Irina Alexandrovna

Irina Alexandrovna
Född	3 juli 1895 (g.s.)[1] Peterhofs palats
Död	26 februari 1970[1] (74 år) Paris
Begravd	Sainte-Geneviève-des-Bois ryska kyrkogård[2]
Medborgarskap	Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Make	Felix Jusupov (g. 1914–)[3]
Barn	Irina Yusupova (f. 1915)[4]
Föräldrar	Alexander Michailovitj av Ryssland Ksenia Alexandrovna av Ryssland
Redigera Wikidata

Prinsessan Irina Alexandrovna av Ryssland, född 3 (15) juli 1895 på Peterhof, död 26 februari 1970 7 Paris, var en rysk prinsessa. Hon var dotter till storfurstinnan Xenia Alexandrovna av Ryssland och storfurst Alexander Michailovitj av Ryssland och systerdotter till tsar Nikolaj II. Hon gifte sig 22 februari 1914 med furst Felix Jusupov; paret fick en dotter.

Biografi

Irina växte till stor del upp i Frankrike, där hennes föräldrar tillbringade mycket av sin tid. Som barnbarn till en tsar var hon inte storfurstinna men hade rang av medlem av tsarhuset och räknades som en av de mest eftertraktansvärda parterna på den ryska äktenskapsmarknaden. Hon mötte Felix Jusupov 1910, och parterna blev ömsesidigt förälskade. Jusupov var en av de rikaste privatpersonerna i Ryssland, men hennes föräldrar hade länge svårt att ge sitt tillstånd till vigseln på grund av hans bisexualitet och vana att ibland klä sig i kvinnokläder, något de hade fått veta av Dimitrij Pavlovitj, som själv ville gifta sig med Irina.

Irina själv, som beskrivs som vacker men också med en uppriktighet och naturlighet som då inte var vanlig för kvinnor av hennes status, meddelade dock själv att hon föredrog Jusupov. Parets bröllop blev den sista stora societetstillställningen i Ryssland före första världskrigets utbrott 1914. Irina överlämnades av tsaren själv, modernt klädd i stället för i den traditionella dräkt brudar av kejsarhuset vanligen bar, och paret fick en mängd juveler i bröllopsgåva.

Parets förhållande blev trots allt både lyckligt och varaktigt. De befann sig på bröllopsresa i Europa när första världskriget bröt ut och kvarhölls i Berlin som krigsfångar. Tysklands kejsare erbjöd dem en bekväm fångenskap på en herrgård i Tyskland under kriget, men med hjälp av Spaniens ambassadör lyckades de få tillstånd att återvända till Ryssland via Danmark och Finland. Jusupov blev frikallad från krigstjänst i egenskap av enda son, och 1915 föddes parets enda barn, en dotter.

År 1916 iscensatte Jusupov mordet på Rasputin. Planen var att locka Rasputin till parets palats i Petrograd genom att lova honom ett möte med Irina, som Rasputin länge hade velat träffa. I själva verket befann hon sig då på Krim. Irina fick reda på planen och krävde först att få medverka, men ändrade sig och beslöt till slut att inte bli inblandad. Efter mordet förvisades paret till sin lantegendom; därigenom befann de sig inte i Petrograd när ryska revolutionen 1917 bröt ut och undgick att bli tillfångatagna.

Efter revolutionens utbrott återvände paret snabbt till Petrograd för att samla ihop juveler och värdeföremål, och återvände sedan till Krim. De tillhörde de 80-tal personer som evakuerades på det brittiska fartyget HMS Marlborough från Krim med änketsaritsan Maria Fjodorovona i april 1919. De bosatte sig sedan i Paris, där de blev kända för sitt lyxliv och sin generositet mot den ryska exilkolonin; en tid drev de ett kortvarigt designföretag. De stämde 1934 ett filmbolag sedan det gett ut en film som påstod att Irina hade haft ett förhållande med Rasputin.

Anfäder

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.