Invasiv art

En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur, natur och människor.

Invasiva arter kan ha introducerats oavsiktligt eller avsiktligt. Exempel på oavsiktlig introduktion är rovvattenloppa, som medföljt fartygs barlastvatten från Svarta havet till Östersjön och de Stora sjöarna i USA/Kanada, och blivit invasiv i vissa länder och till skada för fiskenäringen, och även är etablerad och potentiellt invasiv i Sverige. Ett annat exempel på oavsiktligt introducerade arter är parasiter och virus, som transporteras till nya biotoper av flyttfåglar.

Ett exempel på avsiktlig, men misslyckad introduktion är det försök man gjorde i Australien med biologisk bekämpning av skadedjur. Från England importerades sparvar med avsikt att dessa skulle äta en insekt som skadade odlingar. Sparvarna etablerade sig emellertid så väl, att de själva blev ett skadedjur och därmed kategoriseras som invasiva.

Sverige

EU-förbud

Jättebalsamin I Selbitz i Tyskland.
Nilgås i London.

Följande främmande arter kategoriseras som invasiva av EU, och förekommer i svensk natur enligt Naturvårdsverket[1] och Havs- och vattenmyndigheten år 2019.[2] Det är således förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera och använda dem inom EU enligt EU-förordning 1143/2014:[2]

  • Naturvårdsverkets ansvar:
    • Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) - stor spridning[3]
    • Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) - stor spridning
    • Bisam (Ondatra zibethicus) - etablerad
    • Gudaträd (Ailanthus altissima) - etablerad
    • Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) - etablerad
    • Sidenört (Asclepias syriaca) - etablerad
    • Tromsöloka (Heracleum persicum) - etablerad
    • Mårdhund (Nyctereutes procyonoides) - etablerad
    • Nilgås (Alopochen aegyptiaca) - sporadisk förekomst
    • Brunmajna (Acridotheres tristis) - sporadisk förekomst
    • Japansk humle (Humulus japonicus) - sporadisk förekomst
    • Sibirisk jordekorre (Tamias sibiricus) - sporadisk förekomst
    • Tvättbjörn (Procyon lotor) - sporadisk förekomst
    • Amerikansk kopparand (Oxyura jamaicensis) - sporadisk förekomst
  • Havs- och vattenmyndighetens ansvar:

Följande förekommer inte i svensk natur idag, men är förbjudna att hanteras inom EU, och är på miljöövervakares fokuslista med riskklass 5 av 5 att vara invasiva i Sverige:[4]

  • Naturvårdsverkets ansvar:
  • Havs- och vattenmyndighetens ansvar:
    • Amursömnfisk (Perccottus glenii)
    • Gulvårtskräfta (Orconectes virilis)
    • Röd sumpkräfta (Procambarus clarkii)
    • Taggkindskräfta (Faxonius limosus)

Icke-förbjudna potentiellt invasiva arter

Blomsterlupin.
Vresros i Polen.

Följande främmande arter är inte förbjudna enligt EU:s lista över invasiva arter, men är eller riskerar att bli invasiva i Sverige enligt Naturvårdsverket 2019, som rekommenderar att spridningen begränsas:[1]

  • Mink (Neovison vison)* - stor spridning[3]
  • Mördarsnigel (Arion vulgaris)* ** - stor spridning
  • Vattenpest (Elodea canadensis)* ** - stor spridning
  • Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)** - stor spridning
  • Parkslide (Reynoutria japonica)**
  • Sjögull (Nymphoides peltata)**
  • Vresros (Rosa rugosa)**
  • Silverruda (Carassius gibelio)
  • Sydfyrling/vattenkrassula (Crassula helmsii)* - förbjuden handel i Storbritannien[5], etablerad på två fyndplatser i Sverige[6]
Harlekinnyckelpiga.

