Jökellopp
Jökellopp, isländska Jökulhlaup, är väldiga vattenflöden på bland annat Island, orsakade av vulkanutbrott under glaciärer eller avtappning av subglaciala sjöar eller issjöar. Issjöar är sjöar som däms upp av is, och om tillräckligt mycket vatten samlas i dem kan de få isen att flyta, vilket skapar stora vattenflöden under isen.[1] De kan utgöra en fara för människor och infrastruktur.
Uppkomst
Subglacial vattengenerering
Subglacialt smältvatten kan produceras på glaciärens yta (supraglacialt), under glaciären (basalt) eller på båda platserna.[2][3] Ablation (ytsmältning) tenderar att resultera i sammanslagning av ytan. Basal smältning är ett resultat av geotermiskt värmeflöde upp ur jorden, som varierar med platsen, samt från friktionsuppvärmning, som är ett resultat av att isen rör sig över ytan under den. I analyser från 1997 drogs slutsatsen att, baserat på basala smältvattenproduktionshastigheter, var den årliga produktionen av subglacialt vatten från ett typiskt avrinningsområde för nordvästra Tyskland 642×106 m3 under den senaste istiden.[4]
Supraglacialt eller subglacialt vattenflöde
Smältvatten kan strömma antingen ovanför glaciären (supraglacialt), under glaciären (subglacialt/basalt) eller som grundvatten i en akvifär under glaciären som ett resultat av Markens vattengenomsläpplighet hos underjorden under glaciären. Om produktionshastigheten överstiger förlusthastigheten genom akvifären, kommer vatten att samlas i ytdammar eller subglaciala dammar eller sjöar.[4]
Supraglacialt flöde liknar vattenflödet i alla ytmiljöer - vatten strömmar från högre områden till lägre områden under påverkan av gravitationen. Det basala flödet under glaciären uppvisar betydande skillnader. Under det basala flödet samlas vattnet, antingen producerat genom smältning vid basen eller dras nedåt från ytan av gravitationen, vid basen av glaciären i dammar och sjöar i en ficka som täcks av hundratals meter is. Om det inte finns någon väg för ytdränering kommer vatten från ytsmältning att strömma nedåt och samlas i sprickor i isen, medan vatten från basal smältning samlas under glaciären; båda källorna kan bilda en subglacial sjö. Trycket på det vatten som samlas upp i en basal sjö kommer att öka när vattnet rinner genom isen tills trycket blir tillräckligt högt för att antingen tvinga fram en väg genom isen eller för att det ska flyta ovanpå den.[2][5]
Exempel på jökellopp
Island
- Mýrdalsjökull utsätts för stora jökellopp när den subglaciala vulkanen Katla får ett utbrott, ungefär vart 40:e till 80:e år. Utbrottet 1755 beräknas ha haft ett topputsläpp på 200 000 till 400 000 m3/s.
- Vulkanen Grímsvötn orsakar ofta stora jökellopp från Vatnajökull. Gjálps utbrott 1996 skickade smältvatten söderut in i Grímsvötn, vilket orsakade ett jökellopp med ett toppflöde på 500 000 m3/s som varade i flera dagar. Detta är det största jökelloppet i Grímsvötn som någonsin registrerats.
- Vulkanen Eyjafjallajökull kan orsaka jökellopp. Utbrottet 2010 orsakade ett jökellopp med ett toppflöde på cirka 2 000 till 3 000 m3/s.[6][7]
- Verk på Island har kategoriserat jökellopp efter ursprung och storlek. Ursprungskategorierna är: [8]:2[9]
- Från en subglacial sjö när en utloppsglaciär stänger av en isfri sidodal.
- Grænalón var ett tidigare exempel på en sådan sjö.
- Från en supraglacial sjö som bildats genom ansamling av smältvatten i en fördjupning på glaciärens yta. Sådana jökellopp brukar vara små på Island
- Från en subglacial sjö.
- De har en tendens att bildas av geotermisk aktivitet som finns i de östra och västra Skaftá-isgrytorna och Grímsvötn.
- Från ett vulkanutbrott under en glaciär (subglacialt utbrott).
Referenser
- ^ Andrew, R.E.B. ”Volcanotectonic Evolution and Characteristic Volcanism of the Neovolcanic Zone of Iceland” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120309212602/http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=991146220&dok_var=d1&dok_ext=pdf&filename=991146220.pdf. Läst 3 januari 2025.
- ^ [a b] Shaw, John (december 2008). ”A Meltwater Origin for Antarctic Shelf Bedforms with Special Attention to Megalineations” (på engelska). Geomorphology 102: sid. 364–375. doi:. Läst 2 januari 2025.
- ^ Smellie, John L. (april 2008). ”Six Million Years of Glacial History Recorded in Volcanic Lithofacies of the James Ross Island Volcanic Group, Antarctic Peninsula” (på engelska). Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 260: sid. 122–148. doi:. Läst 2 januari 2025.
- ^ [a b] (på engelska). "16". 1997. sid. 169–185. doi:. ftp://ftp.shef.ac.uk/pub/uni/academic/D-H/geog/felix/PAC_Summer_Reading/piotrowski_1997.pdf. Läst 2 januari 2025.
- ^ Smellie, John L. (maj 2008). ”Basaltic Subglacial Sheet-Like Sequences: Evidence for Two Types with Different Implications for the Inferred Thickness of Associated Ice” (på engelska). Earth-Science Reviews 88: sid. 60–88. doi:. Läst 2 januari 2025.
- ^ Ashworth, James (15 april 2010). ”Eruption Could Go on for Months” (på engelska). The Reykjavík Grapevine. Arkiverad från originalet den 5 april 2012. https://web.archive.org/web/20120405172019/http://www.grapevine.is/News/ReadArticle/eruption-report-10. Läst 3 januari 2025.
- ^ ”From Iceland — Eruption Could Go On For Months” (på engelska). The Reykjavik Grapevine. 15 april 2010. Arkiverad från originalet den 5 april 2012. https://web.archive.org/web/20120405172019/http://www.grapevine.is/News/ReadArticle/eruption-report-10. Läst 3 januari 2025.
- ^ Roberts, M.J. (2005). ”Jökulhlaups: a reassessment of floodwater flow through glaciers” (på engelska). Reviews of Geophysics 43: sid. 1–21. doi:. Läst 3 januari 2025.
- ^ ”Katla - Monitoring of ice cauldrons” (på engelska). Institute of Earth Sciences, Islands universitet. https://earthice.hi.is/is/katla-monitoring-ice-cauldrons. Läst 3 januari 2025.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jökellopp.- ScienceDirect
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
