Interception
Interception[1] är ett begrepp inom hydrologi som beskriver den process i vilken nederbörd fångas upp av vegetation och andra föremål och inte rinner ner i marken, utan avdunstar. Nederbörd som inte når marken kallas för intercept. Interception kan även referera till mängden intercept. Intercept i form av snö kallas för upplega.
Till interception räknas även gutterat vatten från bladytan. Interception är en passiv process och ska inte förväxlas med den aktiva processen transpiration, som innebär att markvatten sugs upp av växternas rötter och lämnar bladen via klyvöppningarna.[2]
Interception har stor betydelse för skogsklimat där den ger en dämpande effekt med bland annat senarelagd snöläggning och snösmältning. Interception sker dels i själva vegetationen och dels i växtrester som ligger på marken. Interceptionen i vegetationen i en skog uppgår normalt till 10-25 procent av nederbörden, men man har i täta ryska barrskogar uppmätt 40-60 procents interception. Interceptionen i växtrester på marken uppgår normalt till 1-5 procent.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Gerrits, A.M.J. and Savenije, H.H.G. (2011), Interception. In: Peter Wilderer (ed.) Treatise on Water Science Arkiverad 12 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine., vol. 2, pp. 89–101 Oxford: Academic Press.
- ^ Gerrits, A.M.J. and Savenije, H.H.G. (2011) (invited), Forest floor interception. In Levia, D.F., Carlyle-Moses, D.E. and Tanaka, T. (Eds.), Forest Hydrology and Biogeochemistry: Synthesis of Past Research and Future Directions. Ecological Studies Series, No. 216, Springer-Verlag, Heidelberg, Germany
Tryckta källor
- Bogren, Jörgen; Gustavsson Torbjörn, Loman Göran (1999). Klimatologi, meteorologi ([Ny, omarb. och utök. utg.]). Lund: Studentlitteratur. Libris 8352874. ISBN 91-44-01264-0
- Mingteh Chang: Forest Hydrology
Media som används på denna webbplats
Rain collecting on a forest leaf.