Italiens Grand Prix 2006
 Italiens Grand Prix 2006 | |
| Datum | 10 september 2006 |
|---|---|
| Bana | Autodromo Nazionale Monza |
| Sträcka | 53 × 5,793 - 0,309 = 306,720 km |
| Vinnare | Michael Schumacher, Ferrari |
| Pole position | Kimi Räikkönen, McLaren-Mercedes |
| Snabbaste varv | Kimi Räikkönen, McLaren-Mercedes, 1:22,559 |
| Temperatur | luften 28°C, banan 41°C |
Italiens Grand Prix 2006 var det femtonde av 18 lopp ingående i formel 1-VM 2006.
Rapport
Fernando Alonso i Renault hade ingen bra helg på Monzabanan. I kvalificeringens tredje omgång exploderade ett av hans bakdäck så han blev tvungen att åka tillbaka till depån och byta det. Alonso kom ut och han göra ett varv och kunde kvalificera sig på femte plats. Felipe Massa i Ferrari, som låg bakom Alonso på hela dennes utvarv, tyckte att Fernando blockerade honom och lämnade in en protest. Domarna hade samma uppfattning som Massa och Alonsos tre bästa tider från den tredje kvalomgången togs bort, vilket ledde till att Renault-föraren fick starta från den tionde startrutan. Kimi Räikkönen i McLaren tog pole position före Michael Schumacher i Ferrari och Nick Heidfeld i BMW.
I loppet gick det ännu sämre för Alonso. Han kämpade sig upp genom fältet och var efter sitt andra depåstopp på tredje plats, men varvet efter gick hans motor sönder. Felipe Massa, som vid tillfället låg på femte plats, kunde inte få stopp på sin Ferrari på grund av olja från Alonsos bil, vilket ledde till en punktering och han åkte ner till nionde plats. Loppets två dominanter, Schumacher och Räikkönen, kom i mål som etta och tvåa medan Robert Kubica i BMW kom på tredje plats, detta i polackens tredje F1-lopp.
På presskonferensen efter loppet avslöjade Michael Schumacher att han skulle avsluta sin karriär efter den pågående säsongen.
Resultat
- Michael Schumacher, Ferrari, 10 poäng
- Kimi Räikkönen, McLaren-Mercedes, 8
- Robert Kubica, BMW, 6
- Giancarlo Fisichella, Renault, 5
- Jenson Button, Honda, 4
- Rubens Barrichello, Honda, 3
- Jarno Trulli, Toyota, 2
- Nick Heidfeld, BMW, 1
- Felipe Massa, Ferrari
- Mark Webber, Williams-Cosworth
- Christian Klien, Red Bull-Ferrari
- David Coulthard, Red Bull-Ferrari
- Scott Speed, Toro Rosso-Cosworth
- Vitantonio Liuzzi, Toro Rosso-Cosworth
- Ralf Schumacher, Toyota
- Takuma Sato, Super Aguri-Honda
- Christijan Albers, MF1-Toyota
Förare som bröt loppet
- Tiago Monteiro, MF1-Toyota (varv 44, bromsar)
- Fernando Alonso, Renault (43, motor)
- Sakon Yamamoto, Super Aguri-Honda (20, motor)
- Pedro de la Rosa, McLaren-Mercedes (18, hydraulik)
- Nico Rosberg, Williams-Cosworth (9, drivaxel)
Noteringar
- Robert Kubicas första pallplacering.
VM-ställning
Förarmästerskapet
| Konstruktörsmästerskapet
|
Källor
- ”2006 Formula 1 Italian Grand Prix” (på engelska). Formula1.com. https://www.formula1.com/en/results.html/2006/races/804/italy/race-result.html. Läst 2 maj 2015.
| ||||||||
| |||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
