Isak Gustaf Clason
| Isak Gustaf Clason | |
 Isak Gustaf Clason med hustru | |
| Personfakta | |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Född | 30 juli 1856 |
| Födelseplats | Rottneby herrgård i Kopparbergs socken |
| Död | 19 juli 1930 (73 år) |
| Dödsplats | Rättvik |
| Alma mater | Kungliga Tekniska högskolan |
| Arbeten | |
| Betydande byggnader | Bünsowska huset, Östermalms Saluhall, Nordiska museet och Hallwylska palatset i Stockholm, Adelsnäs och Mårbacka. |
| Utmärkelser och priser | Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet |
| Signatur |  |
 Hitta fler artiklar iArkitekturportalen | |
| KulturNav | |
Isak Gustaf Clason, född 30 juli 1856 på Rottneby herrgård i Kopparbergs socken, död 19 juli 1930 i Rättvik, var en svensk arkitekt. Han var professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1890–1904, förste intendent i Överintendentsämbetet 1903–1917 samt byggnadsråd 1917–1923.
Isak Gustaf Clason var son till Isaac Gustaf Clason och svärson till Casimir Petre. Släkten Clason hade tidigare i några generationer varit brukspatroner vid Furudals bruk. Då fadern blev direktör vid Jernkontoret flyttade familjen då Isak Gustaf var 13 år till Stockholm. 1874 avlade han studentexamen vid Stockholms gymnasium.[1]
Utbildning och studieresor
Clason antogs 1874 som elev vid Kungliga Tekniska högskolan; två sista åren utbildade han sig vid fackskolan för arkitektur. Åren 1879–1881 gick han den kompletterande konstnärliga utbildningen vid Konstakademiens arkitekturskola. 1881 fick han efter en pristävling den kungliga medaljen och ett statligt resestipendium. Under en studieresa till Spanien och Madrid 1883 mottog han avgörande intryck av spansk arkitektur. 1886 reste han genom de sydfranska städerna Marseille, Arles, Avignon, Nîmes och Narbonne, och i Toulouse beundrade han stadens medeltida tegelarkitektur. Han fortsatte norrut mot Tours och det var där han befann sig, omgiven av tidig fransk renässans, när han ritade sitt vinnande bidrag till en tävling om en fasad till Friedrich Bünsows Bünsowska huset vid Strandvägen i Stockholm.
Liv och verk
Clason kom under 1890-talet att anses som en förnyare som förespråkade användning av äkta material såsom tegel och natursten i stället för puts och gips, som dominerade den samtida fasadarkitekturen. Clason reagerade också mot de av fönster nästan helt upplösta fasaderna och murytorna. Det var i och med byggandet av Bünsowska huset 1886-1888 som Clason första gången helt kunde realisera de önskemål om materialäkthet och det samband mellan innehåll och form han sökte efter. Däremot hade han inget emot användandet av äldre stilar; tvärtom han var ju själv en eklektiker utbildad i Scholanders och Zetterwalls anda.
År 1888 ritade Clason Östermalms Saluhall tillsammans med Kasper Salin, som även stod för den komplicerade inre gjutjärnskonstruktionen. Inför arbetet med saluhallen hade Clason och Salin fått inspiration under en stipendieresa 1883-1886, då de studerade många nya exempel på tegelarkitektur i Nordtyskland, Italien och Frankrike. Särskilt i Frankrike fanns flera monumentala gjutjärnskonstruktioner av denna avancerade typ som skulle bli stommen i Östermalmshallens tegelkatedral, en konstruktion som var ny i Sverige.
År 1918 stod Skånska Hypoteksföreningens bankpalats klart på Kyrkogatan 13 i Lund. En stram fasad och gedigen ekport möter besökaren. En banklokal på första våningen för pengahantering, kassa och nedgång till valvet. På andra våningen ett pampigt styrelserum och en fantastisk venetiansk representationsmatsal. Även ett cigarr-rum och ett bibliotek inryms här. På tredje våningen finns en bostad på 450 kvadratmeter för bankens ordförande. På toppen av huset finns en takterrass med gräsmatta och buxbomshäck. I vinkel med Kyrkogatan 13 byggdes ett gårdshus där man inredde åtta lägenheter för övriga i bankens styrelse.
Clason reagerade starkt emot samtidens tillämpning av äldre stilar och ansåg att de alltför rutinmäsigt klistrades på byggnader oavsett funktion eller behov. Han ansåg exempelvis att den gotiska stilen som skapats huvudsakligen ur en religiös känsla, borde användas för religiösa byggnader och behov, medan till exempel renässansen var en stil lämpad för palatsbyggnader.
Clason ritade inte bara byggnader utan formgav även en av Sveriges första standardtelefoner för Telegrafverket 1894. Han deltog 1925 med några Stockholmsbilder samt ett antal spanska och italienska motiv i utställningen Svenska akvareller. Han är representerad med teckningar i Nationalmuseum[2].
