Järnvägslinjen Kilafors–Söderhamn

Kilafors–Söderhamn
Söderhamns järnvägsstation 1886–1997, arkitekt: Adolf W. Edelsvärd.
Allmänt
Plats	Hälsingland
Sträcka	Kilafors–Söderhamn
Anslutande linjer	Ostkustbanan Norra stambanan
Organisation
Invigd	1886
Nedlagd	Kilafors - Söderhamn västra: 2010 - 2018 Söderhamn - Stugsund sedan 1997
Ägare	Svenska staten
Infrastruktur­förvaltare	Trafikverket
Tekniska fakta
Längd	36,3 kilometer
Antal spår	Enkelspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	22,5 (25 efter återöppnandet 2017) ton
Största lutning	10 ‰
ATC	ATC-2 2017-
Fjärrblockering	Ja, System H 2017-
Elektrifierad	1953-03-23
Källor [1][2]
Linjekarta km Norra stambanan▲Gävle 32 Kilafors Norra stambanan►Bollnäs Ljusnan 21 Mobodarne750 m 2017- Bergvik Myskjeån 12 Marmaverken Marmaverken Ostkustbanan►Sundsvall Ostkustbanan ◄Gävle Granskär Söderhamns västra -1997 31 Söderhamns västra 1997- Rådhusgatan Kyrkogatan Källgatan/Trädgårdsgatangatan 33 Söderhamn 1886-1997 SöderhamnLokstall Norra Hällåsentunneln835 m Södra Hällåsentunneln965 m 35 Stugsund 1886- 41 Sandarne 1886- 48 Ljusne bruk 47 Ljusne 1997- 50 Åänge Ostkustbanan▼Gävle

Järnvägslinjen Kilafors–Söderhamn är en tvärbana som ansluter Norra stambanan vid Kilafors med Ostkustbanan vid Söderhamn. Längd 31 km.

Huvudartikel: Söderhamns Järnväg.

År 1858 påbörjades byggandet av den enskilda Söderhamns Järnväg med sträckningen Söderhamn–Bergvik, isolerad och med spårvidden 1217 mm. Man kunde resa vidare till Bollnäs via en ångbåtsförbindelse på sjön Bergviken från Bergvik till Landafors, där en hästbana, Landabanan, anslöt. Denna bana passerade sträckan förbi Landaforsen. Den sista etappen till Bollnäs skedde med ångbåt på Ljusnan och över sjön Varpen. År 1878 blev Norra stambanan klar Stockholm–Bollnäs med ett 1 km långt sidospår från Kilafors till Kilafors nedre vid sjön Bergviken. Ångbåtsförbindelsen på sjön Bergviken ändrades 1879 så den gick mellan Kilafors nedre och Bergvik, där man kunde resa vidare med järnvägen till Söderhamn.^[3][4] Detta blev ett alternativ till ångbåten Stockholm-Söderhamn. Trafiken på hästbanan och ångbåtsförbindelsen till Bollnäs lades ned.

I juni 1883 inleddes byggandet av sträckan Kilafors – Bergvik under ledning av kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskåren Herman Emanuel Lundborg.^[1] Söderhamns Järnväg inköptes av svenska staten den 1 november 1885 och därefter inleddes snabbt ombyggnaden till normalspår. Redan den 15 december samma år öppnades allmän trafik på sträckan Kilafors–Bergvik och den 17 maj 1886 startade trafik på hela sträckan från Kilafors via Söderhamn till stadens huvudhamn vid Stugsund. Den gamla stationsbyggnaden i Söderhamn ersattes samtidigt av en ny, ritad av Adolf W. Edelsvärd och belägen söder om Söderhamnsån. I december samma år tillkom Söderhamns västra station, vilken var belägen en kilometer väster om huvudstationen.^[5][6] Söderhamns stad byggde en 3,2 kilometer^[7] lång järnväg från Söderhamns västra till Granskär vid Flaket som öppnades den 31 december 1900.^[8] Denna bana sträckte sig norr om centrala staden till det område där Söderhamns Verkstäder och Marmabolagets brädgård var belägna.

År 1926 blev Ostkustbanan klar på sträckan Söderhamn–Gävle och 1927 norrut till Hudiksvall vilket gjorde sträckningen Kilafors–Söderhamn mindre viktig. Den 23 mars 1953 var elektrifieringen av hela sträckan Kilafors–Söderhamn–Stugsund klar, men den 1 januari 1971 lades persontrafiken ned på sträckan Kilafors–Söderhamn. Den 9 juni 1997 anslöts banan till Ostkustbanans nya sträckning genom västra delen av Söderhamn med en ny järnvägsstation i området Blötängarna. Samtidigt bröts förbindelsen österut mot 1886 års järnvägsstation,^[9] vilken delvis gick på en över 250 meter lång järnvägsviadukt i stålkonstruktion. Denna sträcka, i likhet med dess fortsättning till Stugsund upphörde därigenom helt att användas.

Godstrafiken mellan Marmaverken och Kilafors upphörde 2002 efter att sträckan Edsbyn-Furudal på järnvägen Bollnäs-Orsa stängdes av. Godstrafik mellan Söderhamn och Marmaverken fortsatte.^[1][2]

Efter öppnandet av Botniabanan och upprustningen av Ådalsbanan behöver godståg gå mellan Norra stambanan och Ostkustbanan via järnvägen Kilafors–Söderhamn eftersom Ostkustbanan Söderhamn–Gävle är hårt belastad av regionaltåg och snabba persontåg. Banan stängdes för ombyggnad 2010^[10] mellan Kilafors-Marmaverken, vilket blev klart 2016. Ett nytt mötesspår byggdes vid Mobodarne. Sträckan Marmaverken-Söderhamn påbörjades våren 2017 och blev klar december 2018.^[2] Det byggdes en ny spåranslutning norrut till Ostkustbanan via ett triangelspår vid Gunnarbo utanför Söderhamn. Budgeten för hela projektet var på 750 Mkr^[2].

Efter återöppnandet förekommer det även persontåg på banan, men det finns inga stationer med plattformar längs banan. Det är i första hand nattåg Göteborg–Jämtland och Göteborg–Umeå som går där. Tåg till/från Sundsvall passerar normalt inte Söderhamns station utan använder ovannämnda triangelspår.

• 
  Den gamla infarten från väster mot Söderhamn C, numera helt nedlagd och avelektrifierad.
• 
  En del av den tidigare järnvägsviadukten.
• 
  F.d. lokstall i Söderhamn.
• 
  Söderhamns nuvarande järnvägsstation.

• Bodstedt, Ivan August (1945). ”Söderhamn-Bergviks järnväg; Landa-Edsänge järnväg”. Historik över Sveriges småbanor, bruks-, gruv- m.fl. banor: under tiden 1802-1865. Stockholm. sid. 245-258. Libris 1285504 
• Stark, Ingemar (1961). När järnvägen kom till Söderhamn : ett hundraårsminne. Stockholm: Järnvägsstyr. Libris 1797410 
• ”Statsbanan Kilafors—Söderhamn—Stugsund”. Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader. 1906. sid. 90-93. Libris 614583. https://runeberg.org/sj50/2/0118.html 

• Trafikverket: Söderhamn-Kilafors