Järnvägslinjen Storuman–Hällnäs

Järnvägslinjen Storuman–Hällnäs
Järnvägsstationen i Storuman.
Allmänt
Plats	Lappland Västerbotten
Land	Sverige
Sträcka	Storuman–Hällnäs
Anslutande järnvägslinjer	Inlandsbanan Stambanan genom övre Norrland
Organisation
Invigd	1924 Hällnäs–Lycksele 1930 Lycksele–Storuman
Ägare	Svenska staten
Infrastrukturförvaltare	Trafikverket
Tekniska fakta
Längd	167 kilometer
Antal spår	Enkelspår med mötesspår
Spårvidd	1435 mm
Största tillåtna axellast	22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter	6,4 ton/m
Största lutning	22 ‰
Fjärrblockering	Nej, System M
Hastighet	90 km/h
Elektrifierad	Nej
Lastprofil	A
Källor[1]
Linjekarta km 167,2 StorumanInlandsbanan 164,5 Stensele sågverk 162,9 Stensele sjukstuga 162,2 Stensele 1930–1992 157,6 Långselberget 155,3 Bjurvik 151,6 Myrträsk 148,2 Barsele 1930–1992 144,3 Skiråsen 137,5 Sörsjöliden 136,6 Risberget 134,5 Gunnarna 1930– 132.0 Björnberget 130,2 Kovallberget 123,7 Tara 121 UmeälvenÅskiljebron 119,8 Åskilje 1930–1992 117 Paubäcken 116,3 Bäcknäs 113,9 Pauliden 109,1 Tåskfors 109 Tåskbäcken 106,5 Blåviksjön 1930–1992 102,2 Medelås 97,3 Kattisavana 1930–1992 93 Rusbäcken 92 Aloberg 84,8 Umgransele 1930–1992 80,4 Nysäter 78,0 Kronåker(Bålforsen) 73,2 Betsele 1930–1992 64,5 Lycksele 64,2 Vilhelminavägen 64 Byggmax 63,2 Hedlundavägen 63 Umeälven 62,8 E12 62,2 Hedlunda Industri AB 61,8 Norrås 60,6 Lyckselesågen 59,2 Lycksele timmer 53,3 Gustavsholm 46,3 Arvåna 1924– 41,2 Arvseleby 40,3 Arvsele 36 Arvån 33,3 Bjurselefors 1924– 32 Maltan 29 Vindelälven 28,0 Åmselea 1924– 20,4 Skatan 1924– 17,9 Skärträsketgrusgrop 15,9 Missubacken 10,9 Gladaberg 1924– Hjuksån 6,6 Ledeåfors 0,0 HällnäsStambanan aPersontrafik innan 1990-talet Källor[1][2][3]

Järnvägslinjen Storuman–Hällnäs är en järnväg mellan Storuman och Hällnäs i Västerbottens län. Det finns sedan augusti 2011 åter persontrafik mellan Lycksele och Hällnäs.

Historia

I riksdagen motionerades det 1907 om en förbindelse över Lycksele mellan Stambanan genom övre Norrland och den påtänkta Inlandsbanan. Efter ett beslut 1916 att hela Inlandsbanan skulle byggas beslöt riksdagen 1917 att tre tvärbanor skulle byggas och 1918 fick sträckan Hällnäs–Stensele det första anslaget. Järnvägen började byggas och 1922 öppnades den första delen från Hällnäs till Åmsele för provisorisk godstrafik och 1923 var det klart till Ume älv innan Lycksele. Sträckan Hällnäs–Lycksele öppnades för allmän trafik den 16 december 1924. Fortsättningen mot Storuman ville regeringen skjuta på framtiden men riksdagen anslog pengar 1924. Till Umgransele började provisorisk godstrafik 1926 och till Åskilje 1927. Sträckan mellan Lycksele och Storuman öppnade för allmän trafik den 1 december 1930.^[4][5][6]

Persontrafiken med motorvagn Y1^[7] lades ned 1995, fast på delsträckan mellan Lycksele och Storuman redan 1992.^[6] Persontrafiken återupptogs i augusti 2011 med motorvagn Y31^[8] mellan Lycksele och Hällnäs.

Banan

Banan, som är den längsta av de tre tvärbanor som byggdes mellan Inlandsbanan och Stambanan genom övre Norrland, är knappa 17 mil, har skarvspår, är enkelspårig, ej elektrifierad och så kallad System M-sträcka (tidigare TAM), där trafiken regleras av tågklarerare på respektive station. Det är sedan hösten 2019 möjligt att mötas vid två stationer längs sträckan: Lycksele och den återöppnade Åmsele station.^[9] Banan har relativt många raksträckor, särskilt väster om Lycksele, som dock ofta bryts av hastighetsreducerande kurvor, som blir dimensionerande för hela banans hastighetsstandard. Öster om Lycksele är banan betydligt kurvigare.

Banan har i huvudsak träslipers med spikbefästningar och makadamballast, dock med otillräckligt djup. Högsta hastighet för godstågen är 70 km/h och banan tillåter 22,5 tons axellast. Inför återstarten av persontrafiken till Lycksele utfördes hastighetshöjande banunderhåll under hösten 2011 och högsta hastigheten för motorvagnar på delar av sträckan mellan Lycksele och Hällnäs höjdes till 90 km/h.^[1]

Projekt på banan

Man har börjat planera för en elektrifiering av sträckan Lycksele-Hällnäs där det pågår arbete med att ta fram järnvägsplaner och utredningar för att kunna ta beslut om framtida elektrifiering.^[10] Det planeras också för ett triangelspår i Storuman för att underlätta tågtrafik mellan Inlandsbanan söder om Storuman och banan Storuman–Hällnäs, med preliminär byggstart 2020.^{[11] [uppföljning saknas]}

Trafik

Norrtåg, som ägs av regionerna i de fyra nordligaste länen, drev sedan 2011 persontrafik på banan med tåg från Umeå till Lycksele^[12]. Restiden Umeå–Lycksele var cirka 1 timme och 45 minuter, något mindre än med buss. Från och med den 10 december 2022 drogs persontrafiken till Lycksele in och ersattes med buss. Orsaken är att tillgången till endast en dieselmotorvagn som krävs för trafik på den oelektrifierade sträckan Hällnäs–Lycksele är otillräckligt för att bedriva en tillförlitlig trafik. Det är i nuläget oklart om och i så fall när trafiken med tåg till Lycksele återupptas.

Vy var företaget som på uppdrag av Norrtåg körde tågtrafiken.

Sträckan Storuman–Hällnäs trafikeras helger av ett par godståg från Green Cargo. Hector Rail kör dagligen på uppdrag av SCA, virkeståg från Storuman och Lycksele till Gimonäs och Piteå

Källor

Vidare läsning

• Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Hällnäs-Stensele (Storuman). Statens järnvägars publikationer. Utredningar m. m., 99-1369565-1 ; 1938 :2. Stockholm: [Statens järnvägars biljett- o. blankettkontor]. 1939. Libris 1378657 

Externa länkar

• Om banan