Jönköping

Jönköping
Tätort
Centralort
Residensstad
Vy över Jönköping från syd-väst, vy över Jönköping centrum från norr, Jönköpings rådhus, Stora Hotellet, Kulturhuset Spira.
Vy över Jönköping från syd-väst, vy över Jönköping centrum från norr, Jönköpings rådhus, Stora Hotellet, Kulturhuset Spira.
Smeknamn: Tändsticksstaden
LandSverige Sverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
KommunJönköpings kommun
DistriktJönköpings Kristina distrikt,
Jönköpings Sofia distrikt,
Huskvarna distrikt,
Ljungarums distrikt,
Norrahammars distrikt,
Hakarps distrikt,
Barnarps distrikt,
Rogberga distrikt,
Järstorps distrikt
Höjdläge90 m ö.h.
Koordinater57°47′0″N 14°10′0″Ö / 57.78333°N 14.16667°Ö / 57.78333; 14.16667
Area
 - tätort47,64 km² (2020)[3]
 - kommun1 924,97 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort100 579 (2020)[3]
 - kommun146 214 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort2 100 inv./km²
 - kommun76 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortJönköping
Huskvarna
Norrahammar
Postnummer55X XX
561 XX
562 XX
Riktnummer036
TätortskodT1544[4]
Beb.områdeskod0680TC107 (1960–)[5]
Geonames2702979
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Jönköping
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Jönköping (uttal) är centralort i Jönköpings kommun och residensstad för Jönköpings län. Jönköping är Sveriges tionde största tätort[6].

Jönköpings stadsområde från 1600-talet utgörs av den tidigare sandreveln Sanden med två mindre sjöar (Munksjön och Rocksjön) vid Vätterns södra strand, omgivet av kuperade sluttningar. Tätorten omfattar även de tidigare tätorterna Huskvarna och Norrahammar.

Staden fick stadsprivilegier 1284. Jönköpings privilegiebrev är de äldsta bevarade i Sverige.

Namnet

Jönköpings centrum, sett från Stadsparken i augusti 2008.

Namnet Jönköping (1278 in castro Junakøpung) innehåller troligen i sin förled det gamla namnet på Junebäcken. Förleden kan komma av *æwinn, "ständig" eller "permanent", och det skulle då innebära "den aldrig sinande bäcken". Efterleden är köping i bemärkelsen handelsplats.[7]

I ett brev från den 14 februari 1614 kallade Gustav II Adolf staden, som då flyttades till "sanden" mellan Vättern och Munksjön, Adolfsborg. Namnet kom dock aldrig i bruk.[8]

Jönköping omkring år 1700, sett mot norr, med Munksjön i förgrunden. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Karta över Jönköping från 1790-talet
Utsikt över Jönköping 1873, sett mot öster från backen till Dunkehalla. Teckning av Olof Sörling i Ny Illustrerad Tidning.
En marknad på Hovrättstorget under slutet av 1800-talet. I bildens övre högra del Kanalgatan österut mot Östra torget
Västra Storgatan mot öster, 1945.

Historik

Se även historiken för de tidigare självständiga tätorterna Huskvarna och Norrahammar

Det finns ett tiotal fornlämningar bevarade, varav tre är stora bronsåldershögar, bland andra "Lustigkulle" på Rosenlund. De övriga är stensättningar från järnåldern. Vidare märks ett depåfynd från bronsåldern och ett offerfynd från folkvandringstiden.

Jönköping grundades troligen under Magnus Ladulås tid som handelsort och som en gränsort mot Danmark. Jönköping var Eriksgatans sydligaste punkt. Där sammanstrålade Lagastigen och Nissastigen. Den 18 maj 1284 fick staden genom Jönköpings privilegiebrev, sina första kända stadsprivilegier, avfattade på latin av Magnus Ladulås i ett på Alsnö i Mälaren dagtecknat dokument. Det är Sveriges äldsta bevarade privilegiebrev. Privilegierna bekräftades och förnyades bland annat 1288, 1338 och 1349 av Magnus Eriksson, 1417 av Erik av Pommern, av Karl Knutsson och av de tre Sturarna. Sten Sture den äldre avled i Jönköping 1503. Gustav Vasa utökade 1524 stadens stapelrätt.[9] Men redan den 21 december 1278 utfärdade Magnus Ladulås "in castro Junakøpung" (från Jönköpings fäste), ett på latin skrivet brev rörande utbyte av kronogods. Efter 1300-talets mitt ersattes ofta formen Junakøpunger med Jonakøpunger. Omkring år 1400 ändras namnet till Jønakøpung, varefter namnet Jönköping befästs.[10]

De äldsta beläggen för en stadsbildning går tillbaka till 1270- och 1280-talen. År 1283 grundades ett franciskanerkloster vid Lillesjön, senare kallad Munksjön, vilket bidrog till utvecklingen. En gynnsam privilegiepolitik från Kronan och ett allmänt ekonomiskt uppsving gav goda tillväxtbetingelser. Under 1400-talet hade Jönköping utvecklats till en medelstor stad med kanske 1 000 invånare. Handeln baserades då på export av animalieprodukter och oxdrifter till Bergslagen. Genom sitt strategiska läge drogs Jönköping in i maktkampen om den nordiska unionen och utsattes för upprepad förstörelse och brand. År 1567 skövlades och brändes staden under Daniel Rantzaus fälttåg och inför en väntad belägring under Kalmarkriget 1612 brände borgarna själva sin stad.[9] Staden återuppbyggdes efter en flytt en bit österut, och den nya staden fick kungliga privilegier 1614 och 1620.

