Intersexualism

Den här artikeln bör enligt ett förslag flyttas till DSD (2024-04) (Diskussion) Motivering: Man kan tänka sig andra titlar också. Se diskussionssidan Mallen används för flyttningsförslag som behöver diskuteras, se diskussionssidan. Okontroversiella flyttningar kan utföras direkt. I fall då sidflytt kräver administratörshjälp, fråga efter denna på Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Intersexualism (ibland intersexualitet eller intersex, i Finland används beteckningen interkönad^[1]) beskriver anatomiska skillnader hos en individ som innebär att kroppen och anatomin, inkluderat gener, könshormoner och/eller könsorgan, inte entydigt kan kategoriseras som man eller kvinna. Det biologiska könet på en intersexperson kan alltså inte alltid entydigt definieras som kvinnligt eller manligt, utan uppvisar variationer som på ett eller flera sätt inte följer normen.

Intersex täcker en stor grupp variationer. I Sverige i dag används inte begreppet 'intersexualism' inom vården. Istället används begreppet "DSD" (disorder of sex development), vilket definieras innefatta medfödda tillstånd i vilket könets kromosomala, gonadala (= könskörtlar, dvs. testiklar eller äggstockar) eller anatomiska utveckling är atypisk. Intersexualitet diagnosticeras under Q56 i ICD-10 om tillståndet är medfött, och bland annat som E34.5 om tillståndet är till följd av hormonell sjukdom.

Begreppet omfattar ett flertal diagnoser och det är inte alltid som tillstånden upptäcks vid födseln. En del av diagnoserna innebär att inre och/eller yttre könsorgan är atypiska, men alla intersexuella diagnoser innebär inte detta. Tidigare kallades intersexuella för hermafroditer men den termen anses idag som nedvärderande. Den vanligaste diagnosen för intersexuella är adrenogenitalt syndrom.

Man räknar med att 0,5–1 procent av alla nyfödda barn har någon form av intersexuellt tillstånd.^[2] Mörkertalet anses dock vara stort^[2], och det råder skilda meningar om vilka medicinska tillstånd som ska räknas som intersexuella. Termens definition ska därför inte ses som självklar då det inte råder en enhetlig konsensus om vad den inkluderar.

I utredningen Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag redovisas att "den angivna prevalensen omfattar även barn där könet med lätthet går att avgöra men där någon – ofta lindrig – form av missbildning av könsorganen föreligger. I gruppen ingår exempelvis hypospadi, en form av missbildning av urinröret som drabbar ca 1 av 300 nyfödda pojkar. Görs begränsningen enbart till barn med obestämbart kön blir prevalensen betydligt lägre. Under åren 1999–2004 anmäldes 15 fall av obestämt kön till Missbildningsregistret vid svenska Socialstyrelsen. År 2005 anmäldes endast ett fall."^[2]

Om man utgår från definitionen att intersexuell är ett barn med ett medfött tillstånd i vilket könets kromosomala, gonadala (= könskörtlar, dvs. testiklar eller äggstockar) eller anatomiska utveckling skiljer sig från det som statistisk räknas som normalt, inkluderas minst följande medicinska tillstånd:

• AIS – Androgenokänslighetssyndrom (Androgen Insensitivity Syndrom)
• PAIS – Partiellt androgenokänslighetssyndrom (av alla grader)
• Adrenogenitalt syndrom (CAH - Congenital Adrenal Hyperplasia)
• XXY och Klinefelters syndrom
• Brist på enzymet 5-alfareduktas
• Progesteronmaskulinisering
• Klitorisförstoring
• Mikropenis
• Turners syndrom
• Swyers syndrom
• Hypospadi
• Äggstockar och testiklar (äkta hermafroditism, det här förekommer praktiskt taget inte, eftersom alla könskörtlar aldrig fungerar normalt, vid detta tillstånd)

Det är vanligt att barn med synlig intersex-variation opereras för att få, vad som ses som, ett "entydigt kön". För närvarande är det praxis i Sverige att de allra flesta nyfödda barn med en synlig kroppslig variation behandlas medicinskt redan de första levnadsveckorna.^[3]

Problemet med detta är att denna operation tar bort känslig vävnad som personen i fråga skulle kunna sakna senare i livet. Därför vill vissa organisationer förbjuda denna typ av kirurgi och menar att det är upp till var och en att bestämma över sin kropp och att eftersom små barn knappast har ett val så bör man vänta med denna typ av behandling tills personen ifråga själv fått ta ett (moget) beslut i frågan. I Sverige finns i princip ingen rättslig reglering, utan praxis vilar endast på formuleringen i patientsäkerhetslagen att all behandling inom svensk hälso- och sjukvård ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Men det pågår en vetenskaplig kontrovers kring nyttan av dessa ingrepp. Colombia, Malta och Chile är de enda länderna i världen som uttryckligen har förbjudit operationer på barn med intersex-variation om de inte är medicinskt motiverade.^[4]

• Montréaldeklarationen
• Yogyakartaprinciperna

• INIS - Intersexuella i Sverige - förening för intersexuella.
• Intersex och intersexaktivism
• Få vill vänta med operation - artikel om operationer av intersexuella spädbarn i Svenska Dagbladet.
• Transformering.se sida av RFSL Ungdom