Jämtlands norra domsaga
| Jämtlands norra domsaga domsaga | |
 Tingshuset i Strömsund, invigt 1911 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Jämtlands län |
| Hovrätt | Hovrätten för Nedre Norrland (–) Svea hovrätt (–) |
| Inrättad | 1 januari 1879 |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Jämtbygdens domsaga |
| Läge | |
| Koordinater | 64°10′N 15°41′Ö / 64.17°N 15.69°Ö |
| Bestod av | |
| Jämtlands norra domsagas tingslag (–) Hammerdals tingslag (–) Lits och Rödöns tingslag (–) Lits tingslag (–) Rödöns tingslag (–) | |
| Redigera Wikidata | |
Jämtlands norra domsaga var en domsaga i Jämtlands län. Den bildades den 1 januari 1879 (enligt beslut den 7 juni 1878) genom delningen av Norra Jämtlands domsaga.[1] Domsagan upplöstes den 1 januari 1971 i samband med tingsrättsreformen i Sverige. Domsagan överfördes då till Jämtbygdens tingsrätt.
Domsagan lydde först under Svea hovrätt, men överfördes till domkretsen för hovrätten för Nedre Norrland när denna bildades 1948.
Tingslag
Vid bildandet löd tre tingslag under domsagan, men detta antal minskades i etapper. Den 1 september 1912 (enligt beslut den 31 juli 1908 och den 12 april 1912) slogs Lits tingslag och Rödöns tingslag ihop för att bilda Lits och Rödöns tingslag.[2] Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 10 juli 1947) slogs Lits och Rödöns tingslag ihop med Hammerdals tingslag för att bilda Jämtlands norra domsagas tingslag.[3] När domsagan upphörde 1971 löd således under den bara ett tingslag.
Från 1879
Från 1912
Från 1948
Häradshövdingar
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid |
|---|---|---|
| 1879–1889 | Johan Julius Rosén | 1824-1889 |
| 1890–1904 | Carl Thorsten Blix | 1854–1925 |
| 1904–1933 | Erik Leijonhufvud | 1863–1950 |
| 1933–1957 | Birger Jacobsson | 1890–1974 |
| 1958–1968 | Bertil Adéll | 1914–1983 |
Källor
- Nationella arkivdatabasen för uppgifter om domsagor, tingslag och tingsrätter
- Statistiska centralbyråns historiska statistik
- Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 444-447
Noter
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda adminstrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 100. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015 Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 139. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 112. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
Media som används på denna webbplats
Strömsund. Ströms tingshus.