Befolkningsutvecklingen stagnerade under senmedeltid och 1500-talet, men en ny expansion kan skönjas från 1590-talet. Arbetet med att efter reformationen bygga om det tidigare franciskanklostret till det kungliga Jönköpings slott med befästningsverk skapade i förening med en merkantilistisk stödpolitik en gynnsam ekonomisk grogrund. Befolkningen till cirka 2 500 vid 1600-talets slut. Under hertig Karls regering började järnmalmen vid Taberg utnyttjas och förberedelser gjordes för anläggandet av Vantmakeriet i Jönköping. Gustav Adolf försökte fullfölja faderns planer och anlade även Jönköpings gevärsfaktori med borrverk i Dunkehallaån.[9] Smedjegatan, som inte är helt rak, visar att man då fortfarande nyanlade på medeltida oregelbundet sätt. Vid nuvarande Hovrättstorget byggdes år 1650 hovrättshuset och år 1699 Rådhuset.

När Skåne, Halland och Blekinge efter freden i Roskilde 1658 blev svenska, förändrades Jönköpings förutsättningar. Stadens militära roll föll bort, men förlusten kompenserades delvis av att Jönköping från 1634 blev administrativt centrum och säte för Göta hovrätt. Dock blev 1700-talet ett stagnationens sekel i Jönköpings historia. Slottet ödelades 1737 av en vådeld. Staden hade år 1800 mindre än 3 000 invånare.

1800-talets Jönköping är känt som liberalernas och tändstickornas stad. Åren 1843–72 utkom det liberala Jönköpingsbladet, och 1845 grundades Jönköpings tändsticksfabrik. I båda projekten var Johan Edvard Lundström en drivande kraft. Ända in på 1880-talet tillhörde Jönköping rikets mest expansiva städer. Göta kanals tillkomst (1822–32) gynnade köpenskap och sjöfart. Efter utbyggnad av hamnen vid 1800-talets mitt och järnvägsförbindelser på dåvarande Södra stambanan, med Falköping 1863 och Nässjö 1864, växte industrier fram med bland annat Jönköpings Mekaniska Werkstad och Munksjö pappersbruk. Tillväxttakten var efter 1885 långsammare.

Sommaren 1948 inträffade de så kallade Tattarkravallerna i Jönköping. Dessa var kravaller riktade mot resandefolket som var bosatta i stadsdelen Öster. Många resande misshandlades under kravallerna och flera fick sina hem vandaliserade.

Från år 1900 utvecklades Bäckalyckans villastad vid Junebäcken i väst, samtidigt som enkla arbetarförstäder växte fram i Torpa kring stadsgränsen i söder. År 1910 inkorporerades denna utomgränsbebyggelse till staden.

Jönköping fick en ny järnvägsstation 1984, ritad av Carl Nyrén. På det nedlagda Smålands artilleriregemente inrättades köpcentret A6 köpcentrum]. I anslutning till mässcentret Elmia finns Jönköpings konserthus.

Jönköpings Tändsticksfabrik 1910

Jönköping kallas tändsticksstaden, vilket grundar sig på de framgångar som Jönköpings Tändsticksfabrik från slutet av 1800-talet hade med sina säkerhetständstickor. Inte mindre än fem tändsticksfabriker var under en period verksamma i staden.

Administrativa tillhörigheter

Här beskrivs historiken för den centrala delen av tätorten, den tidigare stadskommunen, se även Huskvarna och Norrahammar för historiken för de delarna

Jönköpings stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun. År 1910 införlivades Ljungarums socken/landskommun och 1951 delar ur Järstorps socken/landskommun. År 1971 uppgick Jönköpings stad i Jönköpings kommun med Jönköping som centralort.[11] Tätorten hade då växt ihop med Huskvarna och senare med Norrahammar.

I kyrkligt hänseende hörde denna centrala del av tätorten till Jönköpings församling som 1852 uppdelades i Jönköpings östra församling (Jönköpings Kristina församling) och Jönköpings västra församling (Jönköpings Sofia församling). Från 2010 hörde de centrala delarna av tätorten till Jönköpings Kristina-Ljungarums församling (från 2006) och Jönköpings Sofia-Järstorps församling, vilka 2018 slogs samman till Jönköpings församling.[12]

Området motsvarande stadskommunen ingick till 1971 i domkretsen för Jönköpings rådhusrätt och ingår sedan dess i Jönköpings tingsrätts domsaga.[13]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Jönköping 1960–2020[14]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
66 875
1965
  
71 033
1970
  
80 693
1975
  
78 650
1980
  
76 027
1990
  
76 2754 400
1995
  
79 9144 410
2000
  
81 3724 405
2005
  
84 4234 433
2010
  
89 3964 482
2015
  
93 7974 257
2020
  
100 5794 764
Anm.: Sammanvuxen med Lockebo och Norrahammar 1970. Kortebo utbruten 2015. Korgebovägen uppgått i 2018

Stadsbild

Rådhuset

Den nuvarande tätorten har uppstått genom att tidigare separata orter har vuxit samman. Redan 1960 hade bebyggelsen i Jönköping och Huskvarna vuxit samman och vid tätortsavgränsningen 1970 kom även Norrahammar samt samhällena Hovslätt och Lockebo att innefattas i tätorten Jönköping. Tätorten är förhållandevis stor till ytan och ligger i areal på sjätte plats i landet. Ibland används Södra Vätterbygden som ett namn på bebyggelsen i och omkring Jönköping.

