Irving Langmuir

Irving Langmuir Nobelpristagare i kemi 1932
Irving Langmuir, 1932.
Född31 januari 1881[1][2][3]
Brooklyn[4], USA
Död16 augusti 1957[5][1][2] (76 år)
Woods Hole[6], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidGöttingens universitet[7]
Fu Foundation School of Engineering and Applied Science
Chestnut Hill Academy[8]
SysselsättningFysiker, akademiker, kemist, meteorolog
ArbetsgivareGeneral Electric[9]
Noterbara verkLangmuirprob[10]
Utmärkelser
William H. Nichols Medal Award (1915)[11]
Hughesmedaljen (1918)[12]
William H. Nichols Medal Award (1920)[11]
Rumfordpriset (1920)[13]
Perkinmedaljen (1928)[14]
Willard Gibbs-priset (1930)[15]
Nobelpriset i kemi (1932)[16][17]
Franklinmedaljen (1934)[12]
Holley-medaljen (1934)[18]
Utländsk ledamot av Royal Society (1935)[19]
John Scott-medaljen (1937)[20][12]
Faraday Lectureship Prize (1939)
Faraday-medaljen (1944)[12]
John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen (1950)[12]
National Inventors Hall of Fame (1989)[21]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences[12]
Redigera Wikidata
Irving Langmuir och Willis Rodney Whitney

Irving Langmuir, född 31 januari 1881 i Brooklyn, New York, död 16 augusti 1957 i Woods Hole, Barnstable County, Massachusetts, var en amerikansk kemist och fysiker.

Biografi

Langmuir blev 1906 filosofie doktor i Göttingen.[22] Han var anställd hos General Electric mellan 1909 och 1950 och gjorde där flera framsteg inom fysik och kemi. Han uppfann den gasfyllda glödlampan, vätesvetsningstekniken och tilldelades Nobelpriset i kemi 1932 för sitt arbete inom ytkemin.

Langmuir invaldes 1937 som utländsk ledamot nummer 780 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Willard Gibbs-priset 1930.

Vetenskapligt arbete

Langmuirs första bidrag till vetenskapen kom genom hans studier av glödlampor (som var en fortsättning på hans doktorsavhandling). Hans förbättring av vakuumtekniken ledde till uppfinningen av radioröret. Ett år senare upptäckte han och hans kollega Lewi Tonks att livslängden hos volfram-glödtråden ökade stort då lampan fylldes med en ädelgas, såsom argon. Denna upptäckt är mycket viktig för den moderna glödlampan.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Irving-Langmuirtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6gt5qp0, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: langmuir-irving.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ленгмюр Ирвинг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ленгмюр Ирвинг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Vetenskapsakademien Leopoldina (red.), Curriculum Vitae Prof. Dr. Irving Langmuir (på tyska), s. 3, läs online, läst: 23 februari 2025.[källa från Wikidata]
  7. ^ Vetenskapsakademien Leopoldina (red.), Curriculum Vitae Prof. Dr. Irving Langmuir (på tyska), s. 1, läs online, läst: 23 februari 2025.[källa från Wikidata]
  8. ^ Chauncey Guy Suits, National Academy of Sciences (red.), Irving Langmuir (på engelska), 1974, s. 232, läs online, läst: 23 februari 2025.[källa från Wikidata]
  9. ^ Irving Langmuir : A Pioneering Industrial Physical Chemist, Resonance - Journal of Science Education, juli 2008, läs online, läst: 23 februari 2025.[källa från Wikidata]
  10. ^ Vetenskapsakademien Leopoldina (red.), Curriculum Vitae Prof. Dr. Irving Langmuir (på flera språk), s. 2, läs online, läst: 24 februari 2025.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Nichols Medalists (på engelska), läs online, läst: 24 februari 2025.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b c d e f] Vetenskapsakademien Leopoldina (red.), Curriculum Vitae Prof. Dr. Irving Langmuir (på engelska), s. 2, läs online, läst: 24 februari 2025.[källa från Wikidata]
  13. ^ American Academy of Arts and Sciences (red.), Rumford Prize Recipients (på engelska), läs online, läst: 24 februari 2025.[källa från Wikidata]
  14. ^ Vetenskapsakademien Leopoldina (red.), Curriculum Vitae Prof. Dr. Irving Langmuir (på tyska), s. 2, läs online, läst: 23 februari 2025.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, chicagoacs.org , läst: 23 februari 2025.[källa från Wikidata]
  16. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1932, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 29 januari 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 29 januari 2021.[källa från Wikidata]
  18. ^ Holley Medal (på engelska), läs online, läst: 24 februari 2025.[källa från Wikidata]
  19. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 211, läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, thejohnscottaward.github.io .[källa från Wikidata]
  21. ^ National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID: irving-langmuir, läst: 24 februari 2025.[källa från Wikidata]
  22. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 866 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Nobelmedalj.svg
Författare/Upphovsman: Namkrap, Licens: CC BY-SA 4.0
Nobelmedalj
Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Nobel prize medal.svg
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
Langmuir.jpg
Irving Langmuir
Irving Langmuir and Willis Rodney Whitney (1920).jpg
Irving Langmuir and Willis Rodney Whitney.