Ivar Johansson (brottare)

Ivar Johansson
Ivar Johansson
Ivar Johansson

Ivar Johansson

Brottning, herrar
Nation: Sverige Sverige
Olympiska spel
GuldLos Angeles 1932Mellanvikt, fristil
GuldLos Angeles 1932Weltervikt, grekisk-romersk
GuldBerlin 1936Mellanvikt, grekisk-romersk
Europamästerskap
Brons1929Mellanvikt, grekisk-romersk
Silver1930Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld1931Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld1934Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld1934Mellanvikt, fristil
Guld1935Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld1935Mellanvikt, fristil
Guld1937Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld1937Mellanvikt, fristil
Guld1938Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld1939Mellanvikt, grekisk-romersk

Ivar Valentin Johansson,[1] född 31 januari 1903 i Kuddby, Vikbolandet, död 4 augusti 1979 i Norrköping,[2] var en svensk brottare och polis från Norrköping. Han erövrade tre olympiska brottningsguld, varav två under samma OS (1932, i två olika viktklasser). Han räknas ibland som den störste brottare som aldrig vunnit VM-guld.[1]

Biografi

Ivar Johansson som tränare i Norrköping 1953. Foto: K. W. Gullers.

Ivar Johansson idrottsuppfostrades i Tornet och IK Sleipner, innan specialklubben IK Björnen bildades 1926.

Johansson är mest känd för sina två guld vid de Olympiska sommarspelen 1932 i Los Angeles. Efter sitt första guld i mellanvikt, fristil, bantade han då bort nästan fem kg på mindre än ett dygn[3] och lyckades ändå vinna ännu ett guld i weltervikt, grekisk-romersk stil. Vid prisceremonin efter fristilstävlingen stod guldpallen tom – Johansson satt då i bastun och svettades. Vid invägningen nästa dag stannade vågen på 72 kg.[4]

IK Björnen-brottaren tog även ett guld vid de Olympiska sommarspelen 1936 i Berlin i mellanvikt, grekisk-romersk stil. Tillsammans med Aleksandr Medved, Carl Westergren och Aleksandr Karelin är Johansson de enda fyra brottare som vunnit tre OS-guld.

Johansson erövrade nio EM-titlar under åren 1931-1939 (tre i fristil och sex i grekisk-romersk[1]) samt 22 SM-titlar 1928-1943, och han tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj 1932. Han vann dock aldrig något VM-guld, eftersom han aldrig ställde upp i VM.[1]

Johansson har flest poäng på Stora Grabbars Märke och är den som leder tabellen över Sveriges främste brottare genom tiderna.[5]

Familj och det civila

Ivar Johansson var polis till yrket och ett välkänt namn i Norrköpings stadsbild i mitten av seklet. Han var farbror till Donald Johanson.[källa behövs]

Meriter[5]

Referenser

  1. ^ [a b c d] "Ivar Johansson". Arkiverad 17 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. Sports-reference.com. Läst 20 februari 2013. (engelska)
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  3. ^ Dicker, Ron: "A History of Wrestling". Arkiverad 5 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. About.com. Läst 20 februari 2013.
  4. ^ "IVAR JOHANSSON OCH HANS BANTARBRAGD". Arkiverad 3 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Edu.linkoping.se. Läst 20 februari 2013.
  5. ^ [a b] "Ivar Johansson". NE.se. Läst 20 februari 2013.
Olympiska mästare i mellanvikt i fristilsbrottning

  • 1908: Storbritannien Stanley Bacon
  • 1912: Ingick inte i OS
  • 1920: Finland Eino Leino
  • 1924: Schweiz Fritz Hagmann
  • 1928: Schweiz Ernst Kyburz

  • 1932: Sverige Ivar Johansson
  • 1936: Frankrike Emile Poilvé
  • 1948: USA Glen Brand
  • 1952: Sovjetunionen D. Tsimakuridze
  • 1956: Bulgarien Nikola Stanchev

Se även: Brottning vid olympiska sommarspelen och Lista över olympiska medaljörer i fristil i brottning
Olympiska mästare i mellanvikt i grekisk-romersk brottning

1908: 73 kg · 1912–1928: 75 kg · 1932–1960: 79 kg · 1964–1968: 87 kg · 1972–1996: 82 kg · 2000: 85 kg · 2004–2012: 84 kg · 2016: 85 kg · 2020–: 87 kg
Se även: Brottning vid olympiska sommarspelen och Lista över olympiska medaljörer i grekisk-romersk stil i brottning

Olympiska mästare i weltervikt i grekisk-romersk brottning
Se även: Brottning vid olympiska sommarspelen och Lista över olympiska medaljörer i grekisk-romersk stil i brottning

Media som används på denna webbplats

Olympic rings with transparent rims.svg
De olympiska ringarna, med genomskinlig bakgrund.
Flag of the United States (1912-1959).svg
US Flag with 48 stars. In use for 47 years from July 4, 1912, to July 3, 1959.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
German Olympic flag (1959-1968).svg
Flag of the unified Team of Germany for the Olympic Games, 1960–1968.
Ivar Johansson.jpg
Ivar Johansson
Ivar Johansson (wrestler).jpg
Ivar Johansson (wrestler)