Den centrala delen av tätorten, tidigare stadskommunen

Området delas i två delar av en kortare kanal, som förenar Munksjön med Vättern. Kanalen korsas av fem broar, varav en järnvägsbro och två gång- och cykelbroar. Därutöver går Munksjöbron, som färdigställdes 2006, över en vik av Munksjön. Runt Munksjön finns promenad- och cykelväg, sjöns östra sida har grillplatser, soldäck och ett utomhusgym.

Rocksjön är den något mindre av Jönköpings båda sjöar. Området kring sjön är relativt lite exploaterat, delvis tack vare planer för bevarande, där även Munksjön ingår. De kanaler som förenar de båda sjöarna med Vättern har grävts för att låta vattnet cirkulera.

Vid Vättern finns en badstrand, Vätterstranden.

På 1850-talet donerade staten det forna slottsområdet till staden, som i en rutnätsplan placerade ut bland andra länsresidens, nytt rådhus, parker samt järnvägsstation. Stationen attraherade affärscentrum till Västra Storgatan, men numera har de båda delarna av centrum vuxit ihop till ett sammanhängande centrum. I 1877 års stadsplan vidgades den rutformade bebyggelseytan med bland andra de två esplanaderna Kungsgatan och Kilallén.

År 2013 var folkmängden i det ursprungliga stadsområdet 61 559 personer.[15]

Parker och torg

Stadsdelar i Jönköping

Väster

Huvudartikel: Väster, Jönköping
Sofiakyrkan ligger på Väster

I västra stadsdelen vid Rådhusparken (med en fontän av Molin och Börjesons byst av Viktor Rydberg) och Hamnparken, vilka endast skiljs åt av Västra Storgatan, finns Jönköpings rådhus (tidigare läroverk), Per Brahegymnasiet och landshövdingsresidenset. Innerstadens tidsmässigt andra kyrka, Sofiakyrkan, uppförd i gotisk stil och fullbordad 1888, ligger på en öppen, planterad plats i västra stadsdelen. På Väster finns också järnvägsstationen och Jönköpings ursprungliga lasarettsområde med Hospitalshuset på Själagårdstomten. Sjukstugan har senare använts som arbetarbostad, och därefter blev det Viktor Rydbergsmuseet. Vidare finns den tidigare Jönköpings brandstation, en byggnad i gotisk stil som tidigare inrymde brand- och polisstationer. I närheten av gamla brandstationen ligger högskolan. Höghuset Gradienten (Quality Hotel), ligger här bredvid Tändsticksområdet och Juneporten.

Bymarken

Huvudartikel: Bymarken

Bymarken är en stadsdel på västra sluttningen mot Vättern med mestadels småhus.

Stadsparken

I stadsparken finns bland annat ett friluftsmuseum.
Huvudartikel: Jönköpings stadspark

På sluttningen mot Dunkehalla, 30–50 meter över Vätterns nivå, ligger Stadsparken med ett friluftsmuseum, som började anläggas 1896. Bland äldre byggnader i parken kan nämnas:

Vidare finns prov på berg- och malmarter från Småland, en minnessten över bemärkta Smålandssöner, samt Stadsparksvallen.

Den 27 april 1902 öppnades i Stadsparken Jönköpings Turisthotell, som senare benämndes Restaurang Alphyddan. Alphyddan revs efter en brand 1965.

Öster

Smedjegatan.

Vid Hovrättstorget märks Göta hovrätts hus, en renässansbyggnad byggd i trånghallasandsten. Bygget påbörjades under drottning Kristinas regering efter ritning av Heinrich Gottwalt, men färdigställdes först 1665, sedan tredje våningen av brist på medel måst slopas. Gamla rådhuset, färdigbyggt i början av 1700-talet efter ritningar av Erik Dahlbergh härjades 1785 av eldsvåda. Flyglarna och det kopparklädda taket med sin takryttare brann ner. I östra stadsdelen ligger Kristine kyrka omgiven av en vacker park, uppförd 1649–1673 i romansk stil efter ritningar av Heinrich Gottwalt. Senare uppfördes kyrkans torn av huggen trånghallasandsten efter ritningar av Erik Dahlbergh (den nuvarande låga tornhuven tillkom efter branden 1790). Söder om Hovrättstorget ligger Jönköpings stadsbiblioteks byggnad, som invigdes 1969. År 2010 byggdes biblioteket samman med Stadsarkivet. Båda byggnadernas fasader är uppförda i tysk sandsten. I arkivhuset finns också en stadshistorisk utställning.

