Isabelle Adjani

Isabelle Adjani
(c) Georges Biard, CC BY-SA 4.0
FöddIsabelle Yasmine Adjani
27 juni 1955[1][2][3] (69 år)
Paris 17:e arrondissement[4], Frankrike
Medborgare iFrankrike[5][6]
Utbildad vidCours Florent[7]
Sysselsättningexekutiv producent[8], scripta[9], skådespelerska, sångerska, medproducent[10]
Befattning
Jurypresident vid Filmfestivalen i Cannes (1997–1997)
Noterbara verkBerättelsen om Adèle H., Subway, Camille Claudel och Drottning Margot
PartnerBruno Nuytten
Daniel Day-Lewis (1989–1995)
Warren Beatty
Stéphane Delajoux (2004–2009)
BarnBarnabé Nuytten (f. 1979)
Gabriel Kane Day-Lewis (f. 1995)
FöräldrarMohammed Chérif Adjani
Emma Augusta Adjani
Utmärkelser
Prix du Syndicat de la critique (1973)
Prix Suzanne-Bianchetti (1974)
National Society of Film Critics Award för bästa kvinnliga skådespelare (1975)
National Board of Review Award för bästa kvinnliga skådespelare (1975)
New York Film Critics Circle Award för bästa kvinnliga skådespelare (1975)
Cartagena Film Festival (1976)
David di Donatello för bästa kvinnliga utländska skådespelare (1976)
Bambipriset (1978)
Bästa kvinnliga skådespelare vid filmfestivalen i Cannes (1981)
Césarpriset för bästa kvinnliga huvudroll (1982)
Fantasporto (1983)
Silverbjörnen för bästa kvinnliga skådespelare (1989)
Globe de cristal (2010)
Riddare av Hederslegionen (2010)[11]
Bästa kvinnliga skådespelare vid filmfestivalen i Cannes (2010)
Prix de la laïcité (2010)[12]
Kommendör av Arts et Lettres-orden (2014)[13]
Jupiter
Webbplatsisabelleadjani.fr
Redigera Wikidata

Isabelle Adjani, född 27 juni 1955 i Paris, är en fransk skådespelare.[14]

Biografi

Isabelle Adjanis far var av algeriskt ursprung och hennes mor tyska.[15][16][17][18][19][20] Isabelle växte upp med dubbla modersmål, och lärde sig att prata franska och tyska flytande.[21][22][23] Tolv år gammal vann hon en tävling i recitation i skolan och började sedan med skådespeleri.

Hon gjorde filmdebut i en mindre roll under sommarlovet när hon var fjorton år.[24] Hon framträdde i TV och med teatergrupper i landsorten innan hon 1972 blev medlem av Comédie-Française.[25] Kritikerna var helt exalterade över hennes spel i pjäser av Molière och Federico García Lorca - hon kallades "sin generations största fenomen". Comédie-Française erbjöd henne ett tjugoårskontrakt, men hon tackade nej då hon menade att det minskade hennes möjligheter utanför teatern.

Istället tackade hon ja till att spela titelrollen i François Truffauts film Berättelsen om Adèle H.. Denna roll blev hennes stora genombrott, i rollen som Victor Hugos plågade dotter, och hon nominerades för en Oscar.[26] Bland övriga filmer märks Hyresgästen (1976), Camille Claudel (1988), Drottning Margot (1994) och En djävulsk plan (1996).[24]

Privatliv

Under sex år levde Isabelle Adjani i ett stormigt förhållande med skådespelaren Daniel Day-Lewis.

Filmografi i urval

Referenser

Noter

  1. ^ läs online, www.aveleyman.com .[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w64n0101, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ filmportal.de, Filmportal-ID: 1ad3616ccbd246688fc52cc652d2a307, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.filmous.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.coursflorent.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, Internet Movie Database .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, Internet Movie Database .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Internet Movie Database .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.legifrance.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.laicite-republique.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ NOR: MCCA1402164A, läs online, läst: 9 april 2019.[källa från Wikidata]
  14. ^ ”Isabelle Adjani på SFDb”. Svensk filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?ItemId=74222&type=PERSON. Läst 13 december 2013. 
  15. ^ Michel David (2008). Isabelle Adjani: la tentation sublime. Imago. sid. 55. ISBN 978-2-84952-070-3. https://books.google.com/books?id=KvkqAQAAIAAJ 
  16. ^ People Magazine. ”Isabelle Adjani Has the Face That's Launching a Thousand Scripts”. Isabelle Adjani Has the Face That's Launching a Thousand Scripts. http://www.people.com/people/archive/article/0,,20066286,00.html. Läst 23 mars 2012. 
  17. ^ Love Film. ”French Heartbreakers”. French Heartbreakers. Arkiverad från originalet den 2013-01-16. https://web.archive.org/web/20130116180718/http://www.lovefilm.com/features/detail.html?section_name=newsletter&editorial_id=25488. Läst 23 mars 2012. 
  18. ^ Chantal, Thompson; Phillips, Elaine (2012), ”Trois grandes stars françaises: Isabelle Adjani”, Mais Oui!, Volume 1, Cengage Learning, s. 13, ISBN 1-111-83582-9 
  19. ^ Auzias, Dominique; Labourdette, Jean-Paul (2006), ”Les comediens: Isabelle Adjani”, Hauts de Seine, Petit Futé, s. 35, ISBN 2-7469-1351-8 
  20. ^ The Middle East Quarterly. ”Islam in France: The French Way of Life Is in Danger”. Islam in France: The French Way of Life Is in Danger. http://www.meforum.org/337/islam-in-france-the-french-way-of-life-is-in. Läst 13 augusti 2014. 
  21. ^ ”Isabelle Adjani”. Yahoo! Movies. https://movies.yahoo.com/movie/contributor/1800059949. Läst 6 juli 2009. 
  22. ^ Kemp, Philip. ”Isabelle Adjani”. Film Reference. http://www.filmreference.com/Actors-and-Actresses-A-Ba/Adjani-Isabelle.html. Läst 8 september 2008. 
  23. ^ Applefield, David (1 november 2001). ”Isabelle Adjani”. Paris Voice. http://www.parisvoice.com/voicearchives/01/nov/html/comments.html. 
  24. ^ [a b] ”Isabelle Adjani”. IMDb. http://www.imdb.com/name/nm0000254/. Läst 12 november 2018. 
  25. ^ ”Isabelle Adjani : La Comédie Française”. morganea.free.fr. http://morganea.free.fr/Theatre/comedie.html. Läst 12 november 2018. 
  26. ^ ”Isabelle Adjani”. IMDb. http://www.imdb.com/name/nm0000254/awards. Läst 12 november 2018. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Isabelle Adjani Cannes 2018.jpg
(c) Georges Biard, CC BY-SA 4.0
Isabelle Adjani au festival de Cannes.