Världsmästerskapet i ishockey för herrar

Världsmästerskapet i ishockey för herrar
IIHF World Championship Gold Medal.JPG
Guldmedalj från 2001 års turnering i Tyskland. Den gången blev det Tjeckien som vann.
Sport(er)ishockey
Platsolika platser runtom i hela världen
Tidpunktaprilmaj
År1920
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörIIHF
Regerande mästare Tjeckien (2024)
Flest titlar Kanada (28)
Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2024
Sveriges landslag firar VM-trofén på scen i Kungsträdgården efter att ha vunnit 2013 års turnering i Sverige.
Ryska landslaget med president Dmitrij Medvedev som håller i VM-pokalen efter vinsten 2008 i Kanada.

Världsmästerskapet i ishockey (engelska: Ice Hockey World Championships, franska: Championnat du monde de hockey sur glace) är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som spelas årligen och ursprungligen brukade spelas i januarifebruari men brukar avgöras i aprilmaj, deltar 16 lag. Tävlingen har endast vunnits av nationer från Nordamerika och Europa, om Sovjetunionen ses som europeiskt i sammanhanget. I 2004 års världsmästerskap kom 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998–2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.

Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924–1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag – se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.

Kanada deltog inte i turneringen åren 1970–1976 på grund av förbundsmotsättningar.

Bakgrund

Internationella Ishockeyförbundet (IIHF), ishockeyns styrande organ, grundades den 15 maj 1908 i Paris under namnet Ligue Internationale de Hockey Sur Glace (LIHG).[1] Organiserad ishockey var 1908 ännu relativt ny som idrott. Den första organiserade ishockeymatchen spelades den 3 mars 1875 i Montreals Victoria Skating Rink mellan två lag från McGill University, Montréal, Québec i Kanada. [2] År 1887 bildade fyra klubbar från Montreal Amateur Hockey förbundet Association of Canada (AHAC) och utvecklade ett strukturerade regelprogram. Lord Stanley donerade Stanley Cup 1892, och troféns förvaltare bestämde sig för att tilldela pokalen till det bästa laget i AHAC, eller till ett lag som vann över innehavaren av trofén i en godkänd utmaningsmatch. Eastern Canada Amateur Hockey Association (ECAHA) grundades 1905 och ligan blandade professionella och amatörspelare i lagen. När ECAHA upplöstes 1909 blev en av konsekvenserna bildandet av National Hockey Association (NHA).

Europamästerskapet i ishockey, som hölls första gången i januari 1910 i Les Avants, Schweiz, var föregångaren till VM. Det var den första officiella landslagsturneringen och i den deltog fyra nationer, Storbritannien, Tyskland, Belgien och Schweiz. Europeiska mästerskapen blev en årlig återkommande händelse, förutom en paus under första världskriget. I Nordamerika fortsatte dock professionell ishockey att växa och National Hockey League (NHL) bildades 1917.