Österut dominerar det från 1898 i Jönköping förlagda Smålands artilleriregemente, A6:s kaserner. Strax sydöst om dem byggdes, enligt beslut 1909, kaserner för Jönköpings regemente på det gamla landshövdingebostället Ryhovs gårds ägor. Smålands Artilleriregemente A6 lades ner 1984. Numera inrymmer kasernbyggnaderna köpcentrumet Asecs samt diverse kontorslokaler. På Ryhov byggdes också länssjukhuset, som invigdes 1988. Då slogs Ryhovs Sjukhus och Jönköpings läns centrallasarett ihop till en enhet på en plats. Stadens huvudgata, Östra Storgatan, går genom hela östra stadsdelen. I närheten av hamnen ligger Stora hotellet.

Liljeholmen

Huvudartikel: Liljeholmen, Jönköping

Liljeholmen ligger öster om de centrala delarna av Jönköping, mellan Vätterstranden och E4:an. Området består enbart av hyres- och bostadsrätter.

Rosenlund

På Rosenlund finns bland annat Husqvarna Garden som används framförallt till ishockey.
Huvudartikel: Rosenlund, Jönköping

Rosenlund ligger öster om stadskärnan och har fått sitt namn efter Rosenlunds herrgård. Här finns mycket av stadens nöjesaktiviteter, till exempel Rosenlundsbadet, Elmia, Husqvarna Garden men även parker och fotbollsplaner. På Elmia arrangeras också världens största datorfestival, Dreamhack.

Söder

Huvudartikel: Söder, Jönköping

Populärt bostadsområde i centrala Jönköping, ej att förväxlas med villaområdet Torpa. Området består mestadels av bostadsrätter. Området byggdes ursprungligen som ett område med arbetarbostäder, men har under åren genomgått en stark gentrifiering. På Söder finns kvar en del av den gamla tidens kvartersbutiker. Området kallas ofta för "Torpa", vilket dock är namnet på det bostadsområde med mestadels villor som ligger strax söder om Söder.

Gamla Råslätt

Huvudartikel: Gamla Råslätt

Stadsdel som vid ursprungliga södra infartsvägen till Jönköping började bebyggas med fristående en- och tvåfamiljsvillor på 1930-talet. Senare växte området söderut och färdigställdes vid slutet av 1960-talet. Idag består området av blandade villor och flerfamiljshus. I området finns förskolor, fritidshem, Ljungarumsskolan åk F-9. I direkt anslutning finns Jönköpings Golfklubb samt Skogskyrkogården.

Kättilstorp

Bostadsområde som gränsar till Gamla Råslätt i norr, Golfbanan Jönköpings GK i väster och Hagaberg i söder. Ett villaområde som började byggas i början på 1950-talet med mestadels mindre villor på tomträtter utfärdade av Jönköpings kommun, även ett antal radhus och kedjehus uppfördes. Idag har de flesta av tomträtterna sålts till fastighetsägarna. Området ligger nära centrum, golfbanan och naturen.

Gräshagen

Huvudartikel: Gräshagen

Stadsdel i södra delen av Jönköping mellan Torpa och Tokarp.

Råslätt

Hus på Råslätt.
Huvudartikel: Råslätt

Stadsdel söder om centrum. Den består mest av hyresrätter och byggdes som en del av miljonprogrammet.

Ljungarum

Huvudartikel: Ljungarum

Ljungarum är ett bostadsområde i Jönköping och tidigare kyrkby i Ljungarums socken, beläget mellan industriområden och skogklädda höjder.

Ekhagen

Huvudartikel: Ekhagen, Jönköping
Ekhagen med Bondberget i bakgrunden

Bostadsområde med drygt 4 000 invånare. Området präglas dels av villaområden, dels trevåningshus i tegel från början av 1960-talet. Förutom en idrottsplats med omkringliggande naturreservat finns även bostadskomplexet tillika landmärket "hästskon" att beskåda. Ekhagen ligger vid foten av Bondberget (naturreservat). Från delar av Ekhagen har man utsikt över Vättern. Ekhagsravinen skiljer villaområdena från flerbostadsområdena. Vid Ekhagens centrum finns en kyrka. Ekhagens hyreshusområde är ett exempel på det svenska miljonprogrammet.

Österängen

Österängen
Huvudartikel: Österängen

Bostadsområdet Österängen ligger längst österut i Jönköping, vid den gamla stadsgränsen, där Jönköpings stad och Huskvarna stad möttes. Denna gräns upphörde i och med tätortsreformen 1971. Då blev Huskvarna en del av Jönköpings kommun. Österängen var länge synonymt med ett lantbruksområde. Omkring 1950 började man bygga ett bostadsområde på åkermarken. 1953 var de första bostadshusen klara för inflyttning, och i början av 1960-talet lade man grunden till de sista husen på Österängen. Söder om Österängen höjer sig Bondberget.

Dalvik

Dalvik ligger strax väster om centrum och har utsikt över staden Jönköping. Dalvik byggdes i början på 1960-talet innan miljonprogrammet började, vid en tid då bostadsbristen var stor i Jönköping. Bebyggelsen domineras av trevåningshus med hyres- och bostadsrätter, också om 7-8-våningshus förekommer. Här finns också ett antal studentbostäder.

Sveahäll

Huvudartikel: Sveahäll, Jönköping

Sveahäll är ett villaområde som ligger mellan Dalvik och Mariebo.

