Irlands geografi
Irlands geografi behandlar ön Irland i Atlanten, till storleken den tredje största ön i Europa. Havserosion har format den flikade västkusten med dess stora mängd öar, halvöar och bukter. Irlands viktigaste geografiska kännetecken är den lågt liggande centrala slätten omgiven av en ring av berg längs kursten. Irlands högsta berg är Carrauntoohill (även Carrauntuohill eller Corrán Tuathail), som är 1 038 meter över havet. [1] (Även siffran 1041 m förekommer.[2]) Det finns flera större insjöar längs floderna varav Lough Neagh är den största. Irlands längsta flod är den 340 km långa Shannon som rinner upp i grevskapet Cavan och har sitt utlopp i Atlanten söder om Limerick.
Öns totala areal är 84 079 km², varav 83 % (70 280 km²) tillhör republiken. Den del av Atlanten som ligger öster om Irland och därmed mellan Irland och Storbritannien kallas för Irländska sjön.
Hela öns befolkning är nästan 7 miljoner. Ön har många smeknamn varav de mest kända troligtvis är "Smaragdön" och "Den gröna ön".
Landskapsformationer
Bergskedjor
Irland består av ett lågt liggande centralt område som i huvudsak har en flat topografi, omgivet av bergskedjor längs kusten. Några viktiga bergsområden är (från Kerry i sydväst och längs kusten moturs) Macgillycuddy's Reeks, Knockmealdown, Wicklowbergen, Mournebergen, Antrim plateau, Sperrins, Donegalbergen och Twelve Bens/Maumturks-gruppen. Några av de sydliga bergskedjorna finns längre in i landet; som Galtybergen, Silvermines och Slieve Bloom.
Bergen på Irland är inte särskilt höga, bara tre toppar når över 1000 meter och 455 över 500 meter. Den högsta toppen är Carrauntoohill, som är 1038 meter hög och ligger i Macgillycuddy's Reeks, en kedja av sandstensberg formade av inlandsisen i Kerry, som också innehåller de övriga två berg (Beenkeragh och Caher) på Irland som når över tusen meter ligger.[3]. Andra kända berg på Irland är Mount Brandon och Croagh Patrick.
Myrlandet
Det stora låglandet centralt på ön består av kalksten täckt med avlagringar från inlandsisen av lera och sand, med vidsträckta myrar och sjöar. En av de största myrarna är Bog of Allen. Irland har sammanlagt 12 000 km² myrmark av två olika typer: täckmossar och högmossar.
Täckmossar är den mest utbredda myrtypen. De är i mångt skapade av mänsklig aktivitet hjälpt av det irländska klimatet. Täckmossar uppstod i områden där människor under neolitisk tid röjde skog för odling. Eftersom det röjda landet fick lägre näringsinnehåll blev det liggande i träda, och jorden blev gradvis surare och en gynnsam växtmiljö för ljung och tåg. Organiskt material från detta ansamlades, och lager av torv uppstod.
Högmossar är vanligast runt Shannon. De bildades då fördjupningar efter inlandsisen fylldes med vatten och bildade små sjöar. Avfall från tåg och andra växter i dessa sjöar bildade ett lager på bottnen som efterhand växte och till slut nådde över vattenytan och gjorde att sjön grodde igen.
Floder och insjöar
Den viktigaste floden på Irland är Shannon. Om man medräknar det 113 km långa utloppet som påverkas av tidvatten och saltvatten är den 340 kilometer lång, och därmed den längsta floden på de brittiska öarna. Floden skiljer de centrala myrmarkerna från de mer kuperade delarna i väster. Tre insjöar inräknas i flodens lopp: Lough Allen, Lough Ree och Lough Derg, varav Derg är den största. Shannon rinner ut i Atlanten söder om Limerick. Andra större floder är Bann, Blackwater, "de tre systrarna" Nore, Suir och Barrow, Liffey och Boyne.
Lough Neagh i Ulster är den största insjön på ön Irland, med en area på 381 km². Den är också den största insjön i det förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, och den tredje största i Västeuropa. Den är nästan lika stor som de tre näststörsta insjöarna på Irland sammantaget: Lough Corrib (172 km², störst i Republiken Irland), Lough Derg (118 km²) och Lough Erne (112 km²).
Kustlinjen
Irlands kust kännetecknas av många uddar och halvöar med bukter och fjordar. Både bukter, fjordar och insjöar benämns med en gemensam beteckning på irländsk gaeliska som Lough (motsvarar Loch på skotsk gaeliska)[4].
Längst i norr återfinns halvön Inishowen i Donegal, med öns nordligaste punkt Malin Head. Nordväst om Malin Head finns den lilla ön Inishtrahull som är republikens nordligaste punkt bortsett från det omstridda Rockall. Fjorden Lough Swilly ligger på västra sidan av Inishhowen, och Lough Foyle som utgör gräns mellan republiken och Nordirland på östra sidan. Norr om Nordirland ligger ön Rathlin - den nordligaste bebodda ön utanför Irlands kust. Längs Nordirlands kust återfinns också Belfast Lough med staden Belfast längst in mellan Antrim och Down. I Down ligger också den smala Strangford Lough som skiljer Ardshalvön från fastlandet, samt Carlingford Lough som bildar gräns mot grevskapet Louth och republiken.