Spelplatser och medaljörer

ÅrtalVärdnation (-er)Värdort (-er) Guld Silver BronsAnmärkningar
1920Belgien BelgienAntwerpen (OS¹) Kanada USA Tjeckoslovakien 
1924Frankrike FrankrikeChamonix (OS) Kanada USA StorbritannienKanada gjorde 85-0 i sina tre gruppspelsmatcher.
1928Schweiz SchweizSankt Moritz (OS) Kanada Sverige SchweizKanada hade förtur till slutgruppspelet och gjorde där 38-0 i sina tre matcher. Sveriges första medalj.
1930Frankrike Frankrike
Tyskland Tyskland
Österrike Österrike
Chamonix
Wien
Berlin
 Kanada Tyskland SchweizFörsta gången VM arrangerades av mer än ett land. Kanada hade friplats till finalen.
1931Polen PolenKrynica Kanada USA ÖsterrikeKanadas första poängförlust i en tävlingsmatch efter 0-0 mot Sverige.
1932USA USALake Placid (OS) Kanada USA TysklandEndast fyra lag deltog, förutom medaljörerna deltog Polen som fjärde lag.
1933Tjeckoslovakien TjeckoslovakienPrag USA Kanada TjeckoslovakienFörsta gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM.
1934Italien ItalienMilano Kanada USA Tyskland 
1935Schweiz SchweizDavos Kanada Schweiz Storbritannien 
1936 TysklandGarmisch-Partenkirchen (OS) Storbritannien Kanada USAFörsta gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM.
1937Storbritannien StorbritannienLondon Kanada Storbritannien Schweiz 
1938Tjeckoslovakien TjeckoslovakienPrag Kanada Storbritannien TjeckoslovakienFörsta gången Sverige spelade med Tre Kronor som symbol på tröjorna, gula kronor på blå tröja.
1939Schweiz SchweizZürich, Basel Kanada USA Schweiz 
1940–1946Turneringarna inställda p.g.a. andra världskriget och dess följder.
1947Tjeckoslovakien TjeckoslovakienPrag Tjeckoslovakien Sverige ÖsterrikeFörsta gången mästerskapet avgjordes i ren serieform där alla mötte alla. Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte.
1948Schweiz SchweizSankt Moritz (OS) Kanada Tjeckoslovakien SchweizPå grund av en dispyt anlände två lag från USA till turneringen vilket till slut ledde till att USA blev fyra i VM men diskvalificerades i OS.
1949Sverige SverigeStockholm Tjeckoslovakien Kanada USAFörsta gången som ishockey-VM spelades i Sverige. Största segern i A-VM efter Kanadas seger mot Danmark med 47-0.
1950Storbritannien StorbritannienLondon Kanada USA Schweiz 
1951Frankrike FrankrikeParis Kanada Sverige Schweiz 
1952Norge NorgeOslo (OS) Kanada USA Sverige 
1953Schweiz SchweizZürich, Basel Sverige Västtyskland SchweizSveriges första guld. Endast fyra lag deltog i turneringen. Kanada och USA var inte välkomna till Schweiz efter en skandalmatch i Basel 1952.
1954Sverige SverigeStockholm Sovjetunionen Kanada SverigeSovjetunionens första guld. (Det var även Sovjetunionens första deltagande.)
1955Västtyskland VästtysklandKrefeld, Dortmund, Köln Kanada Sovjetunionen Tjeckoslovakien 
1956Italien ItalienCortina d'Ampezzo (OS) Sovjetunionen USA Kanada 
1957Sovjetunionen SovjetunionenMoskva Sverige Sovjetunionen TjeckoslovakienKanada och USA med flera bojkottade mästerskapen.
1958Norge NorgeOslo Kanada Sovjetunionen Sverige 
1959Tjeckoslovakien TjeckoslovakienPrag, Bratislava Kanada Sovjetunionen Tjeckoslovakien 
1960USA USASquaw Valley (OS) USA Kanada SovjetunionenUSA:s andra guld.
1961Schweiz SchweizGenève, Lausanne Kanada Tjeckoslovakien Sovjetunionen 
1962USA USAColorado Springs, Denver Sverige Kanada USASovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte.
1963Sverige SverigeStockholm Sovjetunionen Sverige Tjeckoslovakien 
1964Österrike ÖsterrikeInnsbruck (OS) Sovjetunionen Sverige Tjeckoslovakien 
1965Finland FinlandTammerfors Sovjetunionen Tjeckoslovakien Sverige 
1966Socialistiska federativa republiken Jugoslavien JugoslavienLjubljana Sovjetunionen Tjeckoslovakien Kanada 
1967Österrike ÖsterrikeWien Sovjetunionen Sverige Kanada 
1968Frankrike FrankrikeGrenoble (OS) Sovjetunionen Tjeckoslovakien Kanada 
