Inom Vallgraven

	Inom Vallgraven, nr 1
	Stadsdel
	Stora hamnkanalen och Tyska bron, sedd från Kämpebron. I bakgrunden Brunnsparken och till vänster Rådhuset och Gustaf Adolfs torg.
Land	Sverige
Kommun	Göteborg
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsområde	Centrum
Koordinater	57°42′16.49″N 11°57′54.82″Ö / 57.7045806°N 11.9652278°Ö
Area	64 hektar
Statistikkod	primärområde 116, stadsdelsnummer 1

Inom Vallgraven är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun.

Området har fått sitt namn från läget inom vallgraven, som ursprungligen även omslöt stadens befästningar. Stadsdelen avgränsas i söder av Rosenlundskanalen och Vallgraven från väster till öster, av Drottningtorget och Nils Ericsonsgatan i öster/nordost, av Kanaltorgsgatan och Christina Nilssons gata i norr/nordväst samt Packhusplatsen, Skeppsbron och Göta älv i väst/nordväst. Stadsdelen har en areal på 64 hektar.^[1]

Primärområdet Inom Vallgraven, som även inkluderar stadsdelen Nordstaden, är stadens kärna med byggnader som Kronhuset, Göteborgs stadsmuseum, Göteborgsoperan, Hovrätten, Länsresidenset, Domkyrkan och Tyska kyrkan samt Drottning Kristinas jaktslott.

Den västra halvan av stadsdelen är uppförd på Eklanda bys ängar och den östra på Gullbergs ängar. Båda områdena tillhörde kronohemman. Hela stadsdelen är en del av den ursprungliga donationsjorden från stadsprivilegierna 1621.^[2]

Områdesindelning

I kommunen har det funnits flera administrativa indelningar. I den nuvarande indelningen används primärområden, vilka ibland omfattar flera av de stadsdelar, som användes tidigare. Således bildades primärområdet "Inom Vallgraven" inte bara av den gamla stadsdelen med samma namn utan även av stadsdelen "Nordstaden". Dessa två skiljs åt av Stora Hamnkanalen. Det finns flera områden, som har egna namn, men som inte varit officiella stadsdelar i kommunens indelning: områdena på de två kullarna Stora och Lilla Otterhällan i sydvästra delen av "Inom Vallgraven" kallas Otterhällan respektive Kungshöjd. Området nedanför Kungshöjd vid Rosenlundskanalen kallas "Rosenlund". Området på kullen i västra delen av "Nordstaden" kallas "Kvarnberget" och området vid Göteborgsoperan kallas för "Lilla Bommen".

Göteborgsskildraren Eric Cederbourg skriver 1739 om innerstadens utbredning: "Denna Stad med des Fästnings-Wärck utan om är i sin omkritz in emot 7.000 alnar, men inom 4.500 och ser ut som en half måna, i det denna Fästning ifrån Öster til Söder och Wäster, kröker sig som en half Circel; men den öfriga delen åt Norden wid Götha Elf drager sig lik som uti en rätt linea, som des charta utwisar, hwilken uti längden ifrån Drotninge Porten i öster til stora Bommen i Wäster äro 1245 Swenska alnar, ifrån bemeldte Port till Carls Port i Södwäst äro 1738 alnar, och 1080 uti bredden, ifrån Konungs Porten i Söder til lille Bommen i Norr, räknat."^[3]

Riksintressant område

Residenset vid Södra Hamngatan är det äldsta bevarande boningshuset i Göteborg.

Området har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården enligt de bestämmelser om numera återfinns i 3 kap 6 § miljöbalken^[4]:

"Stadskärnan inom Vallgraven är en unik miljö med en rikt varierad, i huvudsak småskalig, bebyggelse. Området speglar Göteborgs utveckling från grundläggning till nutid. Stora delar av den ursprungliga stadsplanen med vallgrav, kanaler, befästningsrester och gatusträckningar är bevarade. Flera gatustråk präglas av äldre tiders tomtindelning och byggande. Områden med samlad bebyggelse av mycket stort arkitektur- och byggnadshistoriskt värde är bl.a. Gustav Adolfs Torg-Stora Hamnkanalen, kvarteren kring Domkyrkan och Stora Nygatan. I området inom Vallgraven finns också många välbevarade exempel på olika tiders arkitektur där gult tegel utgör ett viktigt karaktärsdrag.

Grönstråket utanför Vallgraven vittnar om den stora roll parker och andra planteringar hade i 1800-talets stadsplanering. Palmhuset och Stora Teatern är två betydelsefulla allmänna byggnader från 1800-talet med dominerande läge i parkmiljön längs Vallgraven. "Fattighusån" med sina slussar visar vattenledernas stora betydelse för transporter fram till 1800-talets början. Intill Fattighusån ligger f.d. Fattighuset, Barnhuset och Gullbergsbrohemmet, som är exempel på tidiga sociala institutioner utanför staden".

