörfattare av romaner och noveller
NationalitetUSA United States
Språkengelska[1][2][3]
Verksam1940-talet - 2010-talet
Genrerfantastisk litteratur
ÄmnenFantasy, Science fiction, Thriller
InfluenserH. P. Lovecraft
InflueradeGene Wolfe, Gardner Dozois, Roger Zelazny, Terry Dowling, Neil Gaiman, Michael Moorcock, Terry Pratchett, George R. R. Martin, Dan Simmons, Robin Hobb
Webbplatshttp://www.jackvance.com

John Holbrook "Jack" Vance, född 28 augusti 1916 i San Francisco, Kalifornien, död 26 maj 2013[4] i Oakland, Kalifornien, var en amerikansk fantasy- och science fiction-författare. De flesta av hans arbeten publicerades under namnet Jack Vance, men han har även publicerat elva mysterieberättelser som John Holbrook Vance och tre som Ellery Queen. Andra pseudonymer är Alan Wade, Peter Held, John van Se och Jay Kavanse [5].

Jack Vance debuterade 1945. Hans verk har belönats med Nebulapriset och Hugopriset. Av hans stora produktion har bland andra Det sista slottet, Cugels saga, Den döende jorden, Emphyrio, Stygge Ronald, Stjärnfursten, Dödsmaskinen och Språken på Pao givits ut på svenska.

Utmärkelser

Bland Vances utmärkelser märks:

  • Hugopriset år 1963 för The Dragon Masters och 1967 för kortromanen The Last Castle,
  • 1966 även Nebulapriset för The Last Castle,
  • Jupiterpriset 1975,
  • World Fantasy Award 1984 för livslång prestation och 1990 för Lyonesse: Madouc;
  • Edgarpriset (mysterieberättelsepris som motsvarar nebulapriset) för den bästa första thrillern 1961, The Man In the Cage.
  • 1992 var han hedersgäst vid World Science Fiction Society i Orlando, Florida, och 1997 utnämndes han till en SFWA stormästare.

Omdöme

Vance var i allmänhet högt skattad bland kollegor och kritiker. Många anser att han överbryggade genregränserna och bör betraktas som en viktig författare också efter konventionell standard. Således har Poul Anderson en gång kallat honom den störste då levande amerikanske författaren "inom" science fiction (inte "av" science fiction). En profil 2009 i New York Times Magazine beskrev Vance som "en av den amerikanska litteraturens mest distinkta och undervärderade röster." [6]

Bibliografi (urval)

Fantasy

The Dying Earth

  • The Dying Earth (författaren föredrar titeln Mazirian the Magician, samling av sammanhängande berättelser (1950) (Den döende jorden, översättning Agneta Sneibjerg, Delta, 1983, DELTA Science fiction nr 158)
  • The Eyes of the Overworld (författaren föredrar titeln Cugel the Clever, roman (1966)
  • Cugel's Saga (författaren föredrar titeln Cugel: The Skybreak Spatterlight, roman (1983) (Cugels saga, översättning Kerstin Wallin, Delta, 1986, DELTA Science fiction nr 187)
  • Rhialto the Marvellous (samling av sammanhängande berättelser, 1984)

Lyonesse-trilogin

  • Lyonesse: Suldrun's Garden (1983)
  • The Green Pearl (1985)
  • Madouc (1989)

Science fiction

Handlingen i flertalet av Vances SF-böcker tilldrar sig i Gaean Reach, som är en i tiden obestämd miljö i framtiden på behörigt avstånd från jorden. Dessa berättelser spänner över åtskilliga århundraden, ibland millennier. Demon Princes-pentalogin utspelar sig i Oikumene - namnet på det tidiga Gaean Reach – men är daterad till 3400-talet! Andra böcker saknar klar datering, men i Durdane-trilogin får man veta att människorna anlänt för 9000 år sedan.

Demon Princes-serien

  • The Star King (1964) (Stjärnfursten, översättning Torkel Franzén, Askild & Kärnekull, 1974)
  • The Killing Machine (1964) (Dödsmaskinen, översättning Torkel Franzén, Askild & Kärnekull, 1975)
  • The Palace of Love (1967)
  • The Face (1979)
  • The Book of Dreams (1981)

The Cadwal Chronicles

  • Araminta Station (1987)
  • Ecce and Old Earth (1991)
  • Throy (1992)

Alastor

  • Trullion: Alastor 2262 (1973)
  • Marune: Alastor 933 (1975)
  • Wyst: Alastor 1716 (1978)

Durdane-trilogin

  • The Anome (även utg. med titel The Faceless Man, 1973)
  • The Brave Free Men (1973)
  • The Asutra (1974)

Tschai-tetralogin (Planet of Adventure)

