Jättevaran
| Jättevaran Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Varanus giganteus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Underklass | Diapsider Diapsida |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Underordning | Ödlor Lacertilia |
| Familj | Varaner Varanidae |
| Släkte | Varanus |
| Art | Jättevaran V. giganteus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Varanus giganteus | |
| Auktor | Gray, 1845 |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Jättevaran (Varanus giganteus) är en ödla i släktet varaner. Trots namnet är den bara näst störst i släktet, efter komodovaran.
Utbredning och habitat
Arten förekommer i Australien i torra regioner väster om bergskedjan Great Dividing Range. Jättevaran föredrar klippiga habitat eller annan fast mark.[1]
Beskrivning
I stort sett liknar djuret alla andra varaner. Kroppen är lite smalare än hos komodovaran men lite tyngre än hos arten Varanus salvadorii, som är längre. Vuxna djur når en kroppslängd upp till 2,5 meter. Jättevaranen har förmåga att gå snabbt. Liksom andra varaner kan den ställa sig på sina bakre extremiteter och svansen för en bättre översyn.
Djuret livnär sig av insekter, reptiler (inklusive andra individer av samma art), fåglar samt mindre däggdjur.
Jättevaran jagas av Australien ursprungsbefolkning för att få mat, medicin och prydnader för ceremoniella ändamål.
2005 upptäcktes av forskare från universitetet i Melbourne att jättevaranen bildar giftiga ämnen. Tidigare antogs att förlamningar och inflammationer efter bett av djuret är vanliga infektioner.[2]
Hot
För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 8 oktober 2009.
- H. Cogger: Australian Reptiles in Colour. Sydney: A. H. & A. W. Reed 1967. ISBN 0-589-07012-6
- Dennis King & Brian Green: Goannas: The Biology of Varanid Lizards. Sidney: University of New South Wales Press 1999. ISBN 0-86840-456-X.
- ^ [a b c] Shea, G., Ellis, R., Wilson, S. & Oliver, P. 2017 Varanus giganteus . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 22 augusti 2023.
- ^ Fry, Brian G., et al. (2006). "Early evolution of the venom system in lizards and snakes." Nature. Letters. Vol. 439/2 February 2006, pp. 584-588. Pdf file available for download at: [1]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jättevaran.
|
Media som används på denna webbplats
In typical tripodding pose, this large perentie (varanus giganteus) was photographed by User:Richahel in the wild near 17-Mile Quobba Station, on the coast about 100m from Canarvon, West Australia. Camera used was a Pentax KM with 70-210 Pentax lens and 400 ASA film. This is a scan from a 6x4 colour print. It is released into the public domain by the author, User:Richahel