Järfälla kommun
| Järfälla kommun Kommun | |
 Kommunhuset i Jakobsbergs centrum | |
| Slogan | Järfälla visar vägen |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Järfälla kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Jakobsberg |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 86 734 ()[2] |
| Areal | 63,03 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 53,79 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 9,24 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 1 612,46 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°26′00″N 17°50′00″Ö / 59.433333333333°N 17.833333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Attunda domkrets (–) Sollentuna domsaga (–) Jakobsbergs domsaga (–) Sollentuna och Färentuna domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0043[4] |
| Anställda | 5 775 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0123[6] |
| GeoNames | 2703292 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Järfälla kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Jakobsberg, som är en del av tätorten Stockholm.
Kommunens yta är till stor del bebyggd med byggnader, anläggningar och vägar. Det är främst de strandnära områdena som till stor del är fria från bebyggelse. Där är terrängen kuperad med branta stränder som delvis är bevuxna med träd. Den höga graden av bebyggelse har lett till kreativa lösningar för att bevara natur. Till exempel inkluderar Norra Igelbäckens naturreservat ett gammalt flygfält och därunder byggs en tunnelbana.
Järfälla kommun är främst förknippad med handel, vilket beror på anläggandet av Barkarby handelsplats. Det är också inom handel, utbildning, vård och omsorg samt tillverkning som de flesta arbetstillfällena finns.
Området som utgör kommunen har haft en kraftig befolkningsökning sedan 1950-talet, vilket åtminstone under 2010-talet har förklarats av högt inflyttningsnetto. Främst har inflyttning skett från andra kommuner i Stockholms län.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Sedan 2010 har dock kommunen haft växlande styre mellan borgerliga och blocköverskridande koalitioner.
Administrativ historik
Järfälla landskommun bildades vid kommunreformen 1863 ur Järfälla socken i Sollentuna härad i Stockholms län.[7]
Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 29 mars 1946) överfördes från Järfälla landskommun och församling till Spånga landskommun och församling de obebodda fastigheterna Barsbro 1:5, 1:203 och 1:204 omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Samtidigt överfördes i avseende på fastighetsredovisningen från Järfälla socken till Spånga socken fastigheten Barsbro 1:2 omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land. Barsbro 1:2 hade redan tidigare i både kommunalt och ecklesiastikt hänseende räknats till Spånga landskommun och församling.[8]
Kommunen påverkades inte av kommunreformen 1 januari 1952.[8]
Den 1 januari 1955 överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla norra kyrkobokföringsdistrikt från Sollentuna köping och Sollentuna församling ett område (Kallhälls villastad) med 295 invånare och omfattade en areal av 0,31 km², varav allt land. Samtidigt överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla norra kyrkobokföringsdistrikt från Upplands-Väsby landskommun och Eds församling ett område (Stäket) med 512 invånare och omfattande en areal av 8,41 km², varav allt land.[9]
Den 1 januari 1956 överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt ett område omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Invånarna i området var sedan tidigare kyrkoskrivna i Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt.[9]
Järfälla kommun bildades vid kommunreformen 1 januari 1971 genom ombildning av Järfälla landskommun. 1975 överfördes byn Kyrkhamn, som ligger strax norr om Lövsta, till Stockholms kommun. Även Riddersvik, som är en del av trakten i Lövsta (i nuvarande Hässelby villastad), och större delen av Lövsta införlivades då med Stockholm.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 2000 i Jakobsbergs domsaga och ingick från 2000 till 2007 i Sollentuna domsaga. Sedan 2007 ingår kommunen i Attunda domsaga.[10]
Kommunen ingår sedan 2018 i Förvaltningsområdet för finska. [11]
Geografi
Järfälla kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Kommunen gränsar i nordöst till Upplands Väsby kommun, i öster till Sollentuna kommun, i sydöst till Stockholms kommun, i väster till Ekerö kommun (maritim gräns) och i nordväst till Upplands-Bro kommun, alla i Stockholms län.
