Isotta Nogarola

Isotta Nogarola
Född1418[1][2][3]
Verona, Italien
Död1466[1][2][3]
Verona[4], Italien
BegravdVerona
Medborgare iRepubliken Venedig
SysselsättningFörfattare, humanist, filosof
Redigera Wikidata

Isotta Nogarola, född ca 1418[5], död 1466, var en italiensk författare. Hon var en av få lärda och högt respekterade kvinnor inom sitt verkningsfält i renässansens Italien.

Biografi

Isotta Nogarola föddes in i en välbärgad släkt i Verona, där hon också levde större delen av sitt liv. Hennes faster var poeten Angela Nogarola. Liksom sina systrar fick Isotta Nogarola en gedigen humanistisk utbildning och blev redan som tonåring känd för sin bildning (och sin skönhet).

Isotta Nogarola skrev poesi, dialoger och tal på latin som hon skickade till inflytelserika humanister i norra Italien. Dessa blev imponerade av den unga kvinnan och diskuterade och spred hennes brev. Samtidigt fanns det de som fann det opassande att en kvinna uppträdde på männens arena. Både hon och systrarna utsattes för illasinnad ryktesspridning från såväl män som kvinnor. Kvinnor från välbeställda familjer förväntades att gifta sig eller gå i kloster. Isotta Nogarola valde att i stället fortsätta med sina studier och sitt författarskap, samtidigt som hon alltmer drog sig tillbaka från världen. Hon tillbringade det mesta av sin tid i sitt libraria cella, ett rum med böcker. Studierna kom allt mer att ägnas Bibeln och kyrkofäderna.

Även om hon sällan lämnade bostaden, tog hon emot besök i hemmet och hade en omfattande korrespondens med intellektuella i regionen. Många av breven finns bevarade. De är ofta elegant formulerade, ibland insmickrande eller underdånigt: ”Jag är blott en obetydlig kvinna… ”, vilket kan ha varit avsett som ironi. Hon återkom vid flera tillfällen till den ojämlika relationen mellan män och kvinnor.

Isotta Nogarolas mest kända verk, De pari aut impari Evae atque Adae peccato (”Om Adams och Evas jämna eller ojämna skuldbörda”) tillkom 1451 men publicerades först långt senare, 1563. Det är en kort dialog baserad på en brevväxling hon haft. Hon lägger störst skuld för syndafallet på Adam, eftersom Gud hade gett honom förstånd, något Eva inte hade fått.

Isotta Nogarola skrev på latin. En översättning till engelska av hennes samlade skrifter utkom 2004[6].

Litteratur

Källor

  • Bergman, Anders, Humanismens födelse. - Stockholm : Dialogos, 2016. ISBN 978-91-7504-304-3. Libris 19375156
  • Women in world history. Vol. 11. - Waterford, Conn. : Yorkin, cop. 2001. Libris 8308265

Noter

  1. ^ [a b] WomenWriters, Isotta Nogarola, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Poeti d’Italia in lingua latina tra Medioevo e Rinascimento, Isotta Nogarola.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] opac.vatlib.it, Isotta Nogarola.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dizionario Biografico degli Italiani, 1960, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Women in world history (2001) uppger ca 1416 som födelseår, Nordisk familjebok (2. uppl. - 1913) uppger ca 1420. Andra verk anger vanligen 1418 som födelseår.
  6. ^ Nogarola, Isotta (2004). Margaret L. King, Diana Robin. red. Complete writings : letterbook, dialogue on Adam and Eve, orations. Chicago: University of Chicago Press. Libris 9091866. ISBN 0-226-59007-0 

Media som används på denna webbplats

Isotta nogarola XV c..jpg

Isotta Nogarola, humanist, 1418-1466, from Jacopo Philippo Bergomensis' De Claris Mulieribus, (Ferrara, 1497, Laurentius de Rubeis)

című művében (OSZK Régi Nyomtatványok Tára, Inc. 159)