Iran-e Nou
| Nya Iran حزب ایران نو Hezb-e Irān-e Nou | |
| Land |  Kejsardömet Iran |
|---|---|
| Partiledare | Abdolhosein Teymurtash |
| Grundat | juli 1927 |
| Grundare | Abdolhosein Teymurtash, Morteza Yazdanpanah, Farajollah Bahrami |
| Upplöst | 1928 |
| Huvudkontor | Teheran |
| Politisk ideologi | Konstitutionalism Progressivism Nationalism Rojalism Sekularism Antiklerikalism Auktoritarianism |
| Politisk position | höger |
| Iran politik Politiska partier Val | |
Iran-e-Nou (persiska: ایران نو "Nya Iran") var ett kortlivat auktoritärt och socialt progressivt nationalistparti i Iran som grundades 1927 av landets hovminister, officeren Abdolhosein Teymurtash, under Reza Pahlavis styre.
Historia
Iran-e Nou grundades i juli 1927 av en grupp iranska moderna reformister kring hovministern Abdolhossein Teymourtash i ett försök att införa enpartistat i Iran.[1] Bland grundarna fanns generalen Morteza Yazdanpanah, justitieministern Ali Akbar Davar och ämbetsmannen Farajollah Bahrami. Davar skulle grunda Irans moderna rättsväsende och Bahrami var Reza Pahlavis privata sekreterare.
Iran-e Nou inlemmade de flesta befintliga partierna i sin organisation och lyckades mobilisera ett starkt stöd för Reza Pahlavis reformpolitik. Men det plågades av inre konflikter eftersom medlemmarna i praktiken hade olika politiska prioriteringar. Shahen själv fann partiet otympligt för att genomdriva samhällsförändring och lät 1928 upplösa dess organisation. Iran-e Nou ersattes av dess utlöpare Framstegspartiet (Hezb-e Taraqqi).[2]
Ideologi
Partiet hade mottot: "Lojalitet till shahen och hängivenhet till framsteg".[3] Partiet förespråkade nationalism, sekularism och antiklerikalism. Antiklerikalismen kom till uttryck i ocensurerad kritik av islam och i att muslimska präster, mullor, var förbjudna att bli medlemmar i partiet.[4]
Partiets nationalistiska och rojalistiska inriktning framgår av partiprogrammets ordalydelse:[4]
| ” | Irans självständighet under Pahlavis fana; Irans framsteg genom Reza Shahs strävan för modernitet och civilisation; motstånd mot utländskt inflytande; kritik av alla reaktionära och subversiva idéer. | „ |
| – Iran-e Nou | ||
Partiprogrammets formulering "motstånd mot utländskt inflytande och kritik av alla reaktionära och subversiva idéer" syftade på det Brittiska imperiets och Sovjetunionens inblandning i Irans politik. 1927 förbjöds alla socialistiska och kommunistiska grupperingar i landet.
Iran-e Nou förespråkade rojalism och auktoritarianism inom ramen för landets konstitution. Brittiska diplomaterfann partiet hotfullt och karaktäriserade det som "fascistiskt".[5]
Referenser
- ^ Wilber (1975). Riza Shah Pahlavi: The Resurrection and Reconstruction of Iran. New York. sid. 122
- ^ Abrahamian, Ervand (1982). Iran Between Two Revolutions. Princeton: Princeton University Press. sid. 138
- ^ Razi, G. Hossein (1970). ”Genesis of Party in Iran: A Case Study of the Interaction between the Political System and Political Parties”. Iranian Studies 3 (2): sid. 69.
- ^ [a b] Ansari, Ali M. (2003). Modern Iran Since 1921: The Pahlavis and After. London: Longman. sid. 45
- ^ Zia-Ebrahimi, Reza (2016). The Emergence of Iranian Nationalism: Race and the Politics of Dislocation. New York: Columbia University Press
Media som används på denna webbplats
Imperial Coat of Arms of Iran under the Pahlavi Dynasty, used from 1925 to 1979. The shield is composed of the Lion and the Sun symbol in first quarter , in the second quarter the Faravahar representing Zoroastrianism, in the third quarter the curved blade of a Imam Ali "Zulfiqar" sword representing Shia Islam, and the Simurgh in the fourth quarter. Overall in the center is a circle depicting Mount Damavand with a rising sun, the symbol of the Pahlavi dynasty. The shield is crowned by the Pahlavi crown and surrounded by the chain of the Order of Pahlavi. Two lions rampant regardant, holding scimitars supports the coat of arms on either side. Under the whole device is the motto: "Mara dad farmud va Khod Davar Ast" ("Justice He bids me do, as He will judge me" or, alternatively, "He gave me power to command, and He is the judge"). Some of the colours were changed in 1971.
Crown Prince Mohammad Reza Pahlavi and Minister Teymourtash