Munksjöstaden

Huvudartikel: Munksjöstaden, Jönköping

Munksjöstaden är en stadsdel som ligger vid sjön Munksjön och mellan stadsdelarna Ljungarum, Torpa och Råslätt. Området ligger bredvid de gamla pappersfabrikerna som tillverkade papper under sent 1800-tal. Idag består stadsdelen mest av nybyggda bostadshus, butiker/restauranger och kontor. Höghuset Munksjötornet ligger här. Här har Skogsstyrelsen sitt huvudkontor.

Skeppsbron

Huvudartikel: Skeppsbron, Jönköping

Skeppsbron är stadens nyaste stadsdel och ligger vid Södra Munksjön. I Området finns en hel del nya bostäder, parker och affärer.[17]

Huskvarna

Huvudartikel: Huskvarna
Utsikt över Huskvarna från Månberget med Jönköping i bakgrunden

Huskvarna som ligger öster om Jönköping växte upp runt en större verkstadsindustri. Bebyggelsen ligger vid det sydöstra hörnet av Vättern, och upp på Östra Vätterbranterna. År 2004 var antalet invånare i kommundel Huskvarna 21 243. Angränsande kommundelar är Skärstad, Lekeryd, Tenhult och Österängen.

Huskvarnas lägre belägna stadskärna är omgiven av ansenliga, bebyggda höjdområden som Öxnehaga, Pettersberg och Egna Hem, nivåskillnaden är som mest cirka 120 meter. Klevaliden och Ådalsvägen (länsväg 132) leder till de östra områdena, medan de västra kan nås bland annat via Öxnehagaleden. En stor del av det lägre området mot Vättern låg oanvänt till början av 1900-talet och Kungsgatan, där köpcentrum Rosen nu ligger, kallades länge ”Sista gatan”. Den sanka Rosendalamaden fylldes ut som nödhjälpsarbete i början av 1920-talet.

Norrahammar

Huvudartikel: Norrahammar

Norrahammar är en bruksort som ligger söder om Jönköping utmed Tabergsån. Den ingår numera i Jönköpings tätort, tack vare den sammanhängande bebyggelsen ifrån Norrahammar genom Hovslätt till Råslätt i Jönköping. Norrahammar hade 2004 omkring 9 000 invånare. Samhället Norrahammar växte upp kring Norrahammars bruk, som bland annat tillverkade järnspisar och värmepannor. Bruket lades ner i början av 1980-talet. Norrahammar var tidigare egen köping och uppgick 1971 i Jönköpings kommun.

Högsta hotell, bostadshus och kontorsbyggnader

Jönköping med höghuset Jätten i förgrunden
Munksjöbron i centrala Jönköping
RankByggnadTypHöjdVåningarÅr
1MunksjötornetKontorsbyggnad65 m162016
2Quality Hotel, VästerHotell60 m182022[18]
3Science park towersKontorsbyggnad60m152022
4M2 centerHotell53 m151989
5Kv Vårdaren, RosenlundLandstinget50 m121968[19]
6Kv ParkBostadshus42 m142023
7Öriket 1, KålgårdenKontorsbyggnad41 m131992
8Jätten, VästerBostadshus39 m141965

Sevärdheter

Ekonomi och handel

Det finns många stora företag i Jönköping, bland annat har Husqvarna AB huvudkontor i Jönköping. Staden är ett stort logistik, handels, idrotts, utbildnings, kultur, och socialt centrum, som binder ihop Sveriges tre största städer.

Några andra stora företag som finns í Jönköping är: Postnord (Logistikcenter), Bubs Godis (Hallonlakrisskalle), Elmia AB, AB Fagerhult, IKEA (lager), Liljedahl Group AB, Holmgrens Bil AB, ITAB, Xano. .

Nedan finns statistik över förvärvsarbetande i Jönköping:[källa behövs]

  • Handel, transport och kommunikation: 21 %
  • Finansiell verksamhet och företagstjänster: 11 %
  • Utbildning och forskning: 8 %
  • Vård och omsorg: 13 %
  • Personliga och kulturella tjänster: 7 %
  • Offentlig förvaltning m.m.: 7 %
  • Jord- och skogsbruk: 1 %
  • Tillverkning och utvinning: 20 %
  • Byggnadsverksamhet: 5 %
  • Övrigt: 1 %

Bankväsende

Under 1800- och 1900-talen hade Jönköping följande bankrörelser:

  • Jönköpings läns sparbank grundades 1831. Ytterligare en sparbank, Allmänna sparbanken för Jönköpings län, grundades 1919. Den uppgick år 1966 i länssparbanken. År 1986 uppgick Länssparbanken Jönköping i Sparbanken Alfa som senare blev en del av Swedbank.
  • Smålands enskilda bank grundades i Jönköping år 1837. År 1972 uppgick Smålandsbanken i Götabanken, men det lokala namnet behölls.
  • Den 1 november 1874 öppnade Stockholms handelsbank ett kontor i Jönköping.[20] Stockholms handelsbanks kontor ersattes 1895 av Jönköpings handelsbank.[21] I början av 1900-talet övertogs Jönköpings handelsbank av Göteborgs handelsbank.[22] Göteborgs handelsbank övertogs år 1949 av Skandinaviska banken som behöll kontoren i Jönköping.[23]
  • I januari 1904 etablerade även Bankaktiebolaget Södra Sverige ett kontor i Jönköping.[22] Södra Sverige uppgick senare i Svenska Handelsbanken.
  • Den år 1917 grundade Svenska lantmännens bank hade tidigt kontor i Jönköping.[24] Även dess efterföljare Jordbrukarbanken[25] och PKbanken fanns i Jönköping.
  • Även Sydsvenska kreditaktiebolaget etablerade ett kontor i Jönköping.[26] Sydsvenska banken blev senare Skånska banken som uppgick i Handelsbanken år 1990.
  • Jönköping hade även ett avdelningskontor för Sveriges riksbank, öppnat den 12 oktober 1885.[27]

Smålandsbanken och PKbanken uppgick under 1990-talet i Nordbanken som senare blev Nordea.

