Izar

Izar (ε)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 44m 59,21746s[1]
Deklination27° 04′ 27, 2099″[1]
Skenbar magnitud ()2,37[2] / 5,12[3]
Stjärntyp
SpektraltypK0 II-III[4] + A2 V[5]
U–B0,73[2]
B–V0,97[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-12,3[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -16,31[6] mas/år
Dek.: 21,07[1] mas/år
Parallax ()16.10 ± 0.66[1] mas
Avstånd203 ± 8 lå (62 ± 3 pc)
Detaljer
Massa4,6[7] M☉
Radie33[6] R☉
Luminositet501[6] L☉
Temperatur4 550[6] K
Metallicitet-0,13[6]
Vinkelhastighet10,9[6]
Ålder37,4 ± 4,2 [8] miljoner år
Andra beteckningar
ε Boo, Pulcherrima, Mirac, Mirak, Mirach, 36 Bootis, BD + 27 ° 2417, HIP 72.105 [9]

A: HD 129.989, HR 5506, SAO 83500. [10]

B: HD 129.988, HR 5505.[3]

Izar, eller Epsilon Bootis (ε Bootis, förkortat Eps Boo, ε Boo) som är stjärnans Bayerbeteckning,[11] är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Konstellationen kan ses med blotta ögat på natten, men det krävs ett teleskop med öppning på 3,0 tum eller större för att upplösa stjärnparet[12].

Nomenklatur

Stjärnans traditionella namn är Izar, Mirak och Mizar, och den döptes till Pulcherrima av Otto Struve.[13] Izar , Mirak och Mizar härleds från arabiska إزار 'IZAR som betyder slöja och المراق al-maraqq som betyder länden. Pulcherrima är latin för vackraste.[14] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[15] med uppgift att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Izar för denna stjärna den 21 augusti 2016 och detta ingår nu i IAU:s Catalog of Star Names.[11]

I stjärnkatalogen i Calendarium Al Achsasi Al Mouakket, betecknades stjärnan som Mintek al Aoua (منطقة العواء - minṭáqa al awwa), som översattes till latin som Cingulum Latratoris, vilket betyder bälte av inkastare.[16]

Egenskaper

Illustration av de två komponenterna i Izar.

Izar består av ett par av stjärnor med en vinkelseparation på 2,852 ± 0,014 bågsekunder vid en lägesvinkelav 342,9° ± 0,3°. [17] Den ljusare komponent (A) har en skenbar magnitud på 2,37,[2] och den svagare komponenten (B) har magnitud 5,12,[3] och är därmed i sig själv synlig för blotta ögat. Parallaxmätningar från Hipparcossatelliten [18] [19] ger konstellationen ett avstånd av ca 203 ljusår (62 parsecs) från solen.[1] Detta innebär att paret har en projicerad separation på 185 astronomiska enheter (AE) och de kretsar kring varandra med en omloppstid på minst 1000 år.[14]

Den ljusare komponenten har spektraltyp K0 II-III,[4] vilket innebär att den är i ett ganska sent skede av dess stjärnutveckling, och har redan förbrukat sitt förråd av väte i kärnan. Med en massa mer än fyra gånger solens massa,[7] har dess radie expanderat till cirka 33 gånger solens radie och avger 501 gånger större ljusstyrka än solen.[6] Denna energi utstrålas från dess yttre hölje vid en effektiv temperatur av 4 550 K,[6] och ger de orangea nyansen hos en stjärna av K-typ.[20]

Följeslagaren Epsilon Bootis (B) är av spektraltyp A2 V [5] och är en huvudseriestjärna som genererar energi genom termonukleär fusion av väte i sin kärna. Denna stjärna roterar snabbt, med en projicerad rotationshastighet av 123 km/s.[21] När den mindre huvudseriestjärnan når det aktuella skedet av primärstjärnan i sin utveckling, kommer den senare att ha förlorat mycket av sin massa i en planetarisk nebulosa och kommer att ha utvecklats till en vit dvärg. Paret kommer att då att ha väsentligt förändrade roller där den ljusare stjärnan blir en brun dvärg, medan den mindre följeslagaren kommer att lysa som en jättestjärna.[14]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752Freely accessible. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99). Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b c] "HR 5506 -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-09
  4. ^ [a b] Luck, R. Earle; Wepfer, Gordon G. (November 1995), "Chemical Abundances for F and G Luminosity Class II Stars", Astronomical Journal, 110: 2425, Bibcode:1995AJ....110.2425L, doi:10.1086/117702
  5. ^ [a b c] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819
  6. ^ [a b c d e f g h] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 Hipparcos Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209
  7. ^ [a b] Gondoin, P. (December 1999), "Evolution of X-ray activity and rotation on G-K giants", Astronomy and Astrophysics, 352: 217–227, Bibcode:1999A&A...352..217G
  8. ^ Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883Freely accessible, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  9. ^ "CCDM J14449+2704AB", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-09
  10. ^ "HR 5505 -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, retrieved 2012-01-09
  11. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Retrieved 28 July 2016.
  12. ^ Monks, Neale (2010), Go-To Telescopes Under Suburban Skies, Patrick Moore's Practical Astronomy Series, Springer, ISBN 1-4419-6850-4
  13. ^ Norton's Star Atlas, publ. Gall & Inglis, Edinburgh, 2nd Ed., 1959
  14. ^ [a b c] Kaler, James B., "Izar", Stars, University of Illinois, retrieved 2012-01-09
  15. ^ "IAU working group on star names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  16. ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55: 429, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429
  17. ^ Prieur, J.-L.; et al. (June 2008), "Speckle observations with PISCO in Merate - V. Astrometric measurements of visual binaries in 2006", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 387 (2): 772–782, Bibcode:2008MNRAS.387..772P, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13265.x
  18. ^ Perryman, M. A. C.; Lindegren, L.; Kovalevsky, J.; et al. (July 1997), "The Hipparcos Catalogue", Astronomy and Astrophysics, 323: L49–L52, Bibcode:1997A&A...323L..49P
  19. ^ Perryman, Michael (2010), The Making of History's Greatest Star Map, Heidelberg: Springer-Verlag, doi:10.1007/978-3-642-11602-5
  20. ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, archived from the original on 2012-03-10, hämtad 2012-01-16
  21. ^ Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393: 897–911, arXiv:astro-ph/0205255Freely accessible, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943

Externa länkar

Stjärnor i Björnvaktaren
Bayer
Flamsteed
Variabler
HD
Övriga

Media som används på denna webbplats

Boötes IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Boötes chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
PositionEpsBoo.PNG
Författare/Upphovsman: The original uploader was CarloscomB på engelska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0