1969Sverige SverigeStockholm Sovjetunionen Sverige Tjeckoslovakien 
1970Sverige SverigeStockholm Sovjetunionen Sverige TjeckoslovakienSverige blev först att arrangera VM två år i rad. Kanada deltog inte.
1971Schweiz SchweizBern, Genève Sovjetunionen Tjeckoslovakien SverigeKanada deltog inte.
1972Tjeckoslovakien TjeckoslovakienPrag Tjeckoslovakien Sovjetunionen SverigeKanada deltog inte.
1973Sovjetunionen SovjetunionenMoskva Sovjetunionen Sverige TjeckoslovakienKanada deltog inte.
1974Finland FinlandHelsingfors Sovjetunionen Tjeckoslovakien SverigeKanada deltog inte.
1975Västtyskland VästtysklandMünchen, Düsseldorf Sovjetunionen Tjeckoslovakien SverigeKanada deltog inte.
1976Polen PolenKatowice Tjeckoslovakien Sovjetunionen SverigeKanada deltog inte.
1977Österrike ÖsterrikeWien Tjeckoslovakien Sverige Sovjetunionen 
1978Tjeckoslovakien TjeckoslovakienPrag Sovjetunionen Tjeckoslovakien Kanada 
1979Sovjetunionen SovjetunionenMoskva Sovjetunionen Tjeckoslovakien Sverige 
1981Sverige SverigeStockholm, Göteborg Sovjetunionen Sverige Tjeckoslovakien 
1982Finland FinlandHelsingfors Sovjetunionen Tjeckoslovakien Kanada 
1983Västtyskland VästtysklandDortmund, Düsseldorf, München Sovjetunionen Tjeckoslovakien Kanada 
1985Tjeckoslovakien TjeckoslovakienPrag Tjeckoslovakien Kanada Sovjetunionen 
1986Sovjetunionen SovjetunionenMoskva Sovjetunionen Sverige Kanada 
1987Österrike ÖsterrikeWien Sverige Sovjetunionen TjeckoslovakienSveriges första guld sedan 1962.
1989Sverige SverigeStockholm, Södertälje Sovjetunionen Kanada Tjeckoslovakien 
1990Schweiz SchweizBern, Fribourg Sovjetunionen Sverige TjeckoslovakienSovjetunionens sista guld.
1991Finland FinlandHelsingfors, Åbo, Tammerfors Sverige Kanada SovjetunionenSovjetunionens sista medalj.
1992Tjeckoslovakien TjeckoslovakienPrag, Bratislava Sverige Finland TjeckoslovakienTjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj.
1993Tyskland TysklandMünchen, Dortmund Ryssland Sverige TjeckienRysslands och Tjeckiens första medalj.
1994Italien ItalienBolzano, Milano, Canazei Kanada Finland SverigeKanadas första guld sedan 1961.
1995Sverige SverigeStockholm, Gävle Finland Sverige KanadaFinlands första guld.
1996Österrike ÖsterrikeWien Tjeckien Kanada USATjeckiens första guld och USA:s första medalj sedan 1962.
1997Finland FinlandÅbo, Tammerfors, Helsingfors Kanada Sverige Tjeckien 
1998Schweiz SchweizZürich, Basel Sverige Finland Tjeckien 
1999Norge NorgeOslo, Hamar, Lillehammer Tjeckien Finland Sverige 
2000Ryssland RysslandSt Petersburg Tjeckien Slovakien FinlandSlovakiens första medalj.
2001Tyskland TysklandNürnberg, Köln, Hannover Tjeckien Finland Sverige 
2002Sverige SverigeGöteborg, Karlstad, Jönköping Slovakien Ryssland SverigeSlovakiens första guld.
2003Finland FinlandÅbo, Tammerfors, Helsingfors Kanada Sverige Slovakien 
2004Tjeckien TjeckienPrag, Ostrava Kanada Sverige USA 
2005Österrike ÖsterrikeInnsbruck, Wien Tjeckien Kanada Ryssland 
2006Lettland LettlandRiga Sverige Tjeckien FinlandSverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2007Ryssland RysslandMoskva Kanada Finland Ryssland
2008Kanada KanadaQuébec, Halifax Ryssland Kanada FinlandFörsta gången herrarnas separata VM spelades i Kanada.
2009Schweiz SchweizZürich, Bern Ryssland Kanada Sverige
2010Tyskland TysklandKöln, Mannheim Tjeckien Ryssland Sverige
2011Slovakien SlovakienBratislava, Košice Finland Sverige Tjeckien
2012Finland Finland
Sverige Sverige
Helsingfors, Stockholm Ryssland Slovakien TjeckienAndra gången (första gången var 1930) som ett VM arrangerades av mer än ett land.
2013Sverige Sverige
Finland Finland
Stockholm, Helsingfors Sverige Schweiz USASchweiz andra silvermedalj (och första sedan 1935); man vann under turneringen matcher mot fyra av de fem högst placerade lagen i VM:s medaljliga.[3] Schweiz första medalj sedan 1953.