Infrastruktur

Stadsbuss

Jönköpings Länstrafiks stadsbuss vid Råslätts Centrum 2020.

Stombusslinjer

Citybussarna i Jönköping inrättades i juni 1996 med stomlinje 1 och 2, och var ett av de första svenska exemplen på principen Tänk spårvagn – kör buss, med några tydligt utvalda linjer med hög turtäthet. Linjenätet har alltså en förhållandevis hög andel busskörfält och kollektivtrafiksignaler. Citybussarna kör också genare sträckningar jämfört med tidigare. Strategin har varit framgångsrik och lett till en kraftig ökning av bussresandet. En tredje stomlinje tillkom 2001 i samband med entreprenörsbyte. År 2021 tillkom en fjärde stomlinje i samband med entreprenörsbyte.[28] Stombusslinjerna trafikeras uteslutande med ledbussar.

LinjeSträckning
1RåslättCentrumElmiaÖsterängenHuskvarna
2Hisingsängen–DalvikCentrumEkhagenÖxnehaga
3TokarpCentrumRyhovLjungarumRåslätt
4Vätterslund–CentrumRyhovHuskvarna

Stadsbusslinjer

Utöver de fyra stomlinjerna finns ytterligare 10 stadsbusslinjer i Jönköping med närmaste omnejd, med nummer 11-37.[29]

LinjeSträckning
11Samset-Centrum-Ekhagen
15Öxnehaga-Huskvarna Esplanaden-Egnahem
16Fagerslätt-Huskvarna Esplanaden
17Strandängen-Centrum-Asecs
24Centrum-Råslätt-Barnarp-Torsvik-Hyltena
27Månsarp/Taberg-Norrahammar-Centrum-Skänkeberg
28Centrum-Hovslätt-Norrahammar-Flahult
31Axamo/Flygplatsen-Mariebo-Centrum
35Stadsexpress Huskvarna-Jönköping
37Snabbuss Centrum-Torsvik-Taberg

Spårväg

Åren 1907–1958 hade Jönköping spårvägstrafik.

LinjeSträcka
Röd LinjeÖsterängen–Rosenlundstorget–Öster–HovrättstorgetRådhuset–Torpagatan–Tabergsgatan–Jordbron
Grön LinjeRyhov–A6 Kasernerna–Öster–Vindbron–CentralstationenStadsparken–Dunkehalla–Bymarken
Gul LinjeRosenlundstorget–Öster–HovrättstorgetTorpagatan (förstärkningslinje vintertid)
Vit LinjeFörstärkning av Grön Linje, då dennas vagnar vanligtvis vände i centrum. De vagnar som gick hela sträckan Ryhov–Bymarken skyltades vita halva vägen.

Fjärrbussar

Jönköping trafikeras av Flixbus, Vy Buss, Västervik Express samt Snälltåget anslutningsbuss.

Järnvägar

Ett Västtåg strax utanför Nässjö.

Genom Jönköping går järnvägen Jönköpingsbanan. En linje mellan Skövde, Falköping, Jönköping och Nässjö trafikeras av Västtåg och Krösatågen i förhållandevis tät trafik. Fordon som används är Reginor, X11/X14 eller Itino dieselmotorvagnar. Vissa av Västtrafiks avgångar har Göteborg C, Skövde, Töreboda eller Falköping som slutstation. Från Jönköping i riktning söderut går även motorvagnar av littera Y31/Y32 till Vaggeryd, Värnamo och vidare till Växjö. Några av krösatågen från Jönköping går till Eksjö och Växjö. Det går även ett snabbtågspar till och från Stockholm via Linköping och Norrköping sex dagar i veckan.

I Jönköping finns fem järnvägsstationer, Jönköping C, Huskvarna, Rocksjön, Hovslätt samt Norrahammar.

Trafikverket har planerat att dra en ny järnväg, Götalandsbanan, mellan Linköping och Göteborg via Jönköping. Detta skulle kräva en ny station, vilket Jönköpings kommun har förberett för strax söder om Munksjön.[30] 2022 beslutade dock den nytillträdda regeringen Kristersson att avbryta planeringen av Götalandsbanan.[31]

Vägar

E4:an i Jönköping.

Motorvägen E4 går genom Jönköping. Andra vägar som går genom eller till Jönköping är riksväg 26, riksväg 30, riksväg 31, riksväg 40, riksväg 47, riksväg 50, länsväg 132 och länsväg 195.

Flygtrafik

Jönköpings flygplats vid Axamo 1973.

Flygplatsen ägs i dag av Jönköpings kommun efter ett övertagande från Luftfartsverket i början av 2010. Jönköping Airport har linjetrafik till Arlanda (Stockholm) och Frankfurt (Tyskland). Flygplatsen har dessutom omfattande nattliga post- och fraktflygningar både inrikes och utrikes, samt charter.

