Jönköpings kommun

Jönköpings kommun
Kommun
SloganLjuset vid Vättern[1]
Kommunens vapen.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Jönköpings kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortJönköping
Inrättad1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd146 214 ()[3]
Areal1 924,97 kvadratkilometer ()[4]
- därav land1 480,19 kvadratkilometer[4]
- därav vatten444,78 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet98,78 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°47′00″N 14°12′00″Ö / 57.783333333333°N 14.2°Ö / 57.783333333333; 14.2
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsJönköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0530[5]
Anställda14 725 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0680[7]
GeoNames2702977
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Jönköpings kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Jönköping som även är länets residensstad.

Jönköpings kommuns landskap karaktäriseras av de branta förkastningarna mot södra delen av Vättern. Ovan förkastningsbranterna utgörs landskapet av en platå med varierad natur. Mer än hälften av kommunens yta är bevuxen med skog, men området har även en relativt stor andel jordbruksmark jämfört med riket som helhet. Kommunens näringsliv är dock främst präglat av centralortens status som residensstad för Jönköpings län vilket medfört en betydande tjänstesektor som domineras av den offentliga sektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet ökat drastiskt där den största ökningen skett efter 1990.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, det är dock de borgerliga partierna som totalt sett varit starkast. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Angerdshestra, Bankeryd, Barnarp, Bottnaryd, Gränna, Hakarp, Järsnäs, Järstorp, Lekeryd, Ljungarum, Mulseryd, Månsarp, Norra Unnaryd, Rogberga, Sandseryd, Skärstad, Svarttorp, Visingsö, Ödestugu, Öggestorp och Ölmstad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Jönköpings stad och Gränna stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

År 1907 bröts Huskvarna köping ut ur Hakarps landskommun för att redan 1911 ombildas till Huskvarna stad. År 1910 inkorporerades Ljungarums landskommun med Jönköpings stad. År 1943 ombildades Sandseryds landskommun till Norrahammars köping. År 1951 delades Järstorps landskommun, varvid en del gick upp i Bankeryd och en i Jönköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Lekeryd (av de tidigare kommunerna Järsnäs, Lekeryd och Svarttorp), Norra Mo (av Angerdshestra, Bottnaryd och Mulseryd), Skärstad (av Skärstad och Ölmstad), Södra Mo (av Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult och Öreryd) samt Tenhult (av Barnarp, Rogberga, Ödestugu och Öggestorp). Samtidigt gick också Gränna landskommun upp i Gränna stad. Landskommunerna Bankeryd, Hakarp, Månsarp och Visingsö, liksom städerna Huskvarna och Jönköping, påverkades däremot inte.

År 1967 återförenades Hakarps landskommun i Huskvarna stad.

Jönköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Jönköpings stad, Huskvarna stad, Gränna stad och Norrahammars köping samt landskommunerna Bankeryd, Lekeryd, Månsarp, Norra Mo, Skärstad, Tenhult och Visingsö samt en del ur Södra Mo landskommun (Norra Unnaryds församling).[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Jönköpings tingsrätts domsaga.[9]

Geografi

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Småland vid Vätterns södra ände. Jönköpings kommun gränsar i nordväst till Mullsjö kommun och Habo kommun, båda i Jönköpings län men tidigare i före detta Skaraborgs län. I nordöst gränsar kommunen till Ödeshögs kommun i Östergötlands län, i öster till Tranås kommun, Aneby kommun och Nässjö kommun, i söder till Vaggeryds kommun och Gislaveds kommun, alla i Jönköpings län. I väster gränsar kommunen till Tranemo kommun och Ulricehamns kommun i före detta Älvsborgs län i Västra Götalands län.

Huvuddelen av kommunen ligger i Tveta och Vista, två av Smålands traditionella små länder.

