Introitus
Introitus (lat. "inträdande", "intåg") är den efter kyrkoåret växlande ingångssången i högmässan. En fullständig introitus utgörs av en antifon, psaltartext och Gloria Patri (Ära vare Fadern) som läses eller sjunges i början av gudstjänsten. Det är en del av Proprium, det vill säga den del som ändras under kyrkoåret.
I den katolska kyrkans romerska rit kallas Introitus antiphona ad introitum (Ingångsantifon), som i den text som gäller för varje mässa. Den kallas också cantus ad introitum (Ingångssång) som i Allmän introduktion till det romerska missalet (Institutio Generalis Missalis Romani) §47 och i den första romerska klosterorden (500- till 600-talet). [1] I de upplagor av det romerska missalet som gavs ut innan 1970-talet användes ordet Introitus, särskilt från ordets vanligaste betydelse (inträdande/intåg) genom sin stora anfangsbokstav. I ambrosiansk och beneventansk sång kallas Introitus motsvarighet "ingressa".[2] I den mozarabiska, kartusianska, dominikanska och karmelitiska riten kallas den "officium".[1]
Introitus i svensk lagstiftning
I Svenska Kyrkan kallas ibland ingångspsalmen till högmässan för introitus.[3] Musiken vid introitus i högmässan var tidigare föremål för svensk lagstiftning, eftersom Svenska Kyrkan var statsreligion. Den sista lagändringen skedde 1949 och hette "Kungörelse angående alternativ musik för introitus vid högmässa".[4]
Den upphävdes 1988 under den tidsperiod då separationen från staten debatterades som bäst.[5]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] A Fortescue (1910), "Introit", i The Catholic Encyclopedia. läst 2 maj 2009
- ^ Apel, Willi (1990). Gregorian Chant. Bloomington, IN: Indiana University Press. ISBN 0-253-20601-4
- ^ ”Intro’itus”. Svensk Uppslagsbok – digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955. Arkiverad från originalet den 21 april 2014. https://archive.is/20140421171854/http://svenskuppslagsbok.se/tag/introitus/. Läst 21 april 2014.
- ^ ”Kungörelse (1949:531) angående alternativ musik för introitus vid högmässa”. Svensk Författningssamling. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1949531-angaende_sfs-1949-531/?bet=1949:531. Läst 21 april 2014.
- ^ ”Ändringar i lagboken – Löpande utgivning av Svensk Författningssamling, SFS”. Rättsnätet. Notisum AB. Arkiverad från originalet den 23 april 2014. https://web.archive.org/web/20140423051820/http://www.notisum.se/pub/Wide.aspx?pageid=229&type=SFSG&span=1988-1989&parent=289&index=5. Läst 21 april 2014.
Översättning
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
| |||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Pergamentmakulatur: Gradualseite als Bucheinband (Vorderdeckel, Ausschnitt), Pergament. Es handelt sich um das Propium der Vigilmesse am Vorabend des Festes des Apostels Andreas (29. November) und damit um die erste Seite des Propium de Sanctis. Zu erkenenn ist: der Introitus Dominus secus ma/re galilee vi[dit] / duos fratres petru[m] et andream et voc[avit] / eos venite post me faciam vos fie[ri] / piscatores hominu[m]. P (=Rubrik: Psalmvers/Versus zum Introitus) Celi enar[rant] / gloria[m] dei et opera manuu[m] eius annu{ntiat] / firmame]n]tu[m]. G (Rubrik: Graduale): Nimis honorati; of (Rubrik, Offertorium) G[lori]/a et honore; C (Rubrik: Communio): Dicit andreas symoni [fratri suo invenimus messiam qui dicitur christus et adduxit eum ad ihesum]. (Eingebunden: Friederich Martens: Hispanische Reise Beschreibung De Anno 1671. Handschrift, 17. Jahrhundert)