Isidor Kjellberg

Isidor Kjellberg
Född25 maj 1841[1]
Maria Magdalena församling[1], Sverige
Död11 mars 1895[1] (53 år)
Linköpings församling[1], Sverige
BegravdNorra griftegården, Linköping[2]
Medborgare iSverige
SysselsättningTidningsredaktör, journalist
BarnEmil Kjellberg (f. 1875)[3]
Redigera Wikidata
Isidor Kjellbergs gravvård på Norra kyrkogården i Linköping.

Frans Gustaf Isidor Kjellberg, född 25 maj 1841 i Stockholm, död 11 mars 1895 i Linköping, var en svensk journalist, liberal opinionsbildare och rösträttsförespråkare.

Biografi

Kjellstedt, som var son till tullinspektoren Carl Gustaf Kjellberg, har beskrivits som en djärv och optimistisk kraftnatur. Efter studier på läroverk i Stockholm blev han 1858 elev vid Bergsunds mekaniska verkstad och fick därefter anställning vid Hällefors kanonbruk i Södermanland. Efter studier vid Teknologiska institutet var han en tid verksam vid Åkers styckebruk och därefter vid Motala mekaniska verkstad.

År 1869 reste Kjellberg till Storbritannien och USA för att praktisera vid Bullock Printing Press Co i Philadelphia. Samtidigt var han korrespondent för Göteborgs-Posten och redaktör för Svenska Monitoren i St. Paul i Minnesota samt en tid utgivare av Justitia i Chicago.

År 1872 grundade Kjellberg efter hemkomsten till Sverige tidningen Östgöten. Den utgavs först som Norrköpings Östgöten och Linköpings Östgöten, men i oktober 1874 fick tidningen namnet Östgöten. Den blev känd för sitt radikala program. Mellan 1876 och 1878 utgav Kjellberg också Föreningsbladet, en tidning för Sveriges arbetsgivarföreningar och 1881–1883 även Skandinavien, en republikansk tidning som förespråkade nordisk enhet. År 1885–1889 utgav han även tidningen Norrköping.

Kjellberg dömdes 1881 till två månaders cellstraff i ett tryckfrihetsmål.[4]

Politiska ställningstaganden

Kjellberg räknas till en av förgrundsgestalterna inom den radikala falangen av den liberala arbetarrörelsen. Han var drivande inom rösträttsrörelsen och ledde bland annat Östergötlands rösträttsförening. Han deltog i organisationen av den första folkriksdagen 1892.[5]

Han propagerade för frihandel, republik efter amerikanskt mönster, Norges självständighet samt förbättrande av arbetarnas villkor och andra sociala reformer. Han var fackföreningsvänlig, men motståndare till den framväxande socialistiska rörelsen. Han var också engagerad i djurrättsfrågor.[5]

Bibliografi

  • Tvenne arbetares fristunder : poetiska försök / af J.W. och Isidor K. Christianstad. 1862. Libris 2003473 
  • Poetiska kullerbyttor / af Isidor K-. Stockholm: Flodin. 1866. Libris 1359241 
  • En färd till Omberg : utkast. Linköping. 1868. Libris 2119589 
  • Ett minne / af Isidor K. Skeninge. 1869. Libris 10063729 
  • Rim vid den skandinaviska föreningens invigningsfest, St. Paul den 14 september 1870. [St. Paul, Minn.]. 1870. Libris 1287618 
  • Et blad til den svensk-amerikanska pressens historia. Chicago: [s.n.]. 1870. Libris 1288051 
  • En fyrväpling upptagande porträtter, jemte text af fyra östgötar, aktade folkombud vid riksdagen : [Östergötland]. Linköping. 1875. Libris 2741241 
  • Dikter. Linköping. 1878. Libris 1359243 
  • Sågverksarbetarne i Norrland : anteckningar. Linköping: Förf. 1879. Libris 1598092 
    • Nytryck / med förord av Barbro Björk. Sundsvall: Sundsvalls museum. 1974. Libris 317042 
  • Svenska arbetaremötet (i Stockholm 1879) och dess män : återblick. Linköping: Förf. 1879. Libris 1598091 
  • En blick på Curry Treffenbergs bok upptagande officiel berättelse : "Arbetarestrejken vid sågverken i trakten af Sundsvall, år 1879". Linköping. 1880. Libris 2152056 
  • Ur en cellfånges dagbok. Linköping. 1881. Libris 2244120 
  • Föredrag om Amerika : hållet i Stockholm den 18 februari 1883. Stockholm. 1883. Libris 1359251 
  • Ur högen : ett inlägg mot redaktionens anslag ; (betraktelser öfver norska frågan, arbetare, tull- och tryckfrihets-frågorna m.fl.). Linköping. 1886. Libris 2741243 
  • Ett ögonkast på fackförenings-frågan i Sverige. Linköping. 1887. Libris 2741245 
  • Ett rop från Sverige, till svenskar i Amerika. Linköping. 1889. Libris 2741242 
  • Små bref till under- och öfverklassfolk från bror och syster / Isidor K[jellberg] och Lea [Josefina Wettergrund]. Linköping: Sahlström. 1890. Libris 1621683 
  • Femtio stycken på vers. Stockholm: Bonnier. 1892. Libris 1623865 
  • Amerika-bok : anteckningar - från författarens besök i Nya Verlden år 1890 - om huru våra dervarande vänner och anförvandter, bröder och systrar, ha det. Linköping: Länstidningen Östgöten. 1892. Libris 2463751 
  • Stycken på vers och prosa : litet af hvarje : politiska och andra poem, uppsatser och reseskildringar, allvar och skämt. Linköping. 1895. Libris 2023869 
  • Älska djuren : (till den fattige mannen). Meddelande [från] Djurskyddets expedition ; 11. Stockholm. 1901. Libris 2741244 
  • Ett trettioårsminne : den stora Sundsvallsstriden 1879. Gävle: Tr.- & tidn.-fören. 1909. Libris 1614803 
  • De klassiska kärleksbreven : Isidor Kjellberg skriver till Vackra Hulda / [utg. av] Ove Hassler. [Linköping]: [Sahlströms bokh. (distr.)]. 1981. Libris 292567 

Referenser

  1. ^ [a b c d] F G Isidor Kjellberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11529, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Kjellberg, Isidor, Svenskagravar.se, läs online, läst: 29 juni 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Emil Kjellberg död, Svenska Dagbladet, 23 juni 1950, s. 7, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Johan Jarlbrink i Nordicom-Information nr 31 (2009): Avklippta från historien, läst 10 oktober 2013
  5. ^ [a b] Isidor Kjellberg i Svenskt biografiskt lexikon

Noter


Vidare läsning

  • Hellström, Sven (2010). Isidor Kjellberg och hans tid. Linköping: Östergötlands länsmuseum. Libris 12051787. ISBN 978-91-85908-85-1 

Media som används på denna webbplats

LA2 Isidor Kjellberg grav.jpg
Författare/Upphovsman: LA2, Licens: CC SA 1.0
Grave of Isidor Kjellberg, Swedish journalist at Östgöten, in Linköping. The small plaque in front of the stone is shown in Image:LA2 Isidor Kjellberg gravplatta.jpg
Isidor Kjellberg 1928.JPG
Foto av Isidor Kjellberg, svensk journalist och politiker