Byggnadsminnen

Inom stadsdelen finns det två statliga byggnadsminnen (SBM) och 14 byggnadsminnen (BM):

Byggnadskvarter

Kvarter 1 Slusskvarnen
Kvarter 2 Vallen
Kvarter 3 Synagogan
Kvarter 4 Manegen
Kvarter 5 Bastionen
Kvarter 6 Gamle Port
Kvarter 7 Vattenkällan
Kvarter 8 Klensmeden
Kvarter 9 Perukmakaren
Kvarter 10 Värnamo
Kvarter 11 Arkaden
Kvarter 12 Härbärget
Kvarter 13 Göta Källare
Kvarter 14 Sockerbruket
Kvarter 15 Frimuraren
Kvarter 16 Kommerserådet
Kvarter 17 Holländaren
Kvarter 18 Domprosten
Kvarter 19 Bokhållaren
Kvarter 20 Snusmalaren
Kvarter 21 Hernhutaren
Kvarter 22 Varuhuset
Kvarter 23 Larmtrumman
Kvarter 24 Idogheten
Kvarter 25 Johannes Dux
Kvarter 26 Saluhallen
Kvarter 27 Blomsterkvasten
Kvarter 28 Jungfrustigen
Kvarter 29 Gamla Latin
Kvarter 30 Engelska Kyrkan
Kvarter 31 Spruthuset
Kvarter 32 Artilleristallet
Kvarter 33 Biskopen
Kvarter 34 Gymnasiet
Kvarter 35 Sidenvävaren
Kvarter 36 Telegrafen
Kvarter 37 Kasernen
Kvarter 38 Fiskaren
Kvarter 39 Vävaren
Kvarter 40 Rosenlund
Kvarter 41 Arsenalen
Kvarter 42 Luntantu
Kvarter 43 Carolus Rex
Kvarter 44 Lasarettet
Kvarter 45 Hästbacken
Kvarter 46 Surbrunnen
Kvarter 47 Karls Port
Kvarter 48 Elektricitetsverket
Kvarter 49 Merkurius
Kvarter 50 Redaren
Kvarter 51 Verkstaden
Kvarter 52 Stora Bommen
Kvarter 53 Residenset
Kvarter 54 Alströmer
Kvarter 55 Neptunus
Kvarter 56 Tre Remmare
Kvarter 57 Sparbanken
Kvarter 58 Stadsmäklaren
Kvarter 59 Hyrkusken
Kvarter 60 Hästkvarnen
Kvarter 61 Käppslängaren
Kvarter 62 Otterhällan
Kvarter 63 Ekelunden
Kvarter 64 Branten
Kvarter 65 Domkyrkan

^[5]

Se även

Nyckeltal

Primärområdets utsträckning.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 116 Inom Vallgraven år 2021^[6]
	Inom Vallgraven	Hela Göteborg
Folkmängd	4 011	587 549
Befolkningsförändring 2020–2021	-69	+4 493
Andel födda i utlandet	22,0 %	28,3 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar	28,9 %	38,1 %
Medelinkomst	428 300 kr	332 400 kr
Arbetslöshet	4,1 %	6,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år)	15,9	19,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år)	48,8 %	37,9 %
Andel bostäder före 1941	59,7 %
Andel bostäder i allmännyttan	18,7 %	25,9 %
Antal färdigställda bostäder 2021	0
Andel bostäder i småhus	0,0 %	18,3 %

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Centrum och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.^[7]

Referenser

Noter

^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^ Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg : från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydquist, Göteborg 1860, s. 21.
^ Suecia Antiqua et Hodierna [1663-1664]: Bearbetad och kompletterad upplaga försedd med kommentarer huvudsakligen hämtade ur äldre källor, Erik Dahlberg, red. Åke Ohlmarks, professor Sten Karling, f.d riksbibliotekarie Oscar Wieselgren, fil dr Sten Broman, Stureförlaget, Stockholm 1975, s. 278.
^ Herklint, Mats; Sedenmalm, Staffan; Lind, Olle; efter en förlaga av Gudrun Lönnroth (1992). Göteborg: Kulturmiljöer av riksintresse. Göteborg: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. sid. 29. ISBN 91-630-1463-7
^ Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Lindgren & söner, Göteborg, 1923, s. 5
^ Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.

Webbkällor

[http://statistik.goteborg.se/Global/Faktablad/G%c3%b6teborgsblad/GbgBlad2017/134%20Centrum_PRI_2017.pdf Göteborgsbladet 2017: Centrum pdf

Tryckta källor

Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7

Externa länkar

Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[1] Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36

[2] Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg : från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydquist, Göteborg 1860, s. 21.

[3] Suecia Antiqua et Hodierna [1663-1664]: Bearbetad och kompletterad upplaga försedd med kommentarer huvudsakligen hämtade ur äldre källor, Erik Dahlberg, red. Åke Ohlmarks, professor Sten Karling, f.d riksbibliotekarie Oscar Wieselgren, fil dr Sten Broman, Stureförlaget, Stockholm 1975, s. 278.

[4] Herklint, Mats; Sedenmalm, Staffan; Lind, Olle; efter en förlaga av Gudrun Lönnroth (1992). Göteborg: Kulturmiljöer av riksintresse. Göteborg: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. sid. 29. ISBN 91-630-1463-7

[5] Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Lindgren & söner, Göteborg, 1923, s. 5

[6] Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.

[7] ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler