Inga Berentz

Inga Berentz
Inga Berentz på idolkort 1906
Inga Berentz på idolkort 1906
FöddInga Sofie Berentz
23 december 1878
Kristiania, Norge
Död22 februari 1962 (83 år)
Stockholm
Andra namnInga Berentz-Strid, Inga Strid
MakeTheodor Strid
IMDb SFDb

Inga Sofie Berentz, född 23 december 1878 i Kristiania, Norge, död i 22 februari 1962 i S:t Matteus församling, Stockholm, var en norsk-svensk skådespelare och operettsångerska.[1]

Biografi

Efter studier i Kristiania för Camilla Weise och Constance Bruun samt i Stockholm för Signe Hebbe och Oscar Lomberg uppträdde Berentz som konsertsångerska[2], bland annat varietésångerska på Sveasalen i Stockholm 1894. Hon var engagerad vid Eldoradot i Kristiania 1897–1898 där hon debuterade som Lilla helgonet. År 1899 kom hon till Sverige och hade engagemang hos Albert Ranft fram till 1914[3] och bland annat medverkade hon 1907 i den första svenska uppsättningen av Glada änkanOscarsteatern, där hon spelade rollen som Valencienne.[4]

År 1909 gjorde Berentz en skivinspelning av Alice Tegnérs Olle i skogen (Mors lilla Olle) på märket Gramophone. Hon blev därmed en av de första i Sverige att spela in barnvisor på skiva. Berentz spelade in akustiska 78-varvare på Astoria, Gramophone, Odeon och Zonophone.[5]

Inga Berentz gifte sig 1918 med majoren vid Intendenturkåren Theodor Strid.[6]

Filmografi (urval)

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1898Molly SeamoreGeishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Vasateatern[7]
1904RegerlTrollslottet
Karl Millöcker och Alois Berla
Vasateatern[8]
1905Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume
Östermalmsteatern[9]
FlageoletSurcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot
Axel RingvallÖstermalmsteatern[10]
Madame Sherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau
Östermalmsteatern[11]
CupidoOrfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Östermalmsteatern[12]
1906Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré
Östermalmsteatern[13]
LisetteHertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton
Östermalmsteatern[14][15]
Hertigen av MantuaFrihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[16][17]
1907ValencienneGlada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Oscarsteatern[4][18]
Gås-LisaTalismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy
Oscarsteatern[19]
Skytte-LisaSkytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau
Oscarsteatern[20]
FlageoletSurcouf
Robert Planquette och Henri Chivot
Oscarsteatern[21]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet
Emil LindenOscarsteatern[22]
1908Daisy GrayDollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Axel BosinOscarsteatern[23]
1909JanaFrånskilda frun
Leo Fall
Oscarsteatern
BelizaSkatten
Helfrid Lambert
Oscarsteatern[24][25]
1910ArsenaZigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer
Oscarsteatern[26]
Tjuvskyttarna
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru
Emil LindenOscarsteatern[27]
1911OrestesSköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[28]
Louise FreitagDet stora geniet
Edmund Eysler och Felix Dörmann
Carl August SödermanOscarsteatern[29]
1912NitoucheLilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Oscarsteatern[30]
FragolettoFrihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Albert RanftOscarsteatern[31]
Prinsessan MargotPrinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky
Oscarsteatern[32]

Rollfoton

Källor

  1. ^ ”Inga Berentz”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57319&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dInga+Berentz%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 2 oktober 2012. 
  2. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947 Arkiverad 2 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 136-137. Libris 1404046 
  4. ^ [a b] Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 194. Libris 1404046 
  5. ^ Svensk mediedatabas
  6. ^ Kvinnokavalkad : en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918-1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, s. 21
  7. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidskrift för kvinnan och hemmet: s. 165. 25 december 1904. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_13.pdf. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015. 
  16. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  17. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  18. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-29/13475A/3. Läst 26 juli 2015. 
  21. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 december 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-20/13883a/3?searchTerm=dardanell. Läst 11 december 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  25. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  26. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  27. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015. 
  28. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 31 (18): sid. 142. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630015038/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_18.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  30. ^ ”Tidningsannons”. Dagens Nyheter: s. 13. 10 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-10/15025/13. Läst 8 augusti 2015. 
  31. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  32. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  • Haslum, Bengt (1979). Operett och musical ([Ny, omarb. uppl.]). Stockholm: Sveriges radio. sid. 80-83. Libris 7409549. ISBN 91-522-1522-9 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 136-137. Libris 1404046 

Externa länkar

Strömmande ljud

Media som används på denna webbplats

Inga Berentz Frihetsbröderna Jonason.jpg
Inga Berentz (1878-1962) i Frihetsbröderna på Vasateatern 1898
Inga Berendz, swedish norwegian actress.jpg
Inga Berentz (1878-1962) swedish norwegian actress.
Inga Berentz.jpg
Inga Berentz
Franskilda frun.jpg
Carl Barcklind, Inga Berentz och Axel Ringvall i operetten Frånskilda frun
Inga Berentz-Trollslottet.jpg
Inga Berentz i Trollslottet