Topografi och hydrografi
Kommunens yta är till stor del bebyggd med byggnader, anläggningar och vägar. Nordöst om Barkarby finns det numer nedlagda Barkarby flygfält. I övrigt är det främst de strandnära områdena som till stor del är fria från bebyggelse. De strandnära områdena karaktäriseras av förkastningar. Terrängen är där kuperad med branta stränder som delvis är bevuxna med träd. Norra delen av kommunen samt området mot Järvafältet har ett varierat landskap med ängar, lövskogar, barrskogar, vass- och våtmarker samt öppna sjöar. Hummelmoraberget, med dess klapperstensfält och strandvallar, når 65 meter över havet. Det är till stor del bevuxet med lövskogsvegetation.[12]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[13]
| Järfälla kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2023 fanns fyra naturreservat i Järfälla kommun.[14] Bland dessa kan nämnas Norra Igelbäcken som bildades 2018 och omfattar 44 hektar vattendrag, odlingslandskap och lövskog. Det är en del av Järvafältet och inkluderar en del av den tidigare flygplatsen. Under reservatet byggs tunnelbanan mellan Akalla och Barkarby. Länsstyrelsen i Stockholms län skriver att området består av ett "gammalt odlingslandskap med öppna gräsmarker, åkerholmar och brynmiljöer".[15]
Administrativ indelning
För befolkningsrapportering
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Järfälla församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[16] Denna indelning i distrikt ersatte svenska kyrkans församlingar som registerenhet i folkbokföringen och fastighetsregistret.
Kommundelar
Kommunen är sedan 1 januari 2016 officiellt indelad i fyra kommundelar, vilka motsvarar de fyra församlingsdistrikten.[17][18]
Tätorter
Tätbebyggelsen inom kommunen är en del av tätorten Stockholm.[19] År 2020 bodde 99,8 procent av kommunens invånare i tätorten, vilket kan jämföras med riket där 87,6 procent av befolkningen bodde i en tätort.[20]
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som tillsammans samlade 32 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Den borgerliga koalitionen efterträddes 2014 av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.[21] Valet 2018 ledde till maktskifte där Alliansen tog över makten. De meddelade att de inte skulle söka stöd hos Sverigedemokraterna utan istället söka breda lösningar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Lösningen förkastades av de övriga partierna i kommunfullmäktige, men inget alternativ kvarstod.[22] Ett nytt blocköverskridande styre bildades efter valet 2022. I spetsen stod Socialdemokraterna och Centerpartiet med Vänsterpartiet med på ett hörn genom ett valtekniskt samarbete.[23]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Mika Metso |
| Förste vice ordförande | M | Monika Hallstensson |
| Andre vice ordförande | S | Anneli Johansson |
Källa:[24]
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | MED | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 23 | 7 | 12 | 6 |
| 51 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 21 | 10 | 7 | 10 |
| 51 | 92,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 22 | 3 | 6 | 7 | 10 |
| 51 | 91,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 25 | 2 | 4 | 9 | 16 |
| 61 | 89,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 27 | 2 | 4 | 5 | 20 |
| 61 | 91,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 31 | 1 | 2 | 8 | 16 |
| 61 | 89,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 28 | 3 | 3 | 8 | 1 | 15 |
| 61 | 85,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 22 | 2 | 2 | 2 | 8 | 3 | 19 |
| 61 | 86,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 27 | 2 | 3 | 5 | 2 | 19 |
