Irreguljär variabel

Irreguljär variabel
U Antliae - ALMA - Eso1730a.tif
(c) ALMA, CC BY 4.0
Foto som visar skalet av gas runt den långsamma irreguljära variabeln (LB) U Antliae.
  • Huvudkategorier: Pulserande variabler och eruptiva variabler
  • Förkortningar: I och L [1]
  • Karaktäristika: Uppvisar ingen periodicitet.[1]
  • Antal: 162 stjärnor fanns registrerade som I-variabler, med den största undergruppen, Orion-variablerna (IN) omfattande 1630 variabler och övriga undergrupper av I-variabler med 405 stjärnor. 534 stjärnor fanns registrerade 2007 som L, ytterligare 143 var misstänkta L-variabler. 3 069 variabler fanns registrerade i undertypen LB och 111 i undertypen LC.[2]

Irreguljär variabel är en typ av variabel stjärna som inte påvisar någon periodicitet i sina ljusvariationer.[1]

Det finns två huvudtyper av irreguljära variabler, eruptiva och pulserande variabler.

Eruptiva variabler

De eruptiva irreguljära variablerna är indelade I tre kategorier.

  • Gruppen I-variabler som i sin tur indelas i undergrupperna IA (spektraltyp O – A) och IB (spektraltyp F – M).
  • Orion-variabler, GCVS-typ IN (irreguljära och nebulösa), vanligen förekommande i moråden med stjärnbildning. De kan varierar med flera magnituder och snabba ljusförändringar på upp till en magnitud på 1 – 10 dygn. De indelas på ett liknande sätt i undergrupperna INA och INB utifrån spektraltyp, men också i en ytterligare undergrupp INT, för T Tauri-stjärnor och INT(YY) för YY Orionis-stjärnor.
  • Gruppen IS-variabler, som uppvisar snabba ljusvariationer medan amplituden 0,5 – 1 magnitud under ett intervall av några timmar eller dygn. Dessa indelas i sin tur i undergrupperna ISA och ISB.

Pulserande variabler

En långsam irreguljär variabel (tillskriven GCVS-typerna L, LB och LC) är en pulserande variabel som visar ingen eller en mycket svagt definierad periodicitet i sin långsamt föränderliga ljusvariation. Dessa stjärnor är ofta lite studerade och klassificeras, när astronomerna studerat dem noggrannare, i andra kategorier, till exempel som halvregelbundna variabler. De är jättar eller superjättar av sen spektraltyp, K, M, C eller S och indelas i undergrupperna L – LB för jättar och LC för superjättar. Hur många av dessa som egentligen är halvregelbundna variabler är oklart.[3]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 1 februari 2020. 
  2. ^ ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 1 februari 2020. 
  3. ^ Gerry Arlen Good (2003) (på engelska). Springer Science. ISBN 978-1-85233-498-7. https://books.google.com/books?id=k9ViYKvKRz0C&pg=PA8&lpg=PA8&dq=%22Irregular+variable%22. Läst 1 februari 2020 

Media som används på denna webbplats

U Antliae - ALMA - Eso1730a.tif
(c) ALMA, CC BY 4.0
Delicate bubble of expelled material around the cool red star U Antliae

This ALMA image reveals much finer structure in the U Antliae shell than has previously been possible. Around 2700 years ago, U Antliae went through a short period of rapid mass loss. During this period of only a few hundred years, the material making up the shell seen in the new ALMA data was ejected at high speed. Examination of this shell in further detail also shows some evidence of thin, wispy clouds known as filamentary substructures. 

Coordinates
Position (RA): 	10 35 12.87
Position (Dec):	-39° 33' 44.99"
Field of view: 	2.18 x 2.18 arcminutes
Orientation:   	North is 0.5° right of vertical

Colours & filters
Band			Wavelength	Telescope
Millimeter 230 GHz	1.3 mm		Atacama Large Millimeter/submillimeter Array Band 6
.