  • City of the Chasch (författaren föredrar titeln The Chasch, 1968) (Skeppsbruten på Tschai, översättning Inge R. L. Larsson, Lindqvist, 1970) (Chaschernas stad, översättning Torkel Franzen, Laissez faire, 1985)
  • Servants of the Wankh (återutgiven som The Wannek, 1969) (Wankhernas tjänare, översättning K. G. Johansson & Gunilla Dahlblom, Laissez faire, 1985)
  • The Dirdir (1969) (Dirdirerna, översättning K. G. Johansson & Gunilla Dahlblom, Laissez faire, 1985)
  • The Pnume (1970) (Pnumerna, översättning K. G. Johansson & Gunilla Dahlblom, Laissez faire, 1986)

Dubbelroman

  • Ports of Call (1998)
  • Lurulu (2004)

Fristående science fiction-romaner

  • The Five Gold Bands (alternativ titel: The Space Pirate, men författaren föredrar The Rapparee, 1953)
  • Vandals of the Void (roman för unga vuxna, 1953)
  • To Live Forever (1956)
  • Big Planet (1957)
  • The Languages of Pao (1958) (Språken på Pao, översättning Agneta Sneibjerg, Delta, 1980, Delta SF nr 120)
  • Slaves of the Klau (originaltitel: Planet of the Damned; alternativt Gold and Iron, 1958)
  • Space Opera (1965)
  • The Blue World (1966)
  • Emphyrio (1969)
  • The Gray Prince (författaren föredrar titeln The Domains of Koryphon) (1974)
  • Showboat World (författaren föredrar titeln The Magnificent Showboats of the Lower Vissel River, Lune XXIII, Big Planet) (1975)
  • Maske: Thaery (1976)
  • Galactic Effectuator (en utgåva av de samlade Miro Hetzel-berättelserna: Freitzke's Turn och The Dogtown Tourist Agency, 1980)
  • Night Lamp (1996)

Kortromaner i urval

  • Son of the Tree (1951; återutgiven som roman 1964)
  • Abercrombie Station och Cholwell's Chickens (båda 1952; återutgivna som en roman, Monsters in Orbit (1965)
  • Telek (1952)
  • The Houses of Iszm (1954; återutgiven som roman 1964)
  • The Moon Moth (1961)
  • Gateway to Strangeness (1962) (även utg. som Dust of Far Suns och Sail 25)
  • The Dragon Masters (1963) [Hugoprisbelönad]
  • The Brains of Earth (författaren föredrar titeln Nopalgarth, 1966)
  • The Last Castle (1966) [Nebulaprisbelönad] (Det sista slottet, översättning Ingela Bergdahl, Delta, 1979, i Delta SF nr 107)

Mysterier/Thriller

  • Take My Face (1957, som "Peter Held")
  • Isle of Peril (1957, som "Alan Wade") (Bird Isle)
  • The Man In the Cage (1960), (Farligare än du tror, översättning Börje Hoffsten, B. Wahlströms Bokförlag, 1963)
  • The Four Johns (1964, som "Ellery Queen"; Four Men Called John UK 1976)
  • A Room to Die In (1965, som "Ellery Queen")
  • The Fox Valley Murders (1966)
  • The Madman Theory (1966, som "Ellery Queen")
  • The Pleasant Grove Murders (1967)
  • The Deadly Isles (1969)
  • Bad Ronald (1973)
  • The House on Lily Street: a Murder Mystery (1979)

Samlingsutgåvor i urval

  • Future Tense (1964)
  • The World Between and Other Stories (1965)
  • The Many Worlds of Magnus Ridolph (1966)
  • Eight Fantasms and Magics (1969)
  • Lost Moons (1982)
  • The Narrow Land (1982)
  • The Augmented Agent and Other Stories (1986)
  • The Dark Side of the Moon (1986)
  • Chateau D'If and Other Stories (1990)
  • When the Five Moons Rise (1992)
  • Tales of the Dying Earth (1999)
  • The Jack Vance Treasury (2006)
  • Wild Thyme, Green Magic (2009)

Självbiografi

This Is Me, Jack Vance!, Subterranean Press (2009)

Övrigt

  • Bad Ronald (Stygge Ronald, översättning Ulf Gyllenhak, Wiken, 1990)

Referenser

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  4. ^ Foreverness -- Jack Vances officiella webbplats, läst 29 maj 2013
  5. ^ ”All Title Index”. integralarchive.org (Foreverness, the Vance Integral Edition resource site). Arkiverad från originalet den 22 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120222112433/http://www.integralarchive.org/biblio-3.htm. 
  6. ^ Rotella, Carlo (19 juli 2009). ”The Genre Artist”. The New York Times Magazine. http://www.nytimes.com/2009/07/19/magazine/19Vance-t.html?_r=1. Läst 2 februari 2000. 

Externa länkar

  • The Vance Integral Edition, en specialutgåva av Vances arbeten om 45 volymer i författarens eget urval, sammanställd mellan 1999 och 2006 av 300 volontärer.
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Jack Vance Boat Skipper.jpg

Sammanfattning

This picture was taken by en:David M. Alexander in the early 1980s on Jack Vance's boat in San Francisco Bay. Alexander has hereby released his copyright to the picture and has placed it in the public domain to be used for any purpose and by anyone who wants to use it, as long as he is credited as being the photographer. Hayford Peirce 20:16, 3 April 2006 (UTC)