Utbildning

Högskolan

Högskolan i Jönköping har cirka 11 000 studenter och 800 anställda. Högskolan finns på ett samlat campus centralt i Jönköping och erbjuder cirka 60 program/inriktningar och runt 400 fristående kurser inom hälsa, vård och socialt arbete; undervisning, medie- och kommunikationsvetenskap; teknik, naturvetenskap och ingenjörsvetenskap samt ekonomi, juridik och informatik. Högskolan satsar även mycket på utbytesstudenter och har många internationella samarbeten med olika skolor.

Kultur

Litteratur och tidningar

Kulturhuset Spira.

Några kända författare som har anknytning till, eller har skrivit om Jönköping[32]

Tidningar

Sport

HV 71 är Jönköpings mest framgångsrika ishockeylag.

Den största idrottsklubben från Jönköping är ishockeyklubben HV71 som länge varit ett av Sveriges bästa ishockeylag och vann SM-guld för herrar 1995, 2004, 2008, 2010 och 2017. HV71 spelar i Svenska hockeyligan. En annan känd och framgångsrik klubb är fotbollsklubben Jönköpings Södra IF, som har sammanlagt tolv säsonger i herrallsvenskan mellan säsongerna 1945/1946 och 2017. Andra framstående idrottsklubbar i staden är Jönköpings IK (innebandy), IF Hallby (handboll) och Jönköpings Simsällskap.

Idrottsföreningar från Jönköpings tätort

Sportanläggningar

Religion

Jönköping kallas ofta Smålands Jerusalem,[33] eftersom många kyrkor, framför allt många frikyrkor som Pingstkyrkan och Allianskyrkan, samt Jehovas Vittnen, finns representerade i staden.

Se även

Referenser

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 19 september 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2018/. Läst 5 april 2019. 
  7. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sidan 158 (Jönköping) och sidan 69 (Enåker).
  8. ^ Henrik Skoglund (26 juni 2016). ”Byn på Väster blev staden på Öster” (på svenska). Jönköping - vad hände sen? Ä. s. 9. https://journalistlinjen.nu/wp-content/uploads/J%C3%B6nk%C3%B6ping-vad-h%C3%A4nde-sen-.pdf. Läst 10 februari 2021. 
  9. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 889-90 
  10. ^ Kring staden Jönköpings äldsta historia, [Till minne av Jönköpings stads 650-årsjubileum], Ragnar Olsson, utgiven av Mäster Gudmunds Gille, Jönköping 1934, sidan 6 och följande
  11. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  12. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  13. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
  14. ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2020”. Statistikdatabasen. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 22 januari 2022. 
  15. ^ Befolkningsstatistik Jönköpings kommun
  16. ^ ”Norra Solberga socken”. Norra Solberga Hembygdsförening. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140809181708/http://www.solbergahembygd.se/socknen.htm. Läst 7 september 2013. 
  17. ^ ”Startsida | Skeppsbron”. www.skeppsbronjkpg.se. http://www.skeppsbronjkpg.se/. Läst 21 augusti 2022. 
  18. ^ Nybyggnation, hotellprojektet Gradienten Arkiverad 22 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine., Jönköpings kommun
  19. ^ Epidemisjukhuset Rosenlund, lj.se
  20. ^ 1871-1875 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Jönköpings län, s. 33
  21. ^ 1891-1895 Jönköpings län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 8. Åren 1891-1895. Jönköpings län, s. 57
  22. ^ [a b] 1901-1905 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Jönköpings län, s. 45
  23. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  24. ^ Aktiebolaget Svenska lantmännens bank i Sveriges statskalender 1921
  25. ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949, Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
  26. ^ Sydsvenska kreditaktiebolaget i Sveriges statskalender 1921
  27. ^ 1881-1885 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 6. Åren 1881-1885. Jönköpings län, s. 23
  28. ^ Klaar, Sandra. ”Utveckling för kollektivtrafik, vidare och framåt 2021”. www.jonkoping.se. Arkiverad från originalet den 11 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200711120759/https://www.jonkoping.se/trafikinfrastruktur/hallbartresande/utvecklingforkollektivtrafikvidareochframat2021.4.42504c781700f82007e81b2.html. Läst 9 juli 2020. 
  29. ^ ”Att resa med oss”. Jönköpings Länstrafik. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114010423/https://www.jlt.se/att-resa-med-oss/. Läst 14 Januari 2022. 
  30. ^ ”Nya stambanor via Jönköping”. Jönköpings kommun. 11 augusti 2023. https://www.jonkoping.se/trafik--stadsplanering/trafik-gator-och-jarnvagar/nya-stambanor-via-jonkoping. Läst 9 maj 2024. 
  31. ^ ”Regeringsbeslut innebär förändringar för nya stambanor”. Trafikverket. 16 februari 2023. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/sveriges-jarnvagsnat/gotalandsbanan/. Läst 9 maj 2024. 
  32. ^ Jönköping i litteraturen / av Gunnar Andersson Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. Ur: Välkommen till Jönköpings kommun. - 1984.
  33. ^ ”Länge leve Smålands Jerusalem!”. Höglandsnytt. 24 december 2011. http://www.hoglandsnytt.se/lange-leve-smalands-jerusalem/. Läst 24 oktober 2015. 