Sveriges första guld på hemmaplan någonsin. Första guldet till en värdnation sedan 1986.

2014Belarus BelarusMinsk Ryssland Finland Sverige
2015Tjeckien TjeckienPrag, Ostrava Kanada Ryssland USAKanadas första guld sedan 2007 och medalj sedan 2009.
2016Ryssland RysslandMoskva, Sankt Petersburg Kanada Finland RysslandFörsta gången sedan 2009 som ett lag försvarat ett VM-guld.
2017Tyskland Tyskland
Frankrike Frankrike
Köln, Paris Sverige Kanada RysslandFörsta gången sedan 1968 som Frankrike arrangerade VM.
2018Danmark DanmarkKöpenhamn, Herning SverigeSchweiz Schweiz USAFörsta gången elitdivisionen spelades i Danmark.

Sverige vann i och med segern mot Schweiz sitt andra raka VM-guld, något som inte skett sedan 1992. (VM-guld efter gruppslutspel 1991 och i final mot Finland 1992).

2019Slovakien SlovakienBratislava, Košice Finland Kanada Ryssland18 VM-debutanter i Finlands lag.
2020Elitdivisionen var tänkt att spelas i Schweiz men ställdes in på grund av utbrott av Covid-19.
2021Lettland LettlandRiga Kanada Finland USA
2022Finland FinlandHelsingfors, Tammerfors Finland Kanada TjeckienRyssland och Belarus avstängda från VM på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Finland vinner både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2023Finland Finland
Lettland Lettland
Tammerfors, Riga Kanada Tyskland LettlandTysklands första medalj sedan 1953. Lettland tar sin första VM-medalj någonsin.
2024Tjeckien TjeckienPrag, Ostrava TjeckienSchweiz Schweiz SverigeTjeckiens första guld sedan 2010. Schweiz tog en fjärde silvermedalj och förlorade sin tredje raka VM-final. Sveriges första medalj sedan 2018.
2025Sverige Sverige
Danmark Danmark
Stockholm, Herning
2026Schweiz SchweizZürich, Fribourg
2027Tyskland TysklandMannheim, Düsseldorf
1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.

Medaljligan

Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.

Nation Guld Silver BronsTotalt
 Kanada2816953
 Ryssland
 Sovjetunionen
Totalt 
5
22
27
3
7
10
5
5
10
13
34
47
 Tjeckien
 Tjeckoslovakien
Totalt 
7
6
13
1
12
13
5
16
22
12
34
48
 Sverige11191848
 Finland49316
 USA29920
 Storbritannien1225
 Slovakien1214
 Schweiz04812
 Tyskland
 Västtyskland
Totalt 
0
0
0
2
1
3
2
0
2
4
1
5
 Österrike0022
 Lettland0011

VM-placeringar

1920-1939

Tjugoen skilda länder deltog i VM-turneringarna under perioden från det första VM:et i 1920, som blev spelat som en del av OS 1920 i Antwerpen, till VM 1939 i Schweiz – det sista VM-turneringen innan andra världskriget.

Land1920192419281930193119321933193419351936193719381939
Kanada Kanada1111112112111
USA USA222212382
Schweiz  Schweiz5833542IR363
Tjeckien Tjeckoslovakien35IR653544634
Tyskland TysklandIR235395445
Storbritannien Storbritannien34108831228
Sverige Sverige442656105-
Österrike ÖsterrikeIR434767712-
Polen PolenIR544710IR896
Ungern UngernIR6776128577
Frankrike Frankrike66IR69117IR-
Japan Japan6IR-
Kungariket Italien Italien101197IR9
Belgien Belgien77IR10121114IR12
Lettland Lettland1013IR1010
Rumänien Rumänien10910111113-
Litauen Litauen11-
Norge Norge914-
Nederländerna Nederländerna1511
Kungariket Jugoslavien Jugoslavien13
Finland Finland14
IR: Utslaget i den inledande omgången utan efterföljande placeringsmatcher.

1947-1967

Tjugofem skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1947-1967.

           Land           194719481949195019511952195319541955195619571958195919601961196219631964196519661967
Sovjetunionen Sovjetunionen1212223311111
Kanada Kanada121112131121244433
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien121444353434233224
Sverige Sverige254523135413554122342
USA USA543262425416375665
Östtyskland Östtyskland5956557
Finland Finland7776946677456776
Tyskland Västtyskland825667686871198
Polen Polen67678681113129989
Schweiz  Schweiz435335378912117108101415
Norge Norge86498789591081211
Italien Italien98125107101215161713
           Land           194719481949195019511952195319541955195619571958195919601961196219631964196519661967
Socialistiska federativa republiken Jugoslavien Jugoslavien1313171314151112
Japan Japan8891117
Österrike Österrike38612117111071514101613131314
Rumänien Rumänien7131511121010
Storbritannien Storbritannien645106108151416-
Ungern Ungern141716121516
Frankrike Frankrike991591611141720
Nederländerna Nederländerna8101381218122121
Danmark Danmark1014181818
Bulgarien Bulgarien1919
Belgien Belgien8971114142022-
Australien Australien913-
Sydafrika Sydafrika1919-

1968-1992

Trettio skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1968-1992 - från Ishockey vid olympiska vinterspelen 1968 i Grenoble till de nya östeuropeiska länderna gjorde intåg vid VM i ishockey. Kanada bojkottade VM-turneringarna 1970-1976 i protest mot den så kallade amatörproblematiken, kanadabråket, vilken medförde att de bästa kanadensiska spelarna inte kunde ställa upp i VM.