Följande är etablerade främmande arter i Sverige som är potentiellt invasiva med riskklass 5 av 5 enligt Havs- och vattenmyndigheten, som rekommenderar att miljöövervakare fokuserar på att rapportera bl.a. dessa arter. Arterna är inte listade av EU:[4]

Följande förekommer inte i Sverige, men i Sveriges närområde, och är på miljöövervakares fokuslista med riskklass 5 av 5 att vara invasiva i Sverige enligt Havs- och vattenmyndigheten:[4]

  • Bighead goby (Ponticola kessleri)
  • Quaggamussla (Dreissena bugensis)
  • Orconectes immunis
  • Palaemon macrodactylus
  • Procambarus acutus

Följande är exempel på främmande arter som enligt forskare är eller potentiellt kan blir invasiva i Sverige, men som hittills (2019) inte har listats av svenska myndigheter som problematiska:

*) Invasiv i vissa länder enligt Invasive Species Specialist Group.[7]
**) Invasiv i vissa europeiska länder enligt databasen European Network on Invasive Alien Species (NOBANIS)[8]

Andra främmande arter med stor spridning

Följande är främmande arter som har fått stor spridning i svensk natur enligt Naturvårdsverket 2019, men som inte har listats av myndigheter som invasiva i Sverige:[3]

*) Invasiv i vissa länder enligt Invasive Species Specialist Group.[7]
**) Invasiv i vissa Europeiska länder enligt databasen European Network on Invasive Alien Species (NOBANIS)[8]

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Invasiva främmande arter – artfakta”. Naturvårdsverket. 2 april 2019. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/Invasiva-frammande-arter/. 
  2. ^ [a b] ”Lista över främmande arter med EU-förbud”. Havs- och vattenmyndigheten. 22 september 2017. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/eus-forordning-om-invasiva-frammande-arter/lista-over-frammande-arter-med-eu-forbud.html. Läst 10 maj 2019. 
  3. ^ [a b c d] ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. 26 februari 2020. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. 
  4. ^ [a b c] ”Fokuslista på invasiva främmande arter för miljöövervakare”. Havs- och vattenmyndigheten. 20 juni 2019. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/frammande-arter/fokuslista-pa-invasiva-frammande-arter-for-miljoovervakare.html. Läst 16 maj 2021. 
  5. ^ Kinver, Mark (29 januari 2013). ”UK bans sale of five alien plants” (på brittisk engelska). https://www.bbc.com/news/science-environment-21232108. Läst 19 juni 2019. 
  6. ^ ”Förslag till reviderad förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse”. Havs- och vattenmyndigheten. 12 mars 2019. Arkiverad från originalet den 10 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190510073745/https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/eus-forordning-om-invasiva-frammande-arter/forslag-till-reviderad-forteckning-over-invasiva-frammande-arter-av-unionsbetydelse.html. Läst 10 maj 2019. 
  7. ^ [a b] Global Invasive Species Database, 23 februari 2011)
  8. ^ [a b] ”Invasive species in Sweden that have fact sheet” (på engelska). www.nobanis.org. European Network on Invasive Alien Species (NOBANIS). https://www.nobanis.org/search-alien-species/?SpeciesQuery=&WithFactSheet=true&PageSize=500&Page=1&SelectedCountries=SE&SelectedInvasiveness=1&ExtendedSearch=true. Läst 28 oktober 2019. 

Media som används på denna webbplats

Ambox outdated serious.svg
An outdated clock with a serious icon
Alopochen aegyptiacus -Gunnersbury Park, London Borough of Hounslow, England-8.jpg
Författare/Upphovsman: GeorgeRexTA [at] gmail [dot] com from London, Licens: CC BY-SA 2.0
An Egyptian Goose at the edge of the Round Pond at Gunnersbury Park, London Borough of Hounslow, England.
Impatiens glandulifera Royle (7677059600).jpg
Författare/Upphovsman: Udo Schmidt from Deutschland, Licens: CC BY-SA 2.0
Drüsiges Springkraut, Balsaminaceae, Deutschland, Bayern, Oberfranken, Selbitz Foto: U.Schmidt, 30.VII.2012
Mrzezyno Rosa rugosa closed red flower 2010.jpg
Författare/Upphovsman: JDavid, Licens: CC BY-SA 3.0
Closed flower of Rosa rugosa on the coastal dune at the Baltic Sea in Mrzeżyno, Poland
Harmonia axyridis.jpg
Författare/Upphovsman: Bruce Marlin, Licens: CC BY-SA 2.5

jpeg image, female lady beetle, Asian lady beetle (Harmonia axyridis)


nl: Veelkleurig Aziatisch lieveheersbeestje
Sea turtle entangled in a ghost net.jpg
A sea turtle (Chelonia mydas) entangled in a ghost net.
Lupinus polyphyllus.JPG
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC-BY-SA-3.0