Topografi och hydrografi

Jönköpings kommuns landskapet karaktäriseras av de branta förkastningarna mot södra delen av Vättern. Den östra delen av kommunen har en brant sluttning mot samma sjö som erbjuder ett gynnsamt klimat för frukt- och bärodlare. Ovan förkastningsbranterna utgörs landskapet istället av en platå med varierad natur. På de områden med näringsrika och stenfattiga moränjordar hittas jordbruksmark, på sand- och grusterrasserna växer tallskog och på de bättre dränerade och småkuperade markerna finns dungar med i huvudsak lövskog. Taberg, vars berggrund gett upphov till en gynnsam miljö för näringskrävande vegetation, reser sig 343 meter över havet.

I Vättern hittas Visingsö vars berggrund består av kalkrik sandsten och skiffer tillhörande Visingsöformationen. Detta har medfört en näringsrik och god jordmån och ön har därför kommit att domineras av jordbruks- och trädgårdsodlingar.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Jönköpings kommunHela riket






 Bebyggelse (7,6 %)
 Skog (65,0 %)
 Öppen myrmark (3,4 %)
 Jordbruksmark (15,8 %)
 Övrig mark (8,2 %)






 Bebyggelse (3,1 %)
 Skog (68,0 %)
 Öppen myrmark (7,2 %)
 Jordbruksmark (7,4 %)
 Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns 172 naturreservat i Jönköpings kommun.[12] Som exempel kan nämnas Anderstorps Stormosse som av Länsstyrelsen i Jönköpings län beskrivs som "ett av Sydsveriges största och värdefullaste myrmarksområden". Länsstyrelsen skriver vidare att syftet med reservatet är att (citat):[13]

  • bevara en av Sydsveriges största myrkomplex med högmossar
  • bevara biologisk mångfald knuten till myr- och skogsmark
  • skydda och återställa värdefulla myrmarker
  • tillgodose behov av områden för friluftslivet
  • bevara Natura 2000-området med dess naturtyper och arter i gynnsam bevarandestatus

Komosse och Dumme mosse hittas i Västra delen av kommunen. Den senare finns på finns med på Europarådets lista över skyddsvärda myrmarker i Europa.[10]

Administrativ indelning

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt inom Jönköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 24 distrikt[14]:

Kommundelar

Jönköpings kommun är indelad i tio kommundelar (minskat från tretton från och med 2007). Dock ligger centrala Jönköping utanför indelningen och saknar kommundelsråd. I varje kommundel finns ett kommundelsråd bestående av elva personer bosatta i området. Kommundelsråden saknar beslutanderätt, men skall vara remissinstans i frågor som gäller deras verksamhetsområden.

  • Kommundelsråd Bankeryd
  • Kommundelsråd Norra Mo
  • Kommundelsråd Månsarp-Taberg
  • Kommundelsråd Norrahammar-Hovslätt
  • Kommundelsråd Tenhult
  • Kommundelsråd Lekeryd
  • Kommundelsråd Skärstad-Ölmstad
  • Kommundelsråd Gränna-Visingsö
  • Kommundelsråd Huskvarna
  • Kommundelsråd Barnarp

Tätorter

Det finns 17 tätorter i Jönköpings kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

NrTätortBefolkningAnmärkning
1Jönköping93 797inkluderar Huskvarna, Hovslätt, Lockebo och Norrahammar
2Bankeryd8 506inkluderar Trånghalla
3Taberg4 486inkluderar Månsarp
4Tenhult3 112
5Gränna2 726
6Odensjö2 646omfattar hela Barnarp
7Kaxholmen1 561
8Lekeryd788
9Bottnaryd717
10Kortebo512
11Skärstad433
12Ölmstad401
13Örserum356
14Tunnerstad322
15Öggestorp238
15Gissebo204
15Ryd200

Styre och politik

Styre

ÅrPartier
1994-1998SC
1998-2002SC
2002-2006SC
2006-2010MKDCFPMP
2010-2014MKDCFPMP
2014-2018MKDCL
2018-2022SCLMP
2022-[15]SCL

Kommunalråd

Kommunalråd
MajoritetSAndreas Persson
MajoritetSMona Forsberg
MajoritetCAnn-Marie Nilsson
OppositionKDAndreas Sturesson
OppositionMJoakim Dahlström

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
OrdförandeSTord Sundqvist
Förste vice ordförandeCAnders Samuelsson
Andre vice ordförandeSDJan-Ove Lipponen