           Land           196819691970197119721973197419751976197719781979198119821983198519861987198919901991
Sovjetunionen Sovjetunionen111121112311111312113
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien233213221122322153336
Sverige Sverige422332333243244621421
Kanada Kanada34434433234242
Finland Finland654444445575657545565
USA USA567688764667589467654
Tyskland Västtyskland (a)7108556986756765776778
Östtyskland Östtyskland87599767898101296811131313-
Polen Polen86875557109810111098981412
Schweiz  Schweiz161276131591213111311141410981297
Norge Norge111191013151315111214121412121517109810
Italien Italien141614151416131518152097811101410109
Socialistiska federativa republiken Jugoslavien Jugoslavien99101112981013151619151816181520181714
Japan Japan101511121112101210111014161713131617151516
Österrike Österrike131315131411141717171815171011121411141113
Rumänien Rumänien1212131510101211981211131315202019262019
Land196819691970197119721973197419751976197719781979198119821983198519861987198919901991
Nederländerna Nederländerna18202020161114141617981617141315171615
Ungern Ungern1718171817181818141317192118162221202322
Frankrike Frankrike14171620191919212221212021171212111211
Danmark Danmark20192119212020191916201920212118161817
Bulgarien Bulgarien1914191718171616202122222222221923212220
Kina Kina1619202018181519191816191918
Storbritannien Storbritannien182221242324272621
Belgien Belgien212221232424252425
Australien Australien212626252427-
Nordkorea Nordkorea222324232322222123
Sydkorea Sydkorea25242526232524
Spanien Spanien222324232324242828-
Nya Zeeland Nya Zeeland2729-
Hongkong Hongkong28-
(a) År 1991: Tyskland.

1992-2015

I början av 1990-talet blev kretsen av deltagande länder kraftigt utvidgad, bland annat på grund av Sovjetunionens, Jugoslaviens och Tjeckoslovakiens upplösning samt sportens intåg i de östliga medelhavsländerna. 1993 debuterade Estland, Vitryssland, Ukraina, Kazakstan, Slovenien och Kroatien, samtidig med att Lettland och Litauen deltog för första gången sedan 1939 respektive 1938. Slutligen deltog Slovakien för första gången i VM 1994.

Land199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015
Kanada Kanada841321644561124122755551
Ryssland Ryssland[4]51554455116261035311241612
USA USA764636126547133675641387363
Tjeckien Tjeckien[5]337413311154512756133744
Sverige Sverige123262137332241443326135
Finland Finland272155223245673235614426
Belarus Vitryssland[6]222115138991417141810611981014141477
Schweiz Schweiz41213121415486910888987959112108
Slovakien Slovakien21131097727134586131012102899
Tyskland Tyskland65998111120178879151791015471291410
Norge Norge1011111091221121015222020171114811968101211
Frankrike Frankrike111010811101315152019181620201814121412913812
Lettland Lettland211414137911813119791013117111310111113
Danmark Danmark16161717182020172122181112141310121381113121314
Österrike Österrike1398111216141013111210111618151714171518151815
Slovenien Slovenien2425272322182123171315171316171519181617161716
Land199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015
Kazakstan Kazakstan2324222114151918212117131215212017161716171617
Ungern Ungern242526262426252425232021242123191816201919192118
Polen Polen121415151717232320181419211921202223222324242319
Japan Japan1517161820241616161616161524222221212128[7]20201920
Italien Italien986778101312121523191814121618151815181521
Ukraina Ukraina222323222117141410912141112161920192122232022
Sydkorea Sydkorea262930333330313029302729273431302829252223212223
Storbritannien Storbritannien211312191618221819192325252526242322232021222624
Litauen Litauen[6][8]312928272728283028292619262424262527272525
Kroatien Kroatien[6]31302829292927242627322927292526283131292426
Estland Estland[6]28242523192222272922232324232731292729282927
Nederländerna Nederländerna141518161919242524242424222225252625242425252628
Land199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015
Rumänien Rumänien181819202625262630292526262729272928312926262829
Belgien Belgien252832343236363535373130283634323132333535303330
Serbien Serbien[9]202830323032343231313235353330273333333131
Spanien Spanien273029323131323231313333353837333433302630343532
Island Island4038383839413941363735343432313033
Australien Australien232733363634343436333636333133313027323028323234
Kina Kina191920252727282826252832302830283234383636383835
Nya Zeeland Nya Zeeland39[10]38383739394341373739403941363234363736
Mexiko Mexiko40404240434138373537373738373637
Bulgarien Bulgarien172027293435333133353534363532383836353837404138
Israel Israel303134353533353334323437383028343638394039353439
Sydafrika Sydafrika2832353737373637363738404240434240454140413940
Land199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015
Nordkorea Nordkorea2226413534333641394142424241
Turkiet Turkiet32[6][8][10]393938423943424042394442404241394042
Luxemburg Luxemburg31414042394345424343454343434343
Hongkong Hongkong--4444
Georgien Georgien484645
Förenade arabemiraten Förenade Arabemiraten47464546
Bosnien och Hercegovina Bosnien-Herc.47-47
Irland (ö) Irland44444441404541394444--
Grekland Grekland29[6]38[10]4039454443444545--
Mongoliet Mongoliet4446474647--
Armenien Armenien45454348--

2016-2023

Nedanstående tabell över uppnådda placeringar är sorterad efter placeringen vid senaste VM.

