Infrastrukturdepartementet

Infrastrukturdepartementet
Lilla riksvapnet
UnderordnadRegeringskansliet
OrganisationstypDepartement
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-3831
FöregångareKommunikationsdepartementet
Inrättad1 april 2019
Nedlagd31 december 2022
InstruktionSFS 2019:122 (lagen.nu)

Infrastrukturdepartementet var mellan den 1 april 2019 och 31 december 2022 ett departement i det svenska regeringskansliet.[1] Infrastrukturdepartementet handlade frågor om transporter, infrastruktur, digitalisering, informationsteknik, post och energi.[2] Departementets ansvarsområde in extenso fastställdes i instruktionen för Regeringskansliet.[3]

Ansvar och historia

Infrastrukturdepartementet bildades den 1 april 2019 och tog över vissa av de frågor som tidigare hanterades av Näringsdepartementet, Finansdepartementet samt Miljö- och energidepartementet.[2]

Infrastrukturdepartementets föregångare är Kommunikationsdepartementet som lades ned den 31 december 1998. Under perioden 1999–2019 har departementets frågor främst hanterats på Näringsdepartementet.

Statsråd

Departementschef var statsrådet med ansvar för infrastruktur, vanligtvis kallad infrastrukturminister. På departementet fanns också statsrådet som kallades energi- och digitaliseringsminister.

Efter tillträdet av Regeringen Kristersson var landsbygdsministern departementschef tills 31 december 2022 då departementetet lades ner. På departementet fanns också infrastruktur- och bostadsminister. Statsråden flyttades till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Statssekreterare

Hos infrastrukturministern

  • Mattias Landgren 1 april 2019–2 augusti 2020[2]
  • Malin Cederfeldt Östberg 3 augusti 2020–

Hos energi- och digitaliseringsministern

Myndigheter underställda Infrastrukturdepartementet

Följande myndigheter är underställda Infrastrukturdepartementet (status 2019-04-01):[5]

Referenser

  1. ^ Förordning om ändring i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, SFS 2019:122 (PDF, s. 1).
  2. ^ [a b c d] ”Infrastrukturdepartementet på plats”. Regeringskansliet. 1 april 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/infrastrukturdepartementet-pa-plats/. Läst 9 april 2019. 
  3. ^ Förordning om ändring i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, SFS 2019:122 (PDF, s. 20–21).
  4. ^ ”Nya statssekreterare i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. 6 december 2021. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/12/nya-statssekreterare-i-regeringskansliet1. Läst 15 mars 2022. 
  5. ^ Förordning om ändring i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, SFS 2019:122 (PDF, s. 21).
Infrastrukturdepartementet
Lista över statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”