Italienska

Italienska
italiano
Talas iItalien Italien
Och 29 andra länder
RegionSydeuropa
Antal talareCa 67,8 miljoner
StatusMycket stabilt
SpråkfamiljIndoeuropeiska
  • Kelt-italiska språk?
    • Italiska språk
      • Romanska språk
        • Italo-dalmatiska språk
          • Italienska
Officiell status
Officiellt språk iItalien Italien
Schweiz Schweiz
San Marino San Marino
Slovenien Slovenien
Vatikanstaten Vatikanstaten
Kroatien Istrien (Kroatien)
Europeiska unionen Europeiska unionen
SpråkmyndighetAccademia della Crusca
Språkkoder
ISO 639‐1it
ISO 639‐2ita
ISO 639‐3ita
SILITA
Italienska språket i världen.

Italienska (italienska: lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen[1] och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.[2] Den italienska som talas idag är till stora delar baserad på toskanska dialekter och kan sägas vara ett mellanting av dialekterna som talas i Italiens södra delar och de norra delarnas galloromanska dialekt. Den sedan länge etablerade toskanska språkstandarden har de senaste årtiondena börjat bli influerad av den typ av italienska som talas i Milano, Italiens ekonomiska nav.

Historik

Det italienska språket är ett romanskt språk, och har som sådant utvecklats ur vulgärlatinet.

Italienskans historia är komplex. De äldsta texterna som i någon mening kan kallas italienska (i kontrast till italienskans föregångare vulgärlatin) är några juridiska anteckningar från regionen Benevento, daterade till c:a 960–963 e.Kr. Italienskan fick sitt genombrott som litterärt språk på 1300-talet med de tre stora författarna Dante Alighieri och hans stora diktepos Divina Commedia, Francesco Petrarca med sin lyrik samlad i Canzoniere och Giovanni Boccaccio med sin stora novellsamling Decamerone. Det poetiska språket var influerat både av den sicilianska poesin vid Fredrik II:s hov och den provensalska trubadurlyriken. Efter en lång språkstrid beslöt man under början av 1500-talet att basera italienskan på dessa tre stora förebilder, enligt förslag från humanisten Pietro Bembo. Detta innebar en definitiv normering av italienskan.

Dialekter

Även om toskanskan sedan länge är den etablerade språkstandarden, finns det i Italien stora regionala avvikelser hur italienska talas. En bidragande orsak till dialekternas diversifiering ligger säkerligen i nationen Italiens relativt unga ålder och de italienska regionernas tidigare status som självständiga stater. Det talade språket på lokal ort kan vara så avvikande från standarditalienskan att man kan prata om tvåspråkighet på sina håll. Det innebär att man har en dialektal italienska som talas lokalt, och att man sedan har lärt sig prata standarditalienska för att kommunicera med utomstående. I synnerhet bland äldre förekommer lokalt att man enbart behärskar att kommunicera på dialekt, även om standarditaliensk hör- och läsförståelse finns.

Geografisk fördelning

Italienska är det officiella språket i Italien, i de schweiziska kantonerna Ticino och Graubünden och i San Marino. Det är även det andra officiella språket i Vatikanstaten samt på halvön Istrien (Slovenien, Kroatien) som hörde till Italien mellan världskrigen. Italienska talas också av stora invandrargrupper i ej italiensktalande delar av Schweiz, Tyskland, Belgien, Frankrike, Luxemburg, USA, Venezuela, Brasilien, Kanada, Argentina och Australien. 21% av Monacos befolkning talar italienska som modersmål. Språket är användbart även på Korsika på grund av dess likheter med korsikanskan. Italienska talas även i närliggande länder som Albanien och Malta. De flesta invånare i den albanska staden Shkodra är tvåspråkiga, med italienska som andra språk. Nämnas kan också att mindre italiensktalande grupper finns i de delar av Afrika som förr stått under italienskt styre, såsom Somalia, Libyen och Eritrea.

Fonologi

Konsonanter

Paola talar italienska and sicilianska i inspelad i Jul.
En bibelman röstar över på italienska i Milano.
BilabialLabiodentalDentalAlveolarPostalveolarPalatalVelarLabiovelar
Klusilp | bt | dk | g
Affrikatts | dzʧ | ʤ
Nasalmnɲ
Tremulantr
Frikativf | vs | zʃ | (ʒ)
Approximantjw
Laterallʎ

Källa:[3]

Vokaler

FrämreCentralBakre
Sluteniu
Halvsluteneo
Halvöppenɛɔ
Öppena

Källa:[3]

Grammatik

Huvudartikel: Italiensk grammatik

Italienskan har två genus: maskulinum och femininum. Substantiv som slutar på -o är oftast maskulina och substantiv som slutar på -a är oftast feminina. Substantiv som slutar på -e kan vara antingen maskulina (cirka 70 %) eller feminina (cirka 30 %). Substantiv på -o och -e får i pluralis ändelsen -i och feminina substantiv på -a får ändelsen -e.