Vidare läsning

  • Areslätt, Tomas (1984). Jönköping. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 58. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7619029. ISBN 91-7192-600-3 
  • Centrala Jönköping : en användningsplan. Den nordiske træstad, 0347-8939 ; 3. Stockholm. 1972. Libris 466454 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
E4 Österängen Rosenlund.jpg

E4. Between Huskvarna and Jönköping.

Photo taken by User:Boivie in Jönköping 7 April 2006
Naturjkpg.JPG
(c) I, Nilsson93, CC BY-SA 3.0
Ett naturklätt Jönköping
Kollagejönköping.jpg
Författare/Upphovsman: Citronlemonad, Licens: CC0
bilderna är hämtade från http://jonkopingsambassaden.se/bilder/ där utgivaren själv har nämnt att "Bilderna får användas fritt i syfte att marknadsföra Jönköping.".
18th century map of Jönköping, Sweden.jpg
Handritad 1700-tals karta över Jönköping
Smedjegatan Jönköping.JPG
Författare/Upphovsman: Moralist, Licens: CC BY-SA 4.0
Smedjegatan (street) in Jönköping
Sv-Jönköping.ogg
Författare/Upphovsman: LA2, Licens: CC0
Detta skandinaviska ortnamn, uttalat på svenska.
Västtåg.JPG
Författare/Upphovsman: Måns Lundberg, Licens: CC BY-SA 4.0
Ett Västtåg strax utanför Nässjö. Fordonet är en Regina, X50 3295
Jönköping Stadsbuss Mercedes Benz Citaro 2 G.jpg
Författare/Upphovsman: Vinolik, Licens: CC BY-SA 4.0
Jönköping Stadsbuss Mercedes Benz Citaro 2 G vid Råslätts Centrum
Jönköping from the air.jpg
Författare/Upphovsman: Doc Searls from Santa Barbara, USA, Licens: CC BY-SA 2.0
De centrala delarna av Jönköping, med Vättern, Munksjön och Rocksjön.
Utsikt mot Huskvarna ifrån Österänen.jpg
Österängen, Jönköping, Sweden
Jönköpings rådhus, 2018.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Jönköpings rådhus, ritat av Fridolf Wijnbladh i nyrenässans och uppfördes 1864–67. Den användes ursprungligen som Jönköpings högre allmänna läroverk
Bondbergettv.JPG
(c) I, Nilsson93, CC BY-SA 3.0
Ekhagen med Bondberget i bakgrunden.
Map-icon.svg
Författare/Upphovsman: Loginname, Licens: CC BY-SA 3.0
Map icon
Jönköpings stadspark Ryggåsstugan från Sjöaryd 01.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Jönköpings stadspark. Ryggåsstugan från Sjöaryd i Markaryds socken, flyttad till stadsparken 1904
Sweden Jönköping location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Jönköping County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 187 %. Geographic limits of the map:

  • N: 58.30° N
  • S: 56.80° N
  • W: 12.90° E
  • E: 15.70° E
Jönköping Sofiakirche Schweden 2001 Blick vom Stadtpark.jpg
Författare/Upphovsman: Paul Peplow, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Stadion hv71.jpg
Författare/Upphovsman: Ealendil, Licens: CC BY-SA 3.0
Domácí stadion HV 71
Jönköping marknad, förra sekelskiftet.jpg
Fotografi som föreställer en marknadsplats i sv:Jönköping under slutet av 1800-talet. Platsen kallas idag Hovrättstorget, och i bakgrunden kan man se Jönköpings teaterhus som är ritat av sv:August Atterström.
Aerial view of Jönköping University, Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Foto av Kontrastfoto Ljungby på uppdrag av Högskoleservice i Jönköping AB, Licens: CC BY-SA 3.0
Flygfoto över Högskolan i Jönköping.
Raslatt 2005.jpg

Råslätt, Jönköping 2005

Foto: Marcus Bornestav, 2005-09-05
Västra Storgatan, Jönköping, Småland, Sweden (6683475967).jpg
Författare/Upphovsman: Riksantikvarieämbetet , Licens: No restrictions

Västra Storgatan (Western Main Street) in Jönköping.

Västra Storgatan i Jönköping.

Parish (socken): Jönköping Province (landskap): Småland Municipality (kommun): Jönköping County (län): Jönköping

Photograph by: Fredrik Bruno Date: 1945 Format: Colour slide

See a recent photo of the same view: kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000304524

Persistent URL: kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000242248

Read more about the photo database (in english): www.kms.raa.se/cocoon/bild/about.html
Jönköpings tändsticksfabrik 1910.png
Jönköpings tändsticksfabrik omkring år 1910.
Spira.jpg
Författare/Upphovsman: Wingårdh arkitektkontor, Licens: CC BY-SA 3.0
Spira performance arts centre in Jönköping, Sweden.
1973-02-07 Jönköping.jpg
Jönköping airport 1973
HV71 spelare.jpg
Ishockeyspelare från HV71 kommer ut på isen inför tredje perioden mot Luleå HF i Elitserien i ishockey. HV71 vann matchen med 4-0.
Munksjö bridge 2010.jpg
A picture of the Munksjö bridge