Isläggning

Isläggning är det tillfälle då öppna vattendrag, sjöar och havspartier får ett stadigvarande istäcke över vattenytan. Vanligen i samband med att dygnsmedeltemperaturen varaktigt sjunkit under noll grader Celsius på grund av det lokala klimatets årsvariation.[1][2]

Det berörda vattnets salthalt, vilket varierar med geografiskt läge, har stor betydelse för isläggningens tidpunkt och fysikalska förlopp. Sannolikheten för isläggning ökar vid lugnt väder då annars vinden och vågornas omröring av vattnet fördröjer nedfrysningen.[3]

Runt platser där båttrafik eller sjöfart är av stor vikt anordnas ofta organiserad isbrytning för att säkerställa verksamheten under vinterperioden.[4]

Historiskt har med mycket glesa mellanrum vädervariationer orsakat isläggning långt söder om de geografiska områden på norra halvklotet där isvintrar förväntas. Detta har exempelvis inträffat allmänt över hela norra Mellaneuropa och atlantkuster ned till Engelska kanalen så att isläggningen blivit skildrad i såväl konst som historiska nedteckningar och berättelser.[5][6] Vid enstaka tillfällen har sådan isläggning till och med fått avgörande betydelse för krigshandlingar mellan nationer.[7][8]

Naturlig isläggning brukas av vattenkraftvärkar för att skydda vattenturbinerna mot kravis.[9][10]

Se även

Referenser

  1. ^ Eklund, Anna (1999). ”Isläggning och islossning” (.PDF). SMHI.se. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210181953/https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.112445!/Isl%C3%A4ggning%20och%20islossning%20i%20svenska.pdf. 
  2. ^ ”Is på sjöar och vattendrag”. SMHI.se. https://www.smhi.se/data/hydrologi/is-pa-sjoar-och-vattendrag. 
  3. ^ ”Isförhållanden i Östersjön”. SMHI.se. 14 september 2009. Arkiverad från originalet den 29 december 2009. https://web.archive.org/web/20091229105301/https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/isforhallanden-i-ostersjon-1.7024. 
  4. ^ ”Vintrarnas svårighetsgrad”. http://Sjöfartsverket. 9 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 26 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130226073829/http://sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Isbrytning/Vintrarnas-svarighetsgrad/. 
  5. ^ ”Dutch canals freeze for the first time in twelve years” (på engelska). 16 januari 2009. https://www.neatorama.com/2009/01/16/dutch-canals-freeze-for-the-first-time-in-twelve-years/. 
  6. ^ William Andrews (1887). Famous Frosts and Frost Fairs in Great Britain: Chronicled from the Earliest to the Present Time. G. Redway. sid. 16–17. https://books.google.com/books?id=Y70TAAAAYAAJ&pg=PA16 
  7. ^ ”Accusé pichegru, levez-vous!” (på franska). https://books.google.co.uk/books?id=jFx8kQRRfRMC&pg=PA99&dq=Louis+Joseph+Lahure&hl=en&sa=X&ei=iuxjVf39H8Gd7gbU_4CYBw&ved=0CDUQ6AEwAzgK#v=onepage&q=Louis%20Joseph%20Lahure&f=false. ”Texel is also famous in military history as the only place where a navy was defeated on horseback. Occupying Holland in January 1795, the French continental army learned that the mighty Dutch navy had been frozen into the ice around Texel, so Commandant Louis Joseph Lahure and 128 men rode up to it and demanded surrender.” 
  8. ^ ”Svenska trupper korsar isen” (Oil Painting, .JPG). 12 mars 2006. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Svenskene_ut_pa_isen_maleri_av_Johan_Philip_Lemke.jpg. 
  9. ^ ”Isläggning på våra vattenkraftmagasin”. 22 november 2022. https://www.energiforetagen.se/4ae2d7/globalassets/dokument/vattenkraft/2022-11-22---islaggning-pa-vattenkraftmagasin---johan-bladh-rev1.pdf. 
  10. ^ Karlsson, Jonas (7 mars 2009). ”Isrelaterade produktionsförluster inom storskalig vattenkraft”. Luleå tekniska universitet. sid. 5–11. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1027533/FULLTEXT01.pdf.