Källa:[16]

Mandatfördelning 1970–2022

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970136161549
36161549
8190,0
71
1973135179613
35179613
8192,0
71
1976371610513
371610513
8192,0
7011
19792361310515
361310515
8190,8
6417
198223895819
3895819
8191,2
6021
1985237810816
37810816
8189,7
6219
19882343891114
34891114
8186,2
5625
199113112871417
31871417
8186,6
5922
1994336486816
36486816
8186,3
4833
19987301821716
73081716
8181,47
4239
2002533871612
533871612
8180,74
4437
20063302751717
30751717
8181,91
4932
201032743551321
274551321
8183,20
4437
201442668641017
42668641017
8184,42
4734
2018523410741414
523410741414
8185,17
4734
2022524312731215
5241271215
8181,13
4239
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026
OrdförandeCAnn-Marie Nilsson
Förste vice ordförandeSMona Forsberg
Andre vice ordförandeMJoakim Dahlström

Källa:[17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.
NamnFrånTillPolitisk tillhörighet
 Åke Johansson19781991Centerpartiet
 Lennart Nilforsen19911994Moderaterna
 Åke Johansson19942004Centerpartiet
 Peter Persson20042006Socialdemokraterna
 Acko Ankarberg Johansson20062010Kristdemokraterna
 Mats Green20102014Moderaterna
 Ann-Marie Nilsson2014-Centerpartiet

Övriga nämnder

NämndOrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämndenSAnna CarlssonLStig-Arne TengmerKDGabriella Lönn
FunktionsstödsnämndenSSofie TegvallCEva PerssonMPeter Jutterström
Individ- och familjeomsorgsnämndenSChrister SjöbergVKenneth KindblomSDIda Kors
KrisledningsnämndenCAnn-Marie NilssonSMona ForsbergMJoakim Dahlström
Kultur- och fritidsnämndenCLena SumedreaSMagnus EngvallMBjörn Johansson
Miljö- och hälsoskyddsnämndenCGöran BäckstrandMPMats Larsson WeidmannKDÖrjan Dahlberg
StadsbyggnadsnämndenLAnn-Marie HedlundSMartin KarlssonMBengt Regné
Tekniska nämndenSLynn CarlssonMPRobin HanssonSDKristian Aronsson
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndenSCarina SjögrenVThony KankareMKamran Sairafi
ValnämndenSMikael RydbergCAnders SamuelssonMThomas Nordqvist
ÄldrenämndenSElin RydbergVChrister FlorinKDCarl Cunningham
ÖverförmyndarnämndenSNicholas HillergårdLBertil RylnerSDAgnetha Lundberg
RevisionenMSara LarssonKDKjell DahlströmSHåkan Hakeberg

Vänorter

I Norden:

Utanför Norden:

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I början av 2020-talet dominerades arbetsmarknaden av tjänstesektorn, primärt den offentliga sektorn. Detta genom centralortens status som residensstad samt genom att ett flertal myndigheter fanns representerade där. Som exempel kan nämnas Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Domstolsverket, Göta hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsstyrelsen i Jönköpings län och avdelningar av Socialstyrelsen och Riksrevisionsverket. Dessutom fanns Högskolan i Jönköping i centralorten.

Omkring 12 procent av kommunens förvärvsarbetande återfanns inom tillverkningsindustrin som främst utgjordes av små och medelstora företag. Tillverkningsindustrin dominerades dock av stora företag så som Husqvarna AB, Fläkt Woods AB och Saab AB.[10]

Infrastruktur

Transporter

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4 och riksväg 26, i öst-västlig riktning riksväg 40 och från nordväst mot sydost riksväg 47. Från Jönköping utgår riksväg 30 söderut, riksväg 31 åt sydöst och riksväg 50 norrut. Från Huskvarna utgår länsväg 132 åt öster. I kommunens nordvästra del avtar länsväg 185 åt norr från riksväg 40.

Från nordväst mot sydost sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Skövde centralstation och Nässjö med uppehåll i Bankeryd, Jönköping, Huskvarna och Tenhult. Sträckan Jönköping-Nässjö trafikeras även av regiontågen Krösatågen. Från Jönköping utgår Vaggerydsbanan mot Vaggeryd där den ansluter till Järnvägslinjen Halmstad–Nässjö. Banan trafikeras av Krösatågen med uppehåll i Jönköping, Rocksjön, Hovslätt och Norrahammar. En gång dagligen trafikerar också SJ:s fjärrtåg från Jönköping mot Norrköping och Stockholm via Nässjö.

Utbildning

År 2023 fanns 16 gymnasieskolor i kommunen varav fem kommunala, två regionala och nio fristående. Bland de kommunala återfanns Erik Dahlbergsgymnasiet, Per Brahegymnasiet och Sandagymnasiet.[18] Det tidigare riksinternatet Grennaskolan lade ner sin verksamhet 2019.

I kommunen finns också folkhögskolorna Braheskolan och Södra Vätterbygdens folkhögskola.

Högskolan i Jönköping grundades 1977 och inkluderar de fyra fackhögskolorna Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping International Business School och Tekniska Högskolan. Totalt hade 30,5 procent av invånarna i åldersgruppen 25–64 år eftergymnasial utbildning 2022. Detta kan jämföras med riket som helhet där motsvarande siffra var 30,3 procent.[19]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 146 214 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 9:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Jönköpings kommun 1970–2020[20]
ÅrFolkmängd
1970
 
107 698
1975
 
108 500
1980
 
107 561
1985
 
107 362
1990
 
111 486
1995
 
115 429
2000
 
117 095
2005
 
120 965
2010
 
127 382
2015
 
133 310
2020
 
142 427

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 886, eller 20,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 132 140 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 009, eller 14,34 %.[21]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Jönköpings kommun 132 140 personer. Av dessa var 19 836 personer (15,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[22]

Kultur

Museum

Bland museum i Jönköpings kommun kam nämnas länsmuseet Jönköpings läns museum, Fågelmuseet och Tändsticksmuseet.

Jönköpings läns museum som grundades 1901. Museet har stora samlingar konst från 1900-talet men bedriver också etnologisk dokumentation och konservering. Fågelmuseet visar dels uppstoppade fåglar och dels ägg. Fåglarna är främst från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet medan äggen samlats in under cirka 100 år. Tändsticksmuseet är ett arbetslivsmuseum.

Kulturarv

Det första kända dokumentet där namnet Jönköping dyker upp utfärdades 1278 av Magnus Ladulås. År 1283 grundades där ett franciskanerkloster[23] och året därpå fick Jönköping stadsprivilegier.[24] Under 1500-talet blev det gamla klostret ett befäst slott under namnet Jönköpings slott. Med tiden kom den gamla staden Jönköping att bli en viktig gränspost mot Danmark. Staden flyttades efter den bränts ner på 1600-talet.[23] Under samma århundrade fick även Gränna stadsprivilegier. Ett minne efter detta är vägnätet som planerades av Per Brahe och ruinen efter Brahehus.[25]

Genom anläggandet av industrier, däribland Jönköpings tändsticksfabrik, på 1800-talet fördubblades områdets befolkning.[23][24] År 1911 blev även Huskvarna stad. Det området förknippades främst med Husqvarna Vapenfabriks AB. Konjunkturen gjorde att Huskvarna med tiden växte samman med Jönköping.[26] Huskvarna tradition av vapentillverkning kan dock spåras till 1300-talet då Rumlaborg uppfördes.[27]

Kommunvapen

Blasonering: I rött fält en från en vågskura bildad blå stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta högst, svarta fönster, dörrar och port samt upphissat portgaller av silver.

Vapnet härstammar från ett sigill från 1400-talet och fastställdes av Kungl Maj:t år 1935. Trots att en vapenbild med ett eller flera torn är ganska vanlig, och således inte så särskiljande, registrerades vapnet helt oförändrat 1974 för den nya kommunen. Tre vapen, Grännas, Huskvarnas och Norrahammars, förlorade sin giltighet vid kommunbildningen 1971.