Land - VM2016201720182019202120222023
 Kanada1242121
 Tyskland78116472
 Lettland131081011103
 USA4537344
 Schweiz11628655
 Sverige6115966
 Finland2451217
 Tjeckien5774738
 Slovakien91499889
 Danmark812101112910
 Kazakstan16191917101411
 Norge10111312131313
 Ryssland33635xx
 Belarus/Vitryssland1213151815xx
 Storbritannien242317131416
 Italien181618141615
Land - Division I20162017201820192021
 Frankrike14912151212
 Österrike201714161114
 Ungern1521202115
 Slovenien1715212016
 Sydkorea21181619
 Litauen25252322
 Rumänien28292723
 Polen19202224
 Japan22242425
 Estland27262526
 Ukraina23222627
 Nederländerna29282928
Land - Division II20162017201820192021
 Serbien32313129
 Kroatien26272830
 Australien35303031
 Spanien30343532
 Kina34353233
 Belgien31323334
 Israel37373735
 Island33333436
 Nya Zeeland38363637
 Georgien42434138
 Mexiko36393939
 Nordkorea39383840
Land - Division III20162017201820192021
 Bulgarien40424241
 Turkiet41404342
 Turkmenistan46444743
 Luxemburg44414044
 Kinesiska Taipei434445
 Sydafrika434546
 Förenade arabemiraten4947
 Hongkong46444648
 Thailand49
 Bosnien och Hercegovina454850
 Kuwait4951
 Kirgizistan52

Tabell över nationernas VM-deltaganden

     Nuvarande division

NationVM-slutspelDivision IDivision IIDivision IIITotalt
 Armenien44
 Australien1322935
 Österrike3333773
 Belarus185225
 Belgien12529854
 Bosnien och Hercegovina55
 Bulgarien439649
 Kanada7272
 Kina103040
 Kinesiska Taipei33
 Kroatien1012325
 Tjeckien2626
 Tjeckoslovakien5252
 Danmark17142051
 Östtyskland131427
 Estland177125
 Finland6565
 Frankrike32181666
 Georgien156
 Tyskland63972
 Storbritannien16308256
 Grekland1010
 Hongkong66
 Ungern13262564
 Island16420
 Irland2810
 Israel117927
 Italien2629661
 Japan1326544
 Kazakstan715426
 Kuwait22
 Kirgizistan11
 Lettland273131
 Litauen1166225
 Luxemburg31619
 Mexiko15419
 Mongoliet66
 Nederländerna4391457
 Nya Zeeland141024
 Nordkorea20626
 Norge3727367
 Polen294170
 Rumänien103119161
 Ryssland2727
 Serbien11112
 Serbien och Montenegro9211
 Slovakien231125
 Slovenien912526
 Sydafrika111627
 Sydkorea11117534
 Sovjetunionen3434
 Spanien127836
 Sverige7777
 Schweiz5123276
 Thailand11
 Turkiet61521
 Turkmenistan22
 Ukraina912526
 Förenade arabemiraten77
 USA70575
 Jugoslavien121729

Individuell spelarstatistik

Spelare med flest VM-deltaganden

Tabellen redovisar de antal VM som respektive spelare deltagit i.

NrSpelareNationAntal VMÅr
1Mathias Seger Schweiz161998–2014
2Petteri Nummelin Finland151995–2010
3Sven Tumba Sverige141952–1966
Jiří Holík Tjeckoslovakien1964–1977
5Lasse Oksanen Finland131964–1977
Vladislav Tretjak Sovjetunionen1970–1983
Udo Kiessling Västtyskland1973–1991 + BVM 1974–1975
Dieter Hegen Västtyskland1982–1998

[11]

Spelare med flest VM-matcher

I tabellen redovisas de VM-matcher som respektive spelare kommit upp i. Observera att i denna tabell redovisas endast VM-matcher, inga andra landskamper eller OS-spel ingår.

NrSpelareNationAntal
matcher
1Jiří Holík Tjeckoslovakien123
2Lasse Oksanen Finland117
Vladislav Tretjak Sovjetunionen
Dieter Hegen Västtyskland
Vjatjeslav Fetisov Sovjetunionen
6Oldřich Macháč Tjeckoslovakien113
7Boris Michajlov Sovjetunionen105
Valerij Charlamov Sovjetunionen
9Petteri Nummelin Finland104
10Udo Kiessling Västtyskland103
11Vladimir Petrov Sovjetunionen102
Vladimír Martinec Tjeckoslovakien
Frantisek Pospisíl Tjeckoslovakien
14Alexander Maltsev Sovjetunionen101
Sergei Makarov Sovjetunionen
Valerij Vasiljev Sovjetunionen

[11]

Spelare med flest gjorda VM-poäng

I tabellen redovisas de spelare som leder poängligan i VM genom alla tider. Ett mål eller en assist ger en poäng var.