Verb

Italienska verb är mer komplexa än svenska eftersom det finns 8 konjugationer för varje tempus (10) och modus (10). Personliga pronomen utelämnas oftast, eftersom verbets form visar vilken person det gäller. Pronomen används bara för att betona eller uttrycka kontrast.[4]

Exempel på verb:

Presens indikativ av essere, "vara":

singular

(io) sono - jag är (1 pers.)
(tu) sei - du är (2 pers.)
(lui, lei, lei) è - hon/han/det är, Ni är (3 pers.)

plural

(noi) siamo - vi är (1 pers.)
(voi) siete - ni är (2 pers.)
(loro) sono - de är (3 pers.)


Presens indikativ av avere, "ha":

singular

(io) ho - jag har (1 pers.)
(tu) hai - du har (2 pers.)
(lui, lei, lei) ha - hon/han/det har, Ni har (3 pers.)

plural

(noi) abbiamo - vi har (1 pers.)
(voi) avete - ni har (2 pers.)
(loro) hanno - de har (3 pers.)

Uttal

Enkelt förklarat

Italienskan har olika dialekter. För standarditalienskan gäller följande:

  • Bokstaven c och kombinationen cc uttalas som ett -ljud (som i engelskans change) om det följs av e eller i. Annars så uttalas det som ett k-ljud.
  • Kombinationen ch och cch uttalas som ett k-ljud.
  • Bokstaven g och kombinationen gg uttalas som ett -ljud (som i engelskans gentle) om det följs av e eller i. Annars så uttalas det som ett hårt g, som i det svenska ordet gata.
  • Kombinationen gh och ggh uttalas som ett hårt g, som i det svenska ordet gata.
  • Bokstaven z och kombinationen zz uttalas [ts]. zz uttalas också [dz].
  • Bokstaven h uttalas inte.
  • Kombinationen qu uttalas [kw].
  • Kombinationen sc uttalas [ʃ] (som i engelskans sheep) om det följs av e eller i. Annars uttalas det [sk].
  • Kombinationen gn uttalas [nj].
  • Kombinationen gl uttalas [lj].

Mer detaljerat

Det italienska talade och skrivna språket har en tät korrelation, med avseende på hög regelbundenhet däremellan. Lånord kan därför anta särskilda italienska stavningar för att kunna följa uttalsreglerna. Ett exempel på detta är italienska ordet för "ok", occhei. Här är uttalet närmast identiskt med det amerikanska ursprunget, på bekostnad av den förvrängda stavningen. Eftersom italienskan är hårt regelbunden skulle ofta krävas en anpassning av lånord till italiensk språkmelodi och stavningsregler.

Bokstaven H är stum och används i synnerhet för att skifta uttalet av föregående konsonant i fallet med C och G. Likt svenskan delar italienskan upp vokaler i hårda: A, O, U (i svenskan även Å), och mjuka: E, I (i svenskan även Y, Ä, Ö). Och precis som i svenskan skiftar uttalet av vissa konsonanter om efterföljande vokal är mjuk eller hård. Även bokstaven I har på detta sätt en liknande funktion som H, även om bokstaven I för övrigt inte är stum. Genom att införa ett H eller I efter C eller G kan uttalet skiftas mellan mjuk och hård.

Några exempel:

  • ciao [tʃao] - hej, hejdå
I ciao är i uttalsskiftande och stumt för att c i början av ordet ska uttalas motsvarande ch i engelska ordet chair.
  • macchina ['makkina] - bil, maskin, kamera m.fl.
I macchina är h uttalsskiftande (och stumt) för att cc i mitten av ordet ska uttalas motsvarande k i svenska ordet karta.
  • giallo ['dʒallo] - gul
I giallo är i uttalsskiftande och stumt för att g i början av ordet ska uttalas motsvarande j i engelska ordet jacket.
I ghetto är h uttalsskiftande för att g i början av ordet ska uttalas motsvarande g i svenska ordet gata.

Jämförelse med andra romanska språk

"Hon stänger alltid fönstret innan hon äter middag."

Lei chiude sempre la finestra prima di cenare. (italienska)
Ella cierra siempre la ventana antes de cenar. (spanska)
Ela fecha sempre a janela antes de jantar. (portugisiska)
Ella tanca sempre la finestra abans de sopar. (katalanska)
Elle ferme toujours la fenêtre avant de dîner. (franska)
Ea închide întodeauna fereastra înainte de cina. (rumänska)

Och rotspråket latin:

Fenestram semper clausit ante cenat. (normal ordföljd)
(Ea) clausit semper fenestram ante cenat. (som de andras ordföljd)

Exempeltext

La Toscana

La Toscana è una regione situata nel centro d'Italia. Questa regione, e specialmente la città di Firenze, ha una posizione centrale geograficamente e culturalmente.

