Iranofobi

En amerikansk man håller upp ett plakat med texten "Deportera alla iranier" under en demonstration i Washington, D.C. i samband med gisslankrisen i Iran 1979.

Iranofobi avser en fientlig inställning mot iranier och iransktalande folk. Begreppet inbegriper känslor och uttryck för fientlighet, hat, diskriminering eller fördomar mot Iran (historiskt känt som Persien), dess kultur och mot personer på grundval av deras koppling till Iran och iransk kultur.[1]

Iranofobi i arabvärlden

Historiskt sett har fördomar mot iranska folk (och etniska perser i synnerhet) varit framträdande i arabvärlden efter den arabiska invasionen av Iran och det sasanidiska rikets fall på 650-talet e.Kr.[2]

Iraks diktator Saddam Hussein, som startade Iran–Irak-kriget 1980, åberopade den arabiska invasionen (på 600-talet) när han kallade angreppskriget för "Det andra [slaget vid] al-Qadisiyyah". Saddam Hussein lät efter krigsslutet uppföra det så kallade Segermonumentet (Victory Arch) som föreställer al-Qadisiyyas två svärd i centrala Bagdad. Symboliken var ämnad att väcka det historiska hatet mot iranier till liv bland araber.[3]

Iranofobi i USA efter 1979

Efter revolutionen i Iran och gisslankrisen i Teheran 1979 ökade iranofobiska yttringar avsevärt i USA.[4] Den amerikanske journalisten Steven Zeitchick skrev 2020 i The Washington Post att "amerikanska underhållningsföretag i årtionden har försökt porträttera Iran som ett blodtörstigt land".[5]

Iranofobi avspeglas i Hollywoodfilmer som Inte utan min dotter (1991), Alexander (2004), 300 (2007) och Argo (2012) i vilka iranier av vissa anses porträtteras starkt negativt och fientligt. Samtliga av dessa filmer har kritiserats skarpt av iranier både i och utanför Iran samt av den iranska staten.[6][7][8]

Filmen Inte utan min dotter har också fördömts av flera västerländska kritiker, däribland Roger Ebert vid Chicago Sun Times och Caryn James vid The New York Times för sin fördomsfulla porträttering av iranier i gemen som onda, våldsbenägna och kvinnofientliga.[9][10] Ebert skriver: "Om en film av så fientlig och illvillig karaktär skulle göras i USA om någon annan etnisk grupp, skulle den fördömas som rasistisk och fördomsfull."[9] Tidskriften Time fastslog om 300 att "filmen skildrar iranier som demoner, utan kultur, känsla eller mänsklighet, vilka inte tänker på något annat än att attackera andra nationer och döda människor".[11]

Se även

Referenser

  1. ^ Haggai Ram, Iranophobia: The Logic of an Israeli Obsession, Stanford, 2009. ISBN 9780804760676
  2. ^ Patrick Clawson, Eternal Iran. Palgrave Macmillan. 2005, s. 17. ISBN 1-4039-6276-6
  3. ^ Duelfer, Charles (2008). Hide and Seek: The Search for Truth in Iraq. Hachette, London. sid. Section 2. ISBN 9780786744114 
  4. ^ Edward Said, Covering Islam: how the media and the experts determine how we see the rest of the world, New York, 1981. ISBN 9780804760676
  5. ^ Zeitchik, Steven. ”The Trump administration is seeking to demonize Iran. Hollywood has been doing that for years.”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/business/2020/01/14/trump-administration-is-seeking-demonize-iran-hollywood-has-been-doing-that-years/. 
  6. ^ Esfandiari, Golnaz (2005). ”World: Oliver Stone's Alexander Stirs Up Controversy”. Radio Free Europe. http://www.rferl.org/featuresarticle/2005/01/e840ee45-68ca-4718-bf39-c2f01168d738.html. Läst 19 juli 2022. 
  7. ^ Daryaee, Touraj (2007). ”Go tell the Spartans – How "300" misrepresents Persians in history”. Iranian.com. http://www.iranian.com/Daryaee/2007/March/300/index.html. Läst 18 juli 2022. 
  8. ^ Kamali Dehghan, Saeed (2013). ”Iran to sue Hollywood over a series of films, including the Oscar-winning Argo”. Guardian.com. https://www.theguardian.com/world/2013/mar/12/iran-sue-hollywood-distorting-image. Läst 18 juli 2022. 
  9. ^ [a b] Ebert, Roger (1991-01-11). ”Not Without My Daughter”. Chicago Sun Times. http://rogerebert.suntimes.com/apps/pbcs.dll/article?AID=/19910111/REVIEWS/101110303/1023.  Arkiverad 5 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110605191101/http://rogerebert.suntimes.com/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F19910111%2FREVIEWS%2F101110303%2F1023. Läst 23 oktober 2022. 
  10. ^ James, Caryn (1991-01-27). ”Embrace the Stereotype; Kiss the Movie Goodbye”. The New York Times. http://movies2.nytimes.com/mem/movies/review.html?res=9D0CE3DE1630F934A15752C0A967958260. 
  11. ^ Moaveni, Azadeh (2007-03-13). ”300 Versus 70 Million Iranians”. Time. http://www.time.com/time/world/article/0,8599,1598886,00.html?cnn=yes.  Arkiverad 16 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070316101637/http://www.time.com/time/world/article/0,8599,1598886,00.html?cnn=yes. Läst 18 juli 2022. 
Rasism
Typer av rasism
Efter land/region
Afrika · Arabvärlden · Asien · Australien · Europa (Sverige Invandringspolitik) · Mellanöstern · Nordamerika (USA) · Sydamerika
Historia
I politiska
system
Apartheid · Etnopluralism · Fascism · Jim Crow-lagar · Nazism · Rasblandningslagar · Separate but equal
Brott
Uttryck
för rasism
Etnisk stereotyp · Mikroaggression · Propaganda · Rashygien · Rasism (i film · i media · i musik · i skämt · i sport) · Rasistisk determinism
Relaterade begrepp
Kategori Kategori

Media som används på denna webbplats

Man holding sign during Iranian hostage crisis protest, 1979.jpg
Iran Hostage Crisis student demonstration, Washington, D.C. Title devised by Library staff. Contact sheet folder caption: Iran students demonstrate. MST. U.S. News & World Report Magazine Photograph Collection. Contact sheet available for reference purposes.