Ingvar Björkeson
| Ingvar Björkeson | |
| Född | Sven Göran Ingvar Björkeson 15 september 1927[1] Linköping, Sverige |
|---|---|
| Död | 23 april 2022[2] (94 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Pernbys målarskola |
| Sysselsättning | Översättare, konstnär |
| Utmärkelser | |
| Svenska Akademiens översättarpris (1984) De Nios översättarpris (1994) Kellgrenpriset (2008) De Nios Stora Pris (2010) | |
| Redigera Wikidata | |
Sven Göran Ingvar Björkeson, född 15 september 1927 i Linköping, död 23 april 2022,[3][4] var en svensk översättare. Han översatte bland annat italienska, grekiska och romerska klassiker.
Biografi
Björkeson var först verksam som konstnär. Han studerade vid Otte Skölds målarskola 1947 och företog därefter studieresor till bland annat Danmark och Frankrike. Tillsammans med Per Skovdal ställde han ut på Nystedts konstsalong i Linköping 1949 och medverkade i Östgöta konstförenings samlingsutställningar. Hans konst består av färgstarka landskapsmålningar.
Han arbetade sedan länge inom resebranschen och började översätta på fritiden.[4] Sedan början av 1980-talet tolkade han poesi. Björkeson har översatt litterära klassiker från italienska (exempelvis Dantes Den gudomliga komedin), grekiska (exempelvis Homeros Iliaden och Odysséen), latin (exempelvis Vergilius Aeneiden, Lucretius Om tingens natur och Ovidius' Metamorfoser), franska (Baudelaire) och engelska (Milton) till svenska.
Björkeson var tillbakadragen och skötte sina kontakter med förlagen via brevkorrespondens.[4][5] Först efter ett halvår uppmärksammades hans frånfälle i Sveriges Radio,[6] eftersom tidningar och kulturbranschen inte visste om att han hade avlidit.[4]
I en av sina få intervjuer, i Sveriges Radios Lyrikmagasinet 1988, berättade Björkeson att han först höll på med översättning i åtskilliga decennier för sitt nöjes skull, utan tanke på publicering. “Det var för mig ett sätt att tränga närmare in i diktverk som stod mitt hjärta nära och som jag kände starkt för [...] det öppnade portar till dolda sammanhang och hemligheter som man annars lätt gled förbi vid en vanlig läsning.”[7]
Översättningar
- 1981 – Giacomo Leopardi: Är ljuvt att få förlisa
- 1983 – Dante Alighieri: Den gudomliga komedin
- 1985 – Albino Pierro: Sömnen och döden, dikter
- 1986 – Italo Svevo: James Joyce
- 1986 – Ugo Foscolo: Dikter
- 1986 – Charles Baudelaire: Det ondas blommor
- 1988 – Vergilius: Aeneiden
- 1988 – Albino Pierro: Knivar mot solen, dikter
- 1988 – Pier Paolo Pasolini: Drömmer jag?
- 1989 – Francesco Petrarca: Kärleksdikter
- 1990 – Albino Pierro: Metaponto, dikter
- 1990 – Pier Paolo Pasolini : Calderón
- 1992 – Sextus Propertius: Elegier
- 1995 – Homeros: Odysséen
- 1999 – Homeros: Iliaden
- 2002 – Titus Lucretius Carus: Om tingens natur
- 2003 – Hesiodos: Theogonin och Verk och dagar
- 2004 – Theokritos: Sånger
- 2004 – De homeriska hymnerna
- 2005 – Apollonios Rhodios: Argonautika
- 2007 – Giacomo Leopardi, Ugo Foscolo: I skuggan av cypresser
- 2008 – Pindaros: Olympiska och pythiska oden
- 2010 – Pindaros: Nemeiska och isthmiska oden och Fragment
- 2011 – Torquato Tasso: Aminta, ett herdedrama
- 2012 – John Milton: Det förlorade paradiset
- 2013 – John Milton: Det återvunna paradiset och Simson i Gaza
- 2015 – Ovidius: Metamorfoser
- 2017 – Ovidius: Fasti
- 2019 – Ovidius: Tristia och Brev från Pontos
- 2019 – Vergilius: Georgica
Priser och utmärkelser
- 1983 – Elsa Thulins översättarpris
- 1984 – Premio Internazionale Diego Valeri
- 1984 – Svenska Akademiens översättarpris
- 1984 – Riddartecknet av den italienska orden, Al Merito della Repubblica Italiana
- 1989 – Natur & Kulturs kulturpris
- 1991 – Vitterhetsakademiens inskriftsmedalj i silver
- 1992 – Hedersdoktor vid Göteborgs universitet [8]
- 1994 – De Nios översättarpris
- 1995 – Albert Bonniers 100-årsminne
- 2001 – Letterstedtska priset för översättningen av Homeros Iliaden
- 2005 – Längmanska kulturfondens stora pris
- 2008 – Kellgrenpriset
- 2010 – De Nios Stora Pris
Källor
- Svenskt konstnärslexikon del I sid 191, Allhems förlag, Malmö.
Noter
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Ingvar Björkeson.[källa från Wikidata]
- ^ Dagens Nyheter, läs online, läst: 1 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sven Göran Ingvar Björkeson”. Hittagraven. Kyrkogårdsförvaltningen Stockholm. https://etjanst.stockholm.se/Hittagraven/home?searchText=Bj%C3%B6rkeson+ingvar&type=&searchType=0&cemeteries=all-churches. Läst 30 november 2022.
- ^ [a b c d] Marcus Bornlid Lesseur (28 november 2022). ””Ingvar Björkesons gärning saknar motstycke””. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/ingvar-bjorkesons-garning-saknar-motstycke/. Läst 29 november 2022.
- ^ Anders Cullhed (29 november 2022). ”Ingvar Björkesons arv kan vi knappast överblicka”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/anders-cullhed-ingvar-bjorkesons-arv-kan-vi-knappast-overblicka/. Läst 30 november 2022.
- ^ ”OBS Special: Ingvar Björkeson uppväckte våra andliga förfäder från de döda - OBS”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/avsnitt/obs-special-ingvar-bjorkeson-uppvackte-vara-andliga-forfader-fran-de-doda. Läst 30 november 2022.
- ^ ”OBS: Intervju med Ingvar Björkeson (1988)”. Sverigesradio.se. 26 november 2022. https://sverigesradio.se/avsnitt/obs-special-intervju-med-oversattaren-ingvar-bjorkeson-fran-1988. Läst 30 november 2022.
- ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 141. Libris 10624901. ISBN 9789173603546
Vidare läsning
| Företrädare: Arne Lundgren | Svenska Akademiens översättarpris 1984 | Efterträdare: Ingalisa Munck |
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.