Jätteguldmullvadar

Jätteguldmullvadar
Uppstoppat exemplar av Chrysospalax trevelyani
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningAfrosoricida
FamiljGuldmullvadar
Chrysochloridae
UnderfamiljChrysochlorinae
SläkteJätteguldmullvadar
Chrysospalax
Vetenskapligt namn
§ Chrysospalax
AuktorGill, 1883
Arter
Synonymer
  • Bematiscus (Cope, 1892)
    • Hitta fler artiklar om djur med

    Jätteguldmullvadar (Chrysospalax) är ett släkte i familjen guldmullvadar med två arter som förekommer i södra Afrika.

    Arterna är:[1][2]

    • Chrysospalax trevelyani lever i sydöstra Sydafrika, den listas av IUCN som starkt hotad (EN).
    • Chrysospalax villosus hittas i flera från varandra skilda områden i östra Sydafrika och Lesotho, den listas som sårbar (VU).

    Utseende

    Arterna liknar liksom andra guldmullvadar de eurasiska mullvadarna men det finns inget nära släktskap mellan djurgrupperna. Med en längd av 13 till 24 cm är de störst i sin familj.[3] Vikten för Chrysospalax villosus ligger vid 110 till 140 gram, vad som ungefär motsvarar vikten för andra guldmullvadar.[3] Chrysospalax trevelyani kan däremot bli upp till 540 gram tung.[4] Släktet skiljer sig från andra guldmullvadar förutom storleken i detaljer av skallens konstruktion. Pälsen är oftast rödbrun eller mörkbrun och glänsande.[3] Dessutom har Chrysospalax trevelyani förstorade klor vid andra och tredje tån av framtassen samt en förstorad klo vid fjärde tån av bakfoten.[5]

    Ekologi

    Chrysospalax villosus föredrar savanner som habitat och Chrysospalax trevelyani hittas vanligen i skogar. De lever i underjordiska tunnelsystem som antingen grävs själv eller som övertas av mullvadsgnagare från släktet Cryptomys eller av strandgrävare (Bathyergus).[3]

    Simförmåga och aktivitetstider är inte enhetlig mellan de olika individerna (eller arterna). Enligt en studie äter de främst maskar och insekter men även här finns motstridande uppgifter. Vissa individer höll vinterdvala eller föll i ett stelt tillstånd (torpor). När de hämtar sin föda från jordbruksmark betraktas de av bönder som skadedjur.[3]

    Arterna hotas av habitatförstörelse när skogar och savanner ombildas till jordbruksmark eller samhällen.[3]

    Referenser

    Noter

    1. ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Chrysospalax” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
    2. ^ Chrysospalax på IUCN:s rödlista, besökt 15 december 2012.
    3. ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) sid.180/81 Google books
    4. ^ R. Zeimet (2 juli 2007). ”Giant golden mole” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Chrysospalax_trevelyani/. Läst 15 december 2012. 
    5. ^ Günther, A (1875). ”Description of a new species of Chrysochloris from Africa”. Proc. Zool. Soc. London: sid. 311–312. http://www.archive.org/stream/proceedingsofgen75zool#page/n421/mode/1up. 

    Tryckta källor

    • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.

    Externa länkar

    Katalogdata
    ​​​​​ • EoL: 78346​ • GBIF: 2432197​​​ • Inaturalist: 42499​ • ITIS: 633442​​ • NCBI: 176107​ • Fossilworks: 104440​​​ • MSW: 11100071​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​

    Media som används på denna webbplats