| 61 | 85,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 23 | 2 | 2 | 5 | 6 | 18 |
| 61 | 80,30 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 26 | 2 | 1 | 10 | 5 | 13 |
| 61 | 80,41 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 21 | 3 | 1 | 2 | 7 | 4 | 20 |
| 61 | 81,19 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 19 | 4 | 3 | 2 | 5 | 4 | 21 |
| 61 | 81,90 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 20 | 6 | 4 | 3 | 4 | 3 | 17 |
| 61 | 81,69 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 5 | 18 | 3 | 8 | 3 | 5 | 4 | 15 |
| 61 | 81,62 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 7 | 19 | 2 | 7 | 2 | 4 | 4 | 3 | 13 |
| 61 | 73,83 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Eva Ullberg |
| Förste vice ordförande | C | Aphram Melki |
| Andre vice ordförande | M | Emma Feldman |
Källa:[25]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Bo Johansson | 1994 | 1998 | Socialdemokraterna | |
| Mikael Freimuth | 1998 | 2002 | Moderaterna | |
| Eva Lennström | 2002 | 2002 | Moderaterna | |
| Lotta Håkansson Harju | 2002 | 2006 | Socialdemokraterna | |
| Eva Lennström | 2006 | 2012 | Moderaterna | |
| Cecilia Löfgreen | 2012 | 2014 | Moderaterna | |
| Claes Thunblad | 2014 | 2018 | Socialdemokraterna | |
| Emma Feldman | 2018 | 2022 | Moderaterna | |
| Eva Ullberg | 2022 | Socialdemokraterna | ||
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | 1:e vice ordförande | 2:e vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Barn- och ungdomsnämnden | S | Christian Bengtzelius | S | Victor Harju | L | Jonathan Björniden |
| Kompetensnämnden | S | Eva-Lotta Arenander | V | Ammar Makboul | M | Richard Lindfors |
| Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden | C | Torsten Friberg | S | Annie Säll | KD | Ylva Bjelle |
| Miljö- och bygglovsnämnden | C | George Hannouch | S | Christopher Lindvall | L | Mardoukh Ahi |
| Socialnämnden | S | Bengt Harju | V | Marketta Kulju-Guevara | M | Dan Engstrand |
| Äldre- och omsorgsnämnden | S | Agneta Dahlgren | C | Zunnaira Beenish Mubashir | M | Lena Pramer |
| Tekniska nämnden | S | Andreas Fogeby | C | Tony Haddad | M | Marcus Gry |
| Valnämnd | S | Victor Harju | L | Ershad Taherifard | ||
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Det lokala näringslivet i kommunen är dynamiskt, vilket förklaras av områdets goda markreserver, transportläge och dess geografiska läge i Storstockholm.[12] I början av 2020-talet återfanns de flesta arbetstillfällena inom handel, utbildning, vård och omsorg samt tillverkning.[26]
I början av 1990-talet öppnade IKEA ett varuhus i Barkarby vilket var inledningen på utbyggnaden av ett stort handelsområde och senare även bostäder på och intill det gamla flottiljområdet vid f.d. Barkarby flygplats. Se vidare Barkarbystaden. Många arbetstillfällen finns i Barkarby Handelsplats, vilket är ett av Sveriges största handelsområden.[källa behövs] En av kommunens största arbetsgivare, St. Jude Medical, med 650 anställda (2011) meddelade i början av 2010-talet att man lägger ner sin verksamhet i kommunen.[27]
År 2009 fanns cirka 4 500 registrerade företag i Järfälla kommun, varav 60 procent var enmansföretag och 85 procent har färre än 10 anställda.[28] 14 år senare hade antalet registrerade företag ökat till cirka 6 000, varav. Andelen enmansföretag och andelen företag med färre än 10 anställda var dock konstant.[26] De största arbetsgivarna var Järfälla kommun med 6 075 (2022) anställda och Saab AB med 1 625 anställda.[29]
Infrastruktur
Transporter
Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen av E18 varifrån länsväg 267 tar av åt öster vid Stäket i kommunens norra del. Motorvägen mellan Barkarby och Stäket var klar 1967.