NrSpelareNationAntal
poäng
1Boris Michajlov Sovjetunionen164[12]
2Valerij Charlamov Sovjetunionen156[13]
3Aleksandr Maltsev Sovjetunionen153[14]
4Vladimir Petrov Sovjetunionen152[15]
5Sergej Makarov Sovjetunionen124[16]
6Veniamin Aleksandrov Sovjetunionen116[17]
7Sven Tumba Sverige113[18]
8Vladimír Martinec Tjeckoslovakien111[19]
9Anatolij Firsov Sovjetunionen110[20]
10Jiří Holík Tjeckoslovakien103[21]

TV

I Sverige visades turneringen i SVT:s kanaler under större delen av monopolets dagar, 1989–2011 visades turneringen i Modern Times Groups kanaler TV 3, TV6, Viasat Sport och Viasat Hockey. Mellan 2012 och 2017 sändes turneringen i TV4, TV4 Sport och TV12. Efter det var det tänkt att åren 2018-2023 skulle SVT ha sändningsrättigheterna.[22] I slutet av maj 2017 meddelade SVT dock att man sålde vissa turneringar, som i stället gick till Modern Times Group. Det innebär att under den perioden sänder MTG under jämna år medan SVT sänder under ojämna år.[23] I oktober 2019 meddelade Nordic Entertainment Group att man köpt rättigheter till turneringen från 2024 till 2028.[24]

Se även

Referenser

  1. ^ ”IIHF - Who we are” (på engelska). IIHF International Ice Hockey Federation. https://www.iihf.com/en/statichub/4682/who-we-are. Läst 16 november 2018. 
  2. ^ ”Ice Hockey in Canada | The Canadian Encyclopedia” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/ice-hockey. Läst 16 november 2018. 
  3. ^ "All Medallists – Men". IIhf.com. Läst 19 maj 2013. (engelska) Se även IIHF:s världsranking. (engelska)
  4. ^ I 1992: Sovjetunionen. Därefter övertog Ryssland Sovjetunionens plats i A-gruppen.
  5. ^ I 1992-93: Tjeckoslovakien. Därefter övertog Tjeckien Tjeckoslovakiens plats i A-gruppen.
  6. ^ [a b c d e f] Utslaget vid kvalifikationen till C-VM 1993.
  7. ^ Japan deltog inte i Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2011 på grund av katastrofsituationen i landet efter Jordbävningen vid Tohoku. IIHF betraktade avbudet som en force majeure-situation och placerade Japan på sistaplatsen i division I.
  8. ^ [a b] Utslaget vid kvalifikationen till C2-VM 1994.
  9. ^ Till 2002: Jugoslavien. I 2003-2006: Serbien och Montenegro. Därefter övertog Serbien lagets plats i VM-hierarkin.
  10. ^ [a b c] Utslaget vid Kvalifikationen till D-VM 1996.
  11. ^ [a b] ”IIHF:s rekordbok”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090511163237/http://www.iihf.com/iihf-home/history/all-medallists/men/record-book.html. Läst 8 december 2008. 
  12. ^ "Boris Mikhailov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  13. ^ "Valeri Kharlamov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  14. ^ "Alexander Maltsev". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  15. ^ "Vladimir Petrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  16. ^ "Sergei Makarov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  17. ^ "Veniamin Alexandrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  18. ^ "Sven Tumba". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  19. ^ "Vladimír Martinec". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  20. ^ "Anatoli Firsov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  21. ^ "Jiri Holík". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  22. ^ Martin Tolén, Peo Larsson (7 juli 2015). ”TV-bomben: SVT köper ishockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportitv/article21084413.ab. Läst 8 juli 2015. 
  23. ^ Martin Tolén (24 maj 2017). ”Klart: SVT säljer ut hockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/vRJdl/klart-svt-saljer-ut-hockey-vm. Läst 16 januari 2018. 
  24. ^ Karlsson, Mattias (17 oktober 2019). ”De återtar exklusiva rättigheterna till ishockey-VM”. Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/rA31PA/de-atertar-exklusiva-rattigheterna-till-ishockey-vm?fbclid=IwAR1Yegmt0F23XXkNsIxfaDm2Fzux7N93nndX7nlNMLmTHar1Cq_6y-VmMNs. Läst 17 oktober 2019. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Gold medal icon.svg
An icon that represents a gold medal
Silver medal icon.svg
An icon that represents a silver medal
Bronze medal icon.svg
An icon that represents a bronze medal
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Italy (1861–1946).svg
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).
Flag of Germany (1935–1945).svg
National flag and merchant ensign of Germany from 1935 to 1945.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of South Africa (1928–1994).svg
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".
Flag of South Africa (1928-1982).svg
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".
Flag of Romania (1965-1989).svg

Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).

Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.

  • l = 2/3 × L
  • C = 1/3 × L
  • S = 2/5 × l
Flag of Romania (1965–1989).svg

Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).

Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.

  • l = 2/3 × L
  • C = 1/3 × L
  • S = 2/5 × l
Flag of Slovenia.svg
The flag of Slovenia.
"The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Flag of Israel.svg
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Flag of South Africa.svg

Sydafrikas flagga

Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker

     grön rendered as RGB 000 119 073Pantone 3415 C
     gul rendered as RGB 255 184 028Pantone 1235 C
     röd rendered as RGB 224 060 049Pantone 179 C
     blå rendered as RGB 000 020 137Pantone Reflex Blue C
     vit rendered as RGB 255 255 255
     svart rendered as RGB 000 000 000
Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Chinese Taipei for Olympic games.svg
Chinese Taipei Olympic Flag. According to the official website of Chinese Taipei Olympic Committee, Blue Sky(circle) & White Sun(triangles) above the Olympic rings is neither the National Emblem of the Republic of China, nor the Party Emblem of Kuomintang (KMT), but a design in between, where the triangles do not extend to the edge of the blue circle, as registered at International Olympic Committee in 1981 and digitally rendered in 2013. Besides, the blue outline of the five-petaled plum blossom is broader than the red one. Moreover, the CMYK code of the blue one and the Blue Sky & White Sun is "C100-M100-Y0-K0", and different from the Olympic rings (C100-M25-Y0-K0). Note that it's the only version recognized by IOC.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Italy (1861-1946) crowned.svg
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
IIHF World Championship Gold Medal.JPG
Författare/Upphovsman: Scorpion0422, Licens: CC BY 3.0
The gold medal awarded to en:Petr Čajánek at the en:2001 Men's World Ice Hockey Championships. Medal was on display at the Hockey Hall of Fame.
Flag of Serbia and Montenegro; Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of the United States (1912-1959).svg
US Flag with 48 stars. In use for 47 years from July 4, 1912, to July 3, 1959.
Flag of Romania (1952-1965).svg

Flag of Romania (24 September 1952 - 21 August 1965)

Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.

  • l = 2/3 × L
  • C = 1/3 × L
  • S = 2/5 × l
Kungsträdgården 2013 bild 02.JPG
Författare/Upphovsman: Egon Eagle, Licens: CC0
Sveriges landslag i ishockey på Kungsträdgården i Stockholm.
Flag of Yugoslavia (1918–1943).svg
Pan-Slavic flag. Emerged from 1848 Prague pan-Slavic conference, or interpretations of the resolutions of the conference. Drawn by Fibonacci.
Flag of Bulgaria (1948-1967).svg
Författare/Upphovsman: Scroch, Licens: CC BY-SA 4.0
National Flag of the People's Republic of Bulgaria (1948-1968). Tha flag has got the coat-of-arms from 1948
Flag of Russia 1991-1993.svg
The 1:2 official state flag of the Russian Federation (formerly the RSFSR) used from 1991 to 1993. No. 1 in the State Heraldical Register of the Russian Federation.
Soccerball current event.svg
Författare/Upphovsman: Pumbaa80 (soccer ball), Anomie (clock hands), David Vignoni (clock face/ring), David Göthberg (putting it all together, making the clock red, shadows)., Licens: LGPL
Football with clock to represent a "current sports or football event".
Flag of Germany 1933.svg
National flag and merchant ensign of Germany from 1935 to 1945.
Canadian Red Ensign (1921-1957).svg
The Canadian Red Ensign used between 1921 and 1957.

This image has compared for accuracy (mainly colors) using an image from World Statesmen. The only change is making the maple leaves green from red. This image has compared for accuracy (mainly colors) using an image from World Statesmen. The most recent version of this image has changed the harp into one with a female figure; see [http://flagspot.net/flags/ca-1921.html FOTW
Flag of Bulgaria (1971 – 1990).svg
Författare/Upphovsman: Scroch, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Bulgaria (1971-1990). Flag of Bulgaria with Bulgarian coat from 1971.
Flag of the Soviet Union (1955–1980).svg
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
Schematic of the flag as adopted in 1955.
Dmitry Medvedev 20 May 2008-2.jpg
(c) Kremlin.ru, CC BY 4.0
THE KREMLIN, MOSCOW. With players from the Russian national hockey team.