Isbrytaren Göta Lejon

Isbrytaren Göta Lejon
Rolf von Bahrs autogiro SE-AEA och S/S Göta Lejon i början av 1940-talet
Rolf von Bahrs autogiro SE-AEA och S/S Göta Lejon i början av 1940-talet
Allmänt
Andra namnD/S Norhope
Typklass/KonstruktionIsbrytare
IMO-nummer5134002
ÄgareGöteborgs hamn
Brøderne Jacobsens Rederi
RegistreringshamnGöteborg, senare Tromsø
Historik
Beställd1930
ByggnadsvarvEriksbergs varv
Nybyggnadsnr.248
Sjösatt1932
Levererad1932
Utrangerad1974
Tekniska data
ByggnadsmaterialStål
Längd55,38 meter
Bredd15,06 meter
Djupgående6,10 meter
Bruttodräktighet1.355 ton registerton
Nettodräktighet151 ton registerton
MaskinTvå trecylindriga ångmaskiner
2.500 (akterpropeller) + 1.500 (förpropeller) = 4.000 ihk[1]
HelikoptrarEn Áerospatiale Lama, efter påbyggnad med helikopterplattform
Göta Lejon

Isbrytaren Göta Lejon byggdes 1932 på Eriksbergs varv för Göteborgs Hamnstyrelse.

S/S Göta Lejon hyrdes in av den svenska marinen som statsisbrytare för uppdrag vid västkusten under de svåra vintrarna i början av 1940-talet.[2]

Fartyget lades upp 1963 och såldes 1970 till Norske Fina A/S i Norge, där hon såldes vidare till Brøderne Jacobsens Rederi i Tromsø. Hon döptes om till S/S Norhope och byggdes om på Nylands mekaniske verksted i Oslo, bland annat genom en påbyggd helikopterplattform akterut som användes för en Aérospatiale SA 315B Lama.[3] Hon användes för Fina som understödsfartyg för borrningar efter olja i Svalbard säsongerna 1971–1973, på Hopen och Edgeöya.[4]

D/S Norhope grundstötte vid Svalbard och fick allvarliga skador i september 1973, varefter hon lades upp i Tromsø och såldes för upphuggning i januari 1974.

Källor

Noter

Externa

Media som används på denna webbplats

Isbrytaren GÖTA LEJON, Fo62078A.tiff
Isbrytaren GÖTA LEJON, med Rolf von Bahrs autogiro med reg SE-AEA (finns nu på Tekniska Museet i Stockholm) i förgrunden.