Järna landskommun, Södermanland

	Järna landskommun; Före detta kommun
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Stockholms län
Kommun, nu	Södertälje kommun
Centralort	Järna
Inrättad	1 januari 1952
av	Vårdinge landskommun; Ytterjärna landskommun; Överjärna landskommun
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Södertälje kommun
Areal, befolkning
Areal	213 kvadratkilometer (1961)
Läge
Koordinater	59°05′27″N 17°33′33″Ö / 59.090873888889°N 17.559176944444°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Södertörns domsagas tingslag
Koder och länkar
Kommunkod	0132 (1968–); 0232 (–1967)
	Redigera Wikidata

För landskommunen med detta namn i Dalarna, se Järna landskommun, Dalarna.

Järna landskommun var en tidigare kommun i Stockholms län.

Administrativ historik

Kommunen bildades i samband med kommunreformen 1952 genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna. 1971 gick Järna kommun upp i Södertälje kommun.^[1]

I kommunen fanns det ett municipalsamhälle, Järna municipalsamhälle, inrättat den 8 september 1911 som upphörde vid utgången av år 1955.^[1]

Idag utgör området två till viss del självförvaltande kommundelar, Järna kommundel och Vårdinge kommundel, inom Södertälje kommun.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen de tre församlingarna Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna.

Geografi

Järna landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 212,21 km², varav 193,99 km² land.^[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 213,12 km², varav 195,65 km² land.^[3]

Tätorter i kommunen 1960

Tätort	Folkmängd
Järna	&&&&&&&&&&&02427.&&&&&02 427
Mölnbo	&&&&&&&&&&&&0554.&&&&&0554

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 61,0 procent.^[4]

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:^[5]

38,6 procent av befolkningen levde av industri och hantverk
31,9 procent av jordbruk med binäringar
8,2 procent av offentliga tjänster m.m.
8,2 procent av samfärdsel
6,9 procent av handel
2,9 procent av husligt arbete
0,2 procent av gruvbrytning
3,2 procent av ospecificerad verksamhet.

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 25,0 procent med jordbruk och boskapsskötsel, 13,0 procent i metallindustrin och 11,2 procent med byggnadsverksamhet. 381 av förvärvsarbetarna (22,3 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.^[5]

Politik

Mandatfördelning i valen 1950-1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1950

1

19

3

7

5

19

3

7

5

35

79,4

32

1954

1

18

3

7

6

18

3

7

6

35

80,4

32

1958

1

19

3

5

7

19

3

5

7

35

84,9

31

1962

1

19

4

5

6

19

4

5

6

35

82,8

28

7

1966

2

17

4

6

1

5

2

17

4

6

5

35

83,4

28

7

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

^ [a b] Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 9
^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017
^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954. sid. 10-11. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[Per_Andersson_1993-1] [a b] Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 9

[SCB_FR_1950:1-2] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[SCB_FR_1960:1-3] ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017

[4] ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[SCB_FR_1950:4-5] [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954. sid. 10-11. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Navigation

Navigering

Temaportaler