Östkusten söder om Nordirland saknar till stor del större inbuktningar, undantagen är främst Cooley Peninsula mellan Carlingford Lough och Dundalk Bay, Howth Peninsula och Dublin Bay vid utloppet till Liffey och Wexford Harbour i söder av staden Wexford. Rätt i sydost är Carnsore Point. Den största ön på östkusten är Lambay strax norr om Dublin.
På sydkusten ligger fjordarna Waterford Harbour utanför mynningen av Suir vid staden Waterford, och Cork Harbour vid mynningen av Lee. I sydost ligger Saltee Islands och i sydväst ön Clear. Här finns inga större halvöar, de mest kända uddarna är Hook Head vid Waterford Harbour, Old Head of Kinsale utanför staden Kinsale söder om Cork och hela vägen sydväst om Mizen Head. Termen Mizen Head to Malin Head används på samma sätt som det svenska från Kiruna till Ystad. Emellertid är Irlands sydligaste punkt den lilla steniga ön Fastnet Rock.
Västkusten kännetecknas av ett dramatiskt landskap med många vikar och halvöar. Från söder hittar vi fjordarna Dunmanus och Bantry i länet Cork och norr om Bantry Beara Peninsula. Vid gränsen till Kerry ligger inloppet till Kenmore, en fjordliknande mynning. Mellan Kenmore och Dingle Bay ligger den stora halvön Iveragh och norr om Dingle Bay den berömda Dingle-halvön. Strax utanför Iveragh ligger den stora ön Valentia Island, längre väster om de små klippformationerna Skelligöarna. Väst om Dinglehalvön hittar vi Blasketöarna.
Vid gränsen mellan Kerry och Clare möter floden Shannon Atlanten i en stor mynning, även kallad "Shannonfjorden". Strax norr om mynningen ligger Loop Head. Clare-kusten är annars jämn och utan indrag före Galwaybukten, de mest anmärkningsvärda formationerna på Clare-kusten är Moher-klipporna. Norr om Great Galway Bay och Aran Islands finner vi landskapet i Connemara. Det finns flera öar vid kusten i länen Galway och Mayo, bland dem Achill, som är den största av öarna runt Irland, Inishbofin, Killary och Clare Island. På ön Clare ligger Clew-bukten.
Great Donegal Bay ligger mellan Mayo och County Donegal. På västkusten av Donegal ligger också ön Arranmore (som inte får förväxlas med Aranöarna på Galwaybukten) och i nordvästra Tory Island.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från norskspråkiga (bokmål) Wikipedia.
Noter
- ^ Ordnance Survey Ireland Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2008-03-30.
- ^ CIA The World Fact Book Arkiverad 15 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2008-03-30.
- ^ Ordinance Survey Irland Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2008-03-30.
- ^ I områden som påverkats av den skotska som talas i Ulster - ulsterskotska finns också irländska ortnamn med «Loch».
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Elevation data in this topographical image of Ireland were acquired by the Shuttle Radar Topography Mission on board the STS-99 flight of the Space Shuttle Endeavour, launched on 11 February 2000.
The island of Ireland comprises a large central lowland of limestone with a relief of hills surrounded by a discontinuous border of coastal mountains which vary greatly in geological structure. The mountain ridges of the south are composed of old red sandstone separated by limestone river valleys. Granite predominates in the mountains of Counties Galway, Mayo, and Donegal in the west and north-west and in Counties Down and Wicklow on the east coast, while a basalt plateau covers much of the north-east of the country. The central plain, which is broken in places by low hills, is extensively covered with glacial deposits of clay and sand. It has considerable areas of bog and numerous lakes. The island has seen at least two general glaciations and everywhere ice-smoothed rock, mountain lakes, glacial valleys and deposits of glacial sand, gravel and clay mark the passage of the ice.
Two visualisation methods were combined to produce this image: shading and colour coding of topographic height. The shade image was derived by computing topographic slope in the northwest-southeast direction, so that northwest slopes appear bright and southeast slopes appear dark. Colour coding is directly related to topographic height, with green at the lower elevations, rising through yellow and tan, to white at the highest elevations.
Elevation data used in this image were acquired by the Shuttle Radar Topography Mission on board the Space Shuttle Endeavour, launched on 11 February 2000. SRTM used the same radar instrument that comprised the Spaceborne Imaging Radar-C/X-Band Synthetic Aperture Radar (SIR-C/X-SAR) that flew twice on the Space Shuttle Endeavour in 1994. SRTM was designed to collect 3-D measurements of the Earth's surface. To collect the 3-D data, engineers added a 60-metre (approximately 200-foot) mast, installed additional C-band and X-band antennas, and improved tracking and navigation devices. The mission was a cooperative project between NASA, the National Geospatial-Intelligence Agency (NGA) of the U.S. Department of Defense and the German and Italian space agencies. It was managed by NASA's Jet Propulsion Laboratory, Pasadena, California, for NASA's Earth Science Enterprise, Washington, D.C.
Location: 53.5 degrees North latitude, 8 degrees West longitude
Orientation: North toward the top, Mercator projection
From Dingle Peninsula, Ireland
A true colour image of Ireland captured by a NASA satellite