Jöran Sahlgren
| Jöran Sahlgren | |
 | |
| Född | 8 april 1884[1] Aspö församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 28 augusti 1971[1] (87 år) Uppsala domkyrkoförsamling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Sysselsättning | Språkvetare |
| Arbetsgivare | Lunds universitet Uppsala universitet Kungliga Ortnamnskommittén |
| Redigera Wikidata | |
Gustav Fredrik Jöran Sahlgren, född 8 april 1884 i Aspö i Södermanlands län, död 28 augusti 1971 i Uppsala, var en svensk lingvist och ortnamnsforskare.
Biografi
Sahlgren var son till kyrkoherden Albert Sahlgren och Jenny Göransson från Skagershult i Närke. År 1929 utnämndes han till professor i nordiska språk vid Lunds universitet, och erhöll personlig professur i nordisk ortnamnsforskning i Uppsala 1930. Han är ortnamnsforskningens portalgestalt i Sverige och bidrog till att denna utvecklades till en självständig vetenskap vid sidan om "nordiska språk". År 1939 utgav han på statligt uppdrag "Svensk namnbok", som innehöll ett mycket stort antal förslag till nya svenska släktnamn (efternamn), som blev stilbildande vid namnbyten. Han disputerade om sin hembygd, "Skagershults sockens naturnamn" (1, 1912, 2, 1935) och grundade 1913 tidskriften Namn och bygd. Åren 1946 till 1956 utgav han verket "Svenska folkböcker" i åtta volymer, där de för svensk litteratur så viktiga skillingtrycken samlats.
Sahlgren var medgrundare av Vetenskapssocieteten i Lund 1920, Sydsvenska ortnamnssällskapet 1925, Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 1932. Han invaldes som ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 1920, Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 1934, utländsk ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten 1941, Svenska Litteratursällskapet i Finland 1944, Vitterhetsakademien 1941, Norska Vetenskapsakademien 1953, Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1953. Han var kommendör av första klass av Nordstjärneorden samt kommendör av första klass av spanska Alfons XII:s orden. Sahlgren är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
Jöran Sahlgren var bror till Ernst Sahlgren. Han gifte sig första gången den 15 januari 1915 med läroverksrektorn Greta Rothstein (1889–1958), och andra gången den 30 juni 1922 med Gudrun Förberg (1898–1973),[3][4] dotter till hovtandläkare Elof Förberg.
Tryckta skrifter
Se John Tuneld, "Bidrag till en bibliografi över professor Jöran Sahlgrens tryckta skrifter" i Festskrift till Jöran Sahlgren 19 8/4 44. sid 506-530.
Källor
- Sahlgren, Jöran i Vem är det 1969
- Sahlgren, Gustav Fredrik Jöran på SvenskaGravar.se
Noter
- ^ [a b c d] Thorsten Andersson, G F Jöran Sahlgren, s. 228, läst: 19 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 22 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska släktkalendern 1965, red. Torsten Dahl, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1965, s. 329f
- ^ Sveriges dödbok 1947–2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
Vidare läsning
- Ortnamnsforskaren Jöran Sahlgren : hans liv och verk / red. Carl Frängsmyr... Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. 2023. Libris 2kj26v6n0c8k9g8m. ISBN 9789187403484
- Ortnamnsforskaren Jöran Sahlgren – hans liv och verk. ((Acta Academiæ Regiæ Gustavi Adolphi 166.) Red. av Carl Frängsmyr. Uppsala 2023. 479 sidor.
Externa länkar
- Ord och Bild, Fyrtiosjätte årgången, 1937. Sidan 364 (1892–1939). Svensk språkforskning, en återblick på de sista tjugofem åren av Sixten Belfrage. Nämnda namn: Axel Kock, Jöran Sahlgren, Bengt Hesselman, Hjalmar Lindroth, Herman Geijer, Emil Olsson, Erik Norén, Elof Hellquist, Ebbe Tuneld, Olof Östergren, Otto von Friesen, Natanael Beckman, Elias Wessén, Erik Neuman, Adolf Natanael Lindqvist, Theodor Hjelmqvist, Josua Mjöberg, Ruben G:son Berg och Nils Svanberg (1902–1939).
- Svenska folkböcker hos Litteraturbanken
|
Media som används på denna webbplats
Jöran Sahlgren (1884-1971)