Järn(III)fosfat

Järn(III)fosfat
Järn(III)fosfat (pentahydrat)
Systematiskt namnJärn(III)fosfat
Övriga namnJärnortofosfat
Kemisk formelFePO4
Molmassa150,815 g/mol
UtseendeLjustbrunt pulver
CAS-nummer10045-86-0
SMILES[O-]P(=O)([O-])[O-].[Fe+3]
Egenskaper
Densitet3,056 g/cm 3 (vattenfri)
2,87 g/cm3 (20 °C, dihydrat) g/cm³
Löslighet (vatten)Vattenfri:olöslig,
dihydrat: 0,642 g/100 ml (100 °C) [1]
Smältpunkt250 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
NFPA 704

0
2
0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Järn(III)fosfat eller Järnortofosfat[2][3] är en förening av trevärt järn och fosfatjoner med formeln FePO4. Flera besläktade material är kända, såsom fyra polymorfer av FePO4 och två polymorfer av dihydratet FePO4·(H2O)2. Dessa material har få tekniska tillämpningar eller förekomster i mineralriket.[4][5]

Struktur

Den vanligaste formen av FePO4 antar strukturen hos α-kvarts. Som sådant består materialet av tetraedriska Fe(III)- och fosfatplatser.[6] Som sådan har P och Fe tetraedrisk molekylär geometri. Vid höga tryck sker en fasförändring till en tätare struktur med oktaedriska Fe-centra. Två ortorombiska strukturer och en monoklinisk fas är också kända. I dihydratets två polymorfer är Fe-centret oktaedriskt med cis-vattenligander på ömse sidor.[7]

Användning

Järn(III)fosfat kan användas i stål- och metalltillverkningsprocesser. När det är bundet till en metallyta förhindrar järnfosfat ytterligare oxidation av metallen. Dess närvaro är delvis orsaken till korrosionsbeständigheten hos järnpelaren i Delhi.

Järnfosfatbeläggningar används vanligtvis som förberedelse för målning eller pulverlackering för att öka vidhäftningen till järn- eller stålsubstratet och förhindra korrosion, vilket kan orsaka för tidigt fel i efterföljande beläggningsprocesser. Det kan också användas för att binda tyger, trä och andra material till järn- eller stålytor.

Vattenfritt järnfosfat används också som material i den positiva elektroden i litiumjonbatterier. Inom keramik används det för att göra slitstark glasyrklinker.

Bekämpningsmedel

Järn(III)fosfat används som ett miljövänligt och giftfritt bekämpningsmedel mot sniglar, snäckor och andra mollusker och är ett av de få blötdjursmedel som är godkända för användning i ekologisk odling.[8]

Bekämpningsmedelspellets innehåller järnfosfat plus ett kelatbildande medel, såsom EDTA.[9] Research Institute of Organic Agriculture (FiBL) rapporterade EDTA-halten och uppgav att produkterna sannolikt inte var säkrare än metaldehydbeten.[10]

Säkerhet

Järn(III)fosfat är inte tillåtet som livsmedelstillsats i Europeiska unionen. Det ströks från förteckningen över tillåtna ämnen i direktiv 2002/46/EG 2007.

Se även

  • Järn(II)fosfat, allmänt känt som järnfosfat, det lägre fosfatet av järn
  • Fosfatering, en industriell process som används för att skydda nytillverkat järn och stål från korrosion

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Iron(III)phosphate, 1 juli 2022.

Noter

  1. ^ ”iron(III) phosphate dihydrate”. chemister.ru. http://chemister.ru/Database/properties-en.php?dbid=1&id=4418. Läst 3 juli 2014. 
  2. ^ ”Iron(III) Phosphate”. NIH, U.S. National Library of Medicine. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/ferric_phosphate. Läst 22 januari 2016. 
  3. ^ ”FERRIC PHOSPHATE”. EndMemo.com. http://www.endmemo.com/chem/compound/fepo4.php. Läst 22 januari 2016. 
  4. ^ Roncal-Herrero, T., Rodriguez-Blanco, J.D., Benning, L.G., Oelkers, E.H. (2009) Precipitation of Iron and Aluminium Phosphates Directly from Aqueous Solution as a Function of Temperature from 50 to 200°C. Crystal Growth & Design, 9, 5197-5205. doi: 10.1021/cg900654m.
  5. ^ Song, Y.; Zavalij, P. Y.; Suzuki, M.; Whittingham, M. S. (2002). ”New Iron(III) Phosphate Phases: Crystal Structure and Electrochemical and Magnetic Properties”. Inorganic Chemistry 41 (22): sid. 5778–5786. doi:10.1021/ic025688q. PMID 12401083. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714114934/http://materials.binghamton.edu/whittingham/pdfpapers/IC_41_5778_02.pdf. Läst 3 juli 2014. 
  6. ^ Haines, J.; Cambon, O.; Hull, S. (2003). ”A neutron diffraction study of quartz-type FePO4: High-temperature behavior and α–β phase transition”. Zeitschrift für Kristallographie - Crystalline Materials 218 (3): sid. 193. doi:10.1524/zkri.218.3.193.20755. 
  7. ^ Zaghib, K.; Julien, C. M. (januari 2005). ”Structure and electrochemistry of FePO4·2H2O hydrate”. Journal of Power Sources 142 (1–2): sid. 279–284. doi:10.1016/j.jpowsour.2004.09.042. https://www.researchgate.net/publication/245105788. Läst 3 juli 2014. 
  8. ^ ”COMMISSION REGULATION (EC) No 889/2008”. European Union law. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:2008R0889:20130101:EN:PDF. Läst 3 juli 2014. 
  9. ^ ”The Regional Institute - Slugs, Snails and Iron based Baits: An Increasing Problem and a Low Toxic Specific Action Solution 1”. www.regional.org.au. 11 september 2018. http://www.regional.org.au/au/asa/2001/6/c/young.htm. 
  10. ^ ”Provisional evaluation of the use of "Ferramol Schneckenkorn" in Organic Farming in Switzerland.”. Arkiverad från originalet den 10 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070710000906/http://www2.eduskunta.fi/kerhot/luonto/eurosiili/pdf/FIBL_FeP_Jan06_E.pdf. Läst 5 mars 2016. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

FePO4 structure.png
Författare/Upphovsman: Smokefoot, Licens: CC BY-SA 4.0
FePO4 structure
NFPA 704.svg
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.