År 1968 sattes pendeltågen i trafik. Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen också av järnvägen Mälarbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stationer vid Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 86 734 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 25:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsökningen i kommunen tog fart först i början på 1950-talet. Åren 1950–1977 ökade invånarantalet från cirka 7 000 till 51 500 personer.[12] Enligt uppgifter från 2016 utgjordes majoriteten av befolkningsökningen av ett högt inflyttningsnetto, varav de flesta flyttade från andra delar av Stockholms län.[30] År 2023 konstaterades ett fortsatt högt inflyttningsnetto i kombination med höga födelsetal som översteg dödstalen.[31]
| Befolkningsutvecklingen i Järfälla kommun 1970–2020[32] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 49 261 | |||
| 1975 | 51 549 | |||
| 1980 | 53 321 | |||
| 1985 | 56 020 | |||
| 1990 | 56 359 | |||
| 1995 | 58 675 | |||
| 2000 | 60 471 | |||
| 2005 | 61 743 | |||
| 2010 | 66 211 | |||
| 2015 | 72 429 | |||
| 2020 | 81 274 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 33 365, eller 42,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 480 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 15 550, eller 25,37 % av befolkningen (hela befolkningen: 61 290 den 31 december 2002).[33] Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Järfälla kommun 78 480 personer. Av dessa var 23 916 personer (30,5 %) födda i ett annat land än Sverige.[34]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Järfälla kommun.[35]
| Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
|---|---|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 55 786 | 65,28 | 79,61 |
| 2 |  Irak | 2 894 | 3,39 | 1,40 |
| 3 |  Iran | 2 425 | 2,84 | 0,81 |
| 4 |  Syrien | 2 419 | 2,83 | 1,88 |
| 5 |  Finland | 1 579 | 1,85 | 1,26 |
| 6 |  Polen | 1 213 | 1,42 | 0,94 |
| 7 |  Eritrea | 1 054 | 1,23 | 0,47 |
| 8 |  Somalia | 1 013 | 1,19 | 0,66 |
| 9 |  Indien | 1 001 | 1,17 | 0,51 |
| 10 |  Turkiet | 983 | 1,15 | 0,53 |
Kultur
Kulturarv
Det äldsta dokument där namnet Järfälla nämns är mer än 700 år gammalt, daterat 26 januari 1310. I dokumentet, som är ett testamente upprättat av ärkebiskop Nils Kettilsson, testamenterar Ragnwald Ingesson bland annat 1 mark romerskt silvermynt till kyrkan och kyrkoherden i "gerfelli" eller "gerfelle". Namnet är sammansatt orden "gere" eller "ger", som betyder kilformigt jordstycke och "fielder" eller ”fjäll” , som betyder ängsteg eller utmark och är härledda från fornsvenskan. Järfälla betyder således ”den kilformade ängstegen” eller "den kilformade utmarken". Namnets betydelse är omdiskuterat av ortnamnsforskare. Stavningen har sedan dess varierat ett 20-tal gånger.
Människor har bebott området sedan den yngre stenåldern. På medeltiden löpte ett flertal viktiga färdvägar genom det område som utgör dagens Järfälla kommun. I slutet på 1990-talet grävdes den medeltida bosättningen Kalvshälla ut. Barkarby blev med tiden en viktig knutpunkt sedan ägaren till Jakobsberg och Skälby gårdar Brita Cruus fick tillstånd att öppna krog i Barkarby 1671.
Området som utgör dagens kommun hade länge en lantlig karaktär men runt 1920-talet påbörjades avstyckning av större egendomar för att möjliggöra småhusbebyggelse i större skala. Under efterkrigstiden har området bebyggts kraftigt med framför allt flerfamiljshus och var under en period på 1960-talet den befolkningsmässigt snabbast växande landskommunen i landet. Viksjö som började byggas i slutet av 1960-talet var då ett av norra Europas största småhusområden.
Kommunvapen
Blasonering: I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld.
Järfälla kommunvapen innehåller en bild av Guds lamm bärande ett ärkebiskopskors. Det har använts sedan 1955 men registrerades formellt först 1977. Motivet är baserat på Sollentuna härads äldsta kända sigill från 1568.[36]
Galleri
Flygfoto över Viksjö
Flygfoto över Kallhäll
Flygfoto över Viksjö
Referenser
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5 & 7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 3 december 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. - ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 3 december 2017 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jakobsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ [a b c] ”Järfälla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4rf%C3%A4lla. Läst 11 oktober 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=J%C3%A4rf%C3%A4lla&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 11 oktober 2023.
