Ingaevoner

Ingaevoner, även ingvaeoner, var en av de germanstammar som jämte herminoner och istaevoner tillhörde den ursprungliga folkgrupperna av Västgermanerna enligt Tacitus. De anses ha fått sitt namn från sin gud Ingr, som i sin tur möjligen var ett tidigare namn på Oden .

Ingaevonerna (eller ingevonerna) var den folkgrupp som bodde vid Nordsjökusten fram till Elbe. De omfattade flera stammar, av vilka chaukerna var de mäktigaste vid århundradena runt vår tideräknings början. En annan stor folkstam bland ingaevonerna var friserna som var bosatta i norra Holland. De var ett av de få folk som förblev bofasta på samma plats under hela folkvandringstiden, nämligen vid Nordsjökusten, i Jutland, Holstein, Friesland och de danska öarna.[1]

Källor

Noter

  1. ^ Steve Lando (2017). Eurasiens språkfamiljer III: En fordomlig historia - Volym 3 av Eurasiens språkfamiljer. sid. 1020. ISBN 978-15-44758-65-7. https://books.google.se/books?id=ViXFDgAAQBAJ&pg=PA1020&lpg=PA1020&dq=Ingaevonerna+frisiska+%C3%B6arna&source=bl&ots=JcIKah1Vwb&sig=ACfU3U1orBSuGEKdbVS0vVjBWiX-3RvoNQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjkn6_RwaruAhVthosKHQ3iAH0Q6AEwDXoECBQQAg#v=onepage&q=Ingaevonerna%20frisiska%20%C3%B6arna&f=false. Läst 20 januari 2021