Molti grandi personaggi della cultura italiana sono toscani: Dante Alighieri, Leonardo da Vinci, Michelangelo e Galileo Galilei, vissuti nel 1200 - 1500. Fra i toscani celebri nel 2000 ci sono: Andrea Bocelli, cantante, e Roberto Benigni, premio Oscar per il film "La vita è bella".

La cucina toscana è semplice e genuina. Una delle specialità è la fiorentina, una grande bistecca di 700 - 800 grammi. Con uno dei vini eccellenti della regione, il Chianti per esempio, è un pasto ideale.


Ur boken Prego 1, av Britta Mangili och Serena Prina. Sanoma Utbildning, Sverige, första upplagan, februari 2006.

Fraser

Ciao!Hej!; Hejdå! 
Salve!Hej! 
Arrivederci!; Arrivederla!Hejdå! 
Addio!Adjö! 
Buongiorno.God dag. 
Buonasera.God kväll. 
Come stai?Hur mår du?  
Bene, grazie!Bra, tack! 
Scusi?Ursäkta? 
Mi scusi?Ursäkta mig? 
Per favore.Vara snäll och.; Tack. (på engelska: please) 
 
Grazie!Tack! 
Prego.Varsågod.; För all del. 
Mi chiamo Valeria.Jag heter Valeria. 
Come ti chiami?Vad heter du? 
Come si chiama?Vad heter Ni? 
Ho venti / trenta / quarant'anni.Jag är tjugo / trettio / fyrtio år gammal. 
Sì.Ja. 
No.Nej. 
Di dove sei / di dov'è Lei?Var kommer du ifrån? / Var kommer ni ifrån? 
Parli / parla italiano?Talar du / ni italienska?
Non parlo molto bene l'italiano.Jag talar inte italienska så bra. 
Mi piace l'italiano.Jag gillar italienska. 
Capisco.Jag förstår. 
Non capisco.Jag förstår inte. 
Dov'è... / Dove sono...?Var är...? (singular/plural) 
Parlo inglese, francese, tedesco.Jag talar engelska, franska, tyska. 
Aiuto!Hjälp! 
Ti amo.Jag älskar dig. 

Källor

Litteratur

Noter

  1. ^ ”Glottolog 4.3 - Italian”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/ital1282. Läst 19 oktober 2020. 
  2. ^ Ghosh, Iman (15 februari 2020). ”Ranked: The 100 Most Spoken Languages Around the World” (på amerikansk engelska). Visual Capitalist. https://www.visualcapitalist.com/100-most-spoken-languages/. Läst 19 oktober 2020. 
  3. ^ [a b] Bertinetto, Pier Marco & Loporcaro, Michele (2005). ”The sound pattern of Standard Italian, as compared with the varieties spoken in Florence” (på engelska). Journal of the International Phonetic Association 35: sid. 131–151. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211024023750/https://www.zora.uzh.ch/id/eprint/33383/1/S0025100305002148a.pdf. Läst 19 oktober 2020. 
  4. ^ fberloco2018, s. 77-120

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Slovenia.svg
The flag of Slovenia.
"The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Wikipedia-logo-v2.svg
Författare/Upphovsman: Version 1 by Nohat (concept by Paullusmagnus); Wikimedia., Licens: CC BY-SA 3.0
New Wikipedia’s logo. See also File:Wikipedia wordmark.svg for the wordmark, and File:Wikipedia-logo-v2-wordmark.svg for the logo+wordmark.
WIKITONGUES- Paola speaking Italian and Sicilian.webm
Författare/Upphovsman: Wikitongues, David Paleino, Licens: CC BY-SA 4.0
This video was recorded by David Paleino in Campobello di Mazara, Sicily, Italy, where Paola lives. Sicilian is spoken by as many as five million people, primarily in the Italian island of Sicily, as well as parts of mainland regions Calabria, Campania, and Apulia. It has been a literary language since at least the twelfth century CE, when the Sicilian King Frederick I, who would later become the Holy Roman Emperor Frederick II, began encouraging poetry in the language; an initiative that gave way to a cohort of early writers known as the ‘Sicilian School’. Sicilian literature fell into decline with the rise of Italian as a regional lingua franca, but remained prominent in its spoken form as a mother tongue, and persists today, despite significant challenges: the language remains unrecognized by the Italian government and is therefore absent from public education. Both David and Paola are volunteers at Cadèmia Siciliana, a nonprofit initiative to promote and preserve the language for future generations.

Help us caption & translate this video!

https://amara.org/v/eKTZ/
Flag of the Vatican City (2001–2023).svg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC0
Flag of the Vatican City, as described in the 2000 w:en:Fundamental Law of Vatican City State (which took effect in Feb. 2001), Article 20, Attachment A. See here and here.
It-Vangeli.ogg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Linguistic map of the Italian language.svg
Författare/Upphovsman: Svenskbygderna, Licens: CC BY-SA 4.0
English (en): Linguistic map of the Italian language throughout the world.
 
Official language status
 
Former official language status
 
Presence of Italian-speaking communities