År 1889 blev han ledamot av Konstakademien, blev 1902 dess vice preses och 1918 preses. 1907 valdes han till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.[3] 1917 utnämndes han till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet och invaldes 1919 som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Mellan 1898 och 1923 var Albert Collett anställd hos Clason. Han blev dess främste medarbetare och kontorschef 1906. År 1918 ingick han delägarskap med Clason.[4]
Familj
Isak Gustaf Clason var kusin till historieprofessorn och politikern Sam. Clason, brorson till anatomen Edward Clason och far till arkitekterna Gustaf Clason och Peder Clason samt målaren Gunilla Clason-Carlquist.
Clason är begravd på Norra begravningsplatsen.[5]
Utmärkelser
- 1916 – Festskrift till Clasons 60-årsdag: Isak Gustaf Clason: den 30 juli 1916. Stockholm. 1916. Libris 3278113[6]
- 1917 – Filosofie hedersdoktor vid Uppsala Universitet[7]
- 1918 – Preses för Konstakademien[7]
Bilder, verk (i urval)
Norrlands Nation, Uppsala
Östermalms saluhall, Stockholm
Hallwylska palatset, Stockholm
(c) I, Leojth, CC BY-SA 3.0Mårbacka (ombyggnad), Sunne kommun
Lejondals slott, Upplands-Bro kommun
Verk i (urval)
Ordnat efter årtal.
|
|
Ritningar
Norrlands nation
Tingshus Norrköping
Nordiska museet
Nordiska museet
Desinfektionsbyggnaden Lusknäppen
Hallwylska palatset
Förslag för Slussenområdet 1905
Referenser
Noter
- ^ Ferdinand Boberg, artikel av Elisabet Hesseborn i Dalarnas hembygdsbok 2001
- ^ Nationalmuseum
- ^ Clason, Isak Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
- ^ KulturNav: Collett, Albert (1877 - 1939).
- ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.108-109 ISBN 91-88016-69-2
- ^ ”J. G. Classons 60-årsdag”. Hvar 8 dag (47): sid. 744. 20 augusti 2016. https://runeberg.org/hvar8dag/17/0766.html.
- ^ [a b] ”Konstakademiens nye preses”. Svenska Dagbladet: s. 8. 25 november 1918.
Källor
- KulturNav: Clason, Isak Gustaf
- Clason, Gustaf i Vem är det 1925
- Delvis från Svenskt konstnärslexikon del I sid 309 Allhems Förlag Malmö
Vidare läsning
- Edestrand, Hans; Lundberg Erik (1968). Isak Gustaf Clason. Stockholm: Norstedt. Libris 8208129
- Josephson, Ragnar: I Gustaf Clason i Svenskt biografiskt lexikon (1929)
- Mårtelius, Johan (2020). Minnets tempel: Isak Gustaf Clason, Nordiska museet och 1800-talets arkitekturvärld. Nordiska museets handlingar, 0346-8585; 144. Stockholm: Nordiska museets förlag. ISBN 978-91-7108-613-6
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Isak Gustaf Clason.- Stockholmskällan har media som rör Isak Gustaf Clason
- Clason, Isak Gustaf i Libris
|
Media som används på denna webbplats
Originalskiss till Tingshuset i Norrköping
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Östermalmshallen vid Östermalmstorg
Architectural sight symbol (black)
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Hallwylska palatset, Nybyggnadsår 1893 - 1898, C. Widen (Byggmästare)
Isak Gustaf Clason (Arkitekt)
W. von Hallwyl (Byggherre)
Originalskiss till Nordiska museet i Stockholm, huvudentré
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Kullen på Lidingö, arkitekt Isak Gustaf Clason
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Lejondals slott
(c) I, Leojth, CC BY-SA 3.0
Selma Lagerlöfs Mårbacka at Sunne in Värmland, Sweden
Förslag till dubbla uppfartsvägar och ett nytt Slussenomåde. Akvarell av Isak Gustaf Claeson
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Villa Stockenberg, Fjällvägen 12A, Saltsjöbaden
Originalskiss till Nordiska museet i Stockholm, centralhallen
Print of Norrlands nation. Photocopy
Norrlands nation
Författare/Upphovsman: http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=10370&viewType=detailView, Licens: CC BY-SA 3.0
Inv. nr. LXIV:III:B.b.e.05. Ritning av Isak Gustaf Clason föreställande Hallwylska palatsets (museets) fasad mot Hamngatan
Författare/Upphovsman: Isak Gustaf Clason, Licens: CC0
Isak Gustaf Clason, namnteckning
Arkitekt Isak Gustaf Clason (1856-1930) och hans hustru
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Nordiska museet i Stockholm
Författare/Upphovsman: User Jorchr on sv.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
Hjularöds slott. Bilden tagen av mig själv 9 oktober 2005.
Ritning på väv över Nordiska museets byggnad. Ritning till desinfektionsbyggnad. Planritning, sektion, fasad. desinfektionsbyggnaden Lusknäppen. 37x68 cm. Tusch, blått, brunt, gult. Linjalritning. I Gust Clason. "Att denna ritning blifvit af Stadens Byggnadsnämnd denna dag fastställd betygas Stockholm den 10 Juni 1903 P Hallman c.f. Stpl: Ing till Byggnadsnämnden 11 Juni 1903 No 159/1892"