- ^ ”Norra Igelbäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/norra-igelbacken.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 11 oktober 2023.
- ^ . SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Järfälla kommun, politik, kommunfakta.
- ^ Järfälla kommun, förskolor i Järfälla.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 11 oktober 2023.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. Statistiska centralbyrån. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0123&id2=null. Läst 11 oktober 2023.
- ^ ”Samarbetskoalition styr Järfälla kommun”. 21 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 19 december 2014. https://web.archive.org/web/20141219134616/https://jarfalla.se/nyheter/nyheter-innevarande-ar/2014-10-21-samarbetskoalition-styr-jarfalla-kommun.html. Läst 11 oktober 2023.
- ^ ”Alliansen tar över styret i Järfälla”. 11 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 30 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190330170841/https://mitti.se/nyheter/alliansen-styret-jarfalla/?omrade=jarfalla. Läst 11 oktober 2023.
- ^ ”Nytt styre i Järfälla”. www.jarfalla.se. 18 oktober 2022. https://www.jarfalla.se/nyheter/nyheter/artiklar/nyttstyreijarfalla.5.5e0470d1837e0829b339e63.html. Läst 11 oktober 2023.
- ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Järfälla kommun. https://jarfalla.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=ec55e51d-9fab-44d4-9909-59d44678c599. Läst 10 oktober 2022.
- ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Järfälla kommun. https://jarfalla.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=7fe041be-fbfe-4f0a-a240-5424425eaafc. Läst 20 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Etablera ditt företag i Järfälla”. www.jarfalla.se. 20 april 2023. https://www.jarfalla.se/naringslivochforetag/naringslivetijarfalla/etableradigijarfalla.4.2bcf41dd144728ec59ac57.html. Läst 11 oktober 2023.
- ^ Av Anna Sundström (8 december 2011). ”St Jude medical lägger ner i Järfälla”. Life Science Sweden. https://www.lifesciencesweden.se/article/view/474287/st_jude_medical_lagger_ner_i_jarfalla. Läst 11 oktober 2023.
- ^ [1]
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022.
- ^ ”Järfälla attraktivt val för allt fler | Järfälla Kommun”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressmeddelande/1819408/jarfalla-attraktivt-val-for-allt-fler?publisherId=1325304. Läst 11 oktober 2023.
- ^ ”Järfälla i siffror”. www.jarfalla.se. 10 juli 2023. https://www.jarfalla.se/kommunochpolitik/insynochrattssakerhet/jarfallaisiffror.4.640dac6b1300db73e7c800010856.html. Läst 11 oktober 2023.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 3 juli 2019.
- ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818063412/http://www.jarfalla.se/templates/page____5676.aspx. Läst 16 november 2010.
Externa länkar
- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Järfälla kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Bysmon, Licens: CC BY-SA 4.0
"Pojken", skulptur i brons av Lars Nilsson, vid Riddarplatsen i Jakobsbergs centrum, Järfälla kommun. Konstnären Lars Nilsson är född 1956 i Stockholm. Skulpturen är donerad till Järfälla kommun av HSB Norra Stor-Stockholm 2013.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Kotoviski antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
A north-western residential suburb of Stockholm called Viksjö. Photograph by Henryk Kotowski in February 2007.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Järfälla Municipality in Stockholm County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Kotoviski antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
A north-western suburb of Stockholm called Viksjö. Photograph by Henryk Kotowski in February 2007.
.svg){kind=link}
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Järfälla kommun
World file:
29.33138213660804539 0 0 -29.33138213660804539 1969855.11381702939979732
8292179.19494151789695024
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Kotoviski antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
Kallhäll från luften, till vänster syns anläggningen för Arlas Stockholm Mejeri.