Inrikesdepartementet

För utländska motsvarigheter, se Inrikesministerium.
Inrikesdepartementet
Lilla riksvapnet
UnderordnadRegeringskansliet
Ansvarigt statsrådInrikesministern
OrganisationstypDepartement
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-3831
Inrättad1947
Nedlagd1974

Inrikesdepartementet var i Sverige ett departement inom Regeringskansliet som hade hand om olika sociala frågor, ärenden rörande polisväsendet, samt den lokala statsförvaltningen.

Historia

Departementet inrättades 1947 för att avlasta Socialdepartementet. Departementet handlade polisärenden, länsfrågor, bostad- och arbetsmarknadsärenden och utlänningsärenden. Departementet splittrades årsskiftet 1973-1974 upp i Bostadsdepartementet (nerlagt 1992) och Arbetsmarknadsdepartementet (nerlagt 1998, öppnat igen år 2006).

År 1996 bytte det dåvarande Civildepartementet namn till Inrikesdepartementet och hette så till 1998, då departementet lades ner. Under den korta tiden hade departementet hand om frågor rörande kyrkoärenden, kommuner, länsstyrelser, landsting, de statliga tjänstemännen, folkrörelserna, ungdoms- och konsumentfrågor och andra ärenden av inrikes civil karaktär som inte handlades av andra departement. Departementet ansvarade också för bostads-, byggnads- och planfrågor, samt för integrationspolitiken.[1]

Folkpartiet förklarade sig 2005 positiva till att åter inrätta ett inrikesdepartement, då med ansvar för polis- och säkerhetsfrågor.[2] Statsminister Göran Persson uppgav i sin självbiografi Min väg, mina val att ett nytt Inrikesdepartement med ansvar för "blåljusverksamheterna" var planerat om Socialdemokraterna hade behållit regeringsmakten efter valet 2006.[3]

Statssekreterare 1947-1973

Se även

Referenser

  1. ^ Eriksson, Göran (23 mars 1996). ”Nya regeringen i fast grepp.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/nya-regeringen-i-fast-grepp-manga-overraskningar-i-perssons-ministar-riksdagens-stallning-ska/. Läst 25 oktober 2023. 
  2. ^ "Skapa ett inrikesdepartement" Sydsvenskan, 2 november 2005
  3. ^ Persson, Göran (2007). Min väg, mina val. sid. 241 

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”