Sport

Jönköping utsågs av Sveriges televisions sportredaktion till Sveriges bästa idrottsstad 2017.

Under 00-talet spelade både herr- och damlaget tillhörande Jönköping Bandy IF (fram till 2005 Järhaga SK) i Allsvenskan i bandy för herrar respektive Allsvenskan i bandy för damer.

HV71 är kommunens mest framgångsrika ishockey-lag som totalt kammat hem fem SM-guld. Jönköpings IK har även de haft SM-framgångar, dock i innebandy. De kammade hem SM-silver 1986, 1988 och 1990 samt SM-brons 1987, 1989 och 1991. Bland framgångsrika lag i fotboll kan nämnas Jönköpings Södra IF, Husqvarna FF, IK Tord och Tenhults IF.

Inom basket har kan nämnas Brahe Basket som genom åren har spelat elitbasket på såväl herr- som damsidan och haft en stor ungdomsverksamhet.

Kanotklubben Jönköpings KK har haft två medlemmar som deltog i Olympiska sommarspelen 2004, Sofia Paldanius och Anders Gustafsson.

Se även

Källor

  1. ^ Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ [a b c] ”Jönköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%B6nk%C3%B6ping. Läst 3 december 2023. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=J%C3%B6nk%C3%B6ping&municipalities=&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=asc. Läst 2 december 2023. 
  13. ^ ”Anderstorps Stormosse”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/anderstorps-stormosse.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a88e&sv.12.382c024b1800285d5863a88e.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 2 december 2023. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ S, C och L ska styra Jönköping 2022-11-26
  16. ^ ”Kommunfullmäktige - Jönköpings kommun”. Simon Hjälmarö. 15 oktober 2018. https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/sokfortroendevaldpolitikerefternamnellerpolitisktparti.4.28c2fd04166348199f2656d.html?url=-2083567319%2Felected%2Fregistry%2F677f4438b67d4a41a4ef554b6271ca92%2Fboard%2F0405dcac-ab96-4f91-96aa-20af8cc409ca&sv.url=12.563128a1700f6a1a798c7e. Läst 11 november 2023. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsen - Jönköpings kommun”. Simon Hjälmarö. 15 oktober 2018. https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/sokfortroendevaldpolitikerefternamnellerpolitisktparti.4.28c2fd04166348199f2656d.html?url=-2083567319%2Felected%2Fregistry%2F677f4438b67d4a41a4ef554b6271ca92%2Fboard%2Fcf0861e4-bfca-4406-b720-aa88218f5142&sv.url=12.563128a1700f6a1a798c7e. Läst 11 november 2023. 
  18. ^ Daniel Kjellgren (22 november 2023). ”Gymnasieskolor”. www.jonkoping.se. http://www.jonkoping.se/barn--utbildning/gymnasieskola-och-anpassad-gymnasieskola/gymnasieskolor. Läst 3 december 2023. 
  19. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 3 december 2023. 
  20. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021””. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  21. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
  22. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  23. ^ [a b c] Daniel Kjellgren (6 juli 2023). ”Jönköpings historia”. www.jonkoping.se. http://www.jonkoping.se/kommun--politik/arkiv-och-allmanna-handlingar/jonkopings-historia. Läst 2 december 2023. 
  24. ^ [a b] ”Regionens historia – Jönköpings framväxt”. https://www.regionjonkoping.se/jonkoping-historia. Läst 2 december 2023. 
  25. ^ ”Upplev Grännas historia”. jkpg.com. https://jkpg.com/sv/granna/upplev-grannas-historia/. Läst 2 december 2023. 
  26. ^ ”Huskvarna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/huskvarna. Läst 2 december 2023. 
  27. ^ ”Husqvarnas historia”. Husqvarna museum. https://husqvarnamuseum.se/se/historia/. Läst 2 december 2023. 

Externa länkar

Jönköpings kommun i Jönköpings län
DistriktJönköpings kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Kommuner i Jönköpings län
Jönköpings läns vapen
Se även: Lista över Sveriges kommuner

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Rådhuset-Jönköping.JPG
Jönköping Rådhus
Distrikt Jönköping.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Jönköpings kommun
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).