Industri

Industriområde i Elizabeth, New Jersey, USA.

Industri (av latinets industria, ivrig verksamhet, flit, företagsamhet) är framställning av produkter genom att råvaror förädlas.[1] Därutöver finns mer detaljerade som råvaruindustri, textilindustri, byggindustri, bilindustri med flera.

I vidare benämning är industri all form av storskaligt näringsliv - som exempel finns begreppen turistindustri, nöjesindustri och filmindustri. Den vidare betydelsen har sitt ursprung i påverkan från engelska, där ordet industry har en bredare innebörd än vad ordet industri har haft i svenska.[1]

Historia

Människor har tillverkat föremål sedan förhistorisk tid, men under årtusendena har de framför allt gjort det för det egna hushållet - se självhushåll. Under neolitiska revolutionen uppstod byar och senare städer, där en samhällsklass av professionella hantverkare blev den första industrin. Men det var först på 1700-talet som industrin blev en central del av samhället.

Ordet industri kommer av latinets industria, som betyder flit, idoghet, företagsamhet. I äldre svenska har också ordet "slöjd" använts i betydelsen tillverkning,[2] liksom "manufaktur" som kommer av latinets ord för hantverk.[3] Ett känt exempel är att Chalmers tekniska högskola under 1800-talet bar namnet "slöjdinstitut". Dagens fabriker har vuxit fram ur det småskaliga hantverket. Pådrivande faktorer för storskaligheten har varit svårtillgängliga råvaruresurser som gruvor och tillgången på mekanisk kraft genom vattenhjul, väderkvarnar och ångmaskiner. När det blev aktuellt att skilja mellan storskalig industri och småskaligt hantverk, infördes beteckningen hemslöjd eller husflit för det senare.

Medeltid och tidig modern tid

Under medeltiden ökades takten radikalt för nya uppfinningar, innovationer i sättet att hantera traditionella produktionsmedel och ekonomisk tillväxt. Papperstillverkning, en kinesisk teknologi från 200-talet, fördes till Mellanöstern när en grupp kinesiska papperstillverkare tillfångatogs på 700-talet.[4] Pappersteknologin spreds till Europa genom umayyadernas erövring av Hispania.[5] Ett pappersbruk etablerades på Sicilien på 1100-talet. I Europa erhölls fibern för tillverkning av pappersmassa från linne- och bomullstrasor. Lynn Townsend White Jr. hedrade spinnrocken med att öka utbudet av trasor, vilket ledde till billigt papper, vilket var en faktor i utvecklingen av tryckerier.[6]

Bell Aircraft Corporations monteringsverkstad 1944

Den industriella revolutionen

Kopparverksarbetare i Åtvidaberg, 1899–1900.
Spinning Jenny.

Den industriella revolutionen kallas de omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien i mitten av 1700-talet. Ironbridge i Shropshire, vid gränsen mellan England och Wales är den plats man brukar hänvisa till som den Industriella revolutionens vagga. Det är ett världsarv.[7]

Den industriella revolutionens framsteg fick allt större betydelse när ångdrivna fartyg[8] och järnvägar blev vanligare.[9] Under 1800-talet spreds omvälvningen till Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen.[10] Konsekvensen blev omfattande förflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernas industrisamhällen som byggdes upp[11] (se urbanisering).[12]

Biltillverkning

Andra industriella revolutionen

Andra industriella revolutionen kallas ibland tiden 1871-1914, som bland annat präglades av utbredningen av elektricitet och förbränningsmotorer. Åren som valts att använda för denna tid är den mellan fransk-tyska kriget 1871 och första världskriget, som bröt ut 1914 och slutade 1918.[13]

Typer av industri

Det finns många sätt att klassificera industrier. Vanligen avses, som ovan, tillverkningsindustri, där råvaror förädlas till produkter,[14] till skillnad från tjänsteproduktion.

Tung industri är ett begrepp med olika betydelser; rent allmänt syftar det på industri med tunga insatsvaror och produkter; särskilt metallvaror.[15] Basindustri är ett snarlikt begrepp.

I processindustri tillverkas produkter, halvfabrikat och material genom fysikaliska och kemiska processer. Dit räknas bland annat stålindustri, pappersindustri och kemisk industri, livsmedelsindustri, sågverk.[16]

I verkstadsindustri sammansätts maskiner och andra produkter som genom montering.[17]

Arbetsmiljön inom tillverkningsindustrin

Tillverkningsindustrin har utmaningar beträffande hälsa och säkerhet. I USA är National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) som en prioriterad industrisektor inom National Occupational Research Agenda (NORA) för att identifiera risker och tillhandahålla strategier för arbetsmiljöfrågor.[18][19]

I Sverige är Arbetsmiljöverket tillsynsmyndighet för arbetsmiljön.[20]

De 5 viktigaste industriländerna

PlatsNamn[21]
1Kina
2USA
3Japan
4Tyskland
5Sydkorea

Tillverkningssektorn har förändrats. Detta har medfört nya möjligheter och svårigheter för industrin. Alla stora industriländer i världen har fördelar och nackdelar när det gäller deras kapacitet för global tillverkning. Industri kommer att förbli den största skillnaden när stora industriländer utvärderas betraäffande konkurrenskraft. En studie om framtida global konkurrenskraft, av Deloitte Global och US Committee on Competitiveness, förutspådde att USA skulle komma att ersätta Kina som den mest konkurrenskraftiga industrinationen i världen 2020. 2016 års globala tillverkningskonkurrensindex förutspådde att de största industrinationerna i världen skulle komma att förbli stabil fram till 2020, med viss handel av rankningar. Deloitte-studien bad globala VD:ar att ranka de främsta industriländerna när det gäller nuvarande och framtida konkurrenskraft. Enligt rapporterna förväntas USA komma på första plats följt av Kina, Tyskland, Japan och Indien.[22][21]

Lista över olika länders industriproduktion

Detta är de 50 viktigaste 50 länderna efter industriproduktionens totala värd i US-dollar för respektive år enligt Världsbanken.[23]

PlatsLand eller regionMiljoner $USÅr
 Världen13,739,2512019
1Kina Kina3,853,8082020
2USA USA2,341,8472019
3Japan Japan1,027,9672018
4Tyskland Tyskland678,2922020
5Sydkorea Sydkorea406,7562020
6Indien Indien339,9832020
7Italien Italien280,4362020
8Frankrike Frankrike241,7152020
9Storbritannien Storbritannien227,1442020
10Indonesien Indonesien210,3962020
11Ryssland Ryssland196,6492020
12Mexiko Mexiko185,0802020
13Kanada Kanada159,7242017
14Irland Irland153,3112020
15Spanien Spanien143,0522020
16Brasilien Brasilien141,1492020
17Turkiet Turkiet135,5962020
18Schweiz Schweiz133,7662020
19Thailand Thailand126,5962020
20Nederländerna Nederländerna99,9402020
21Polen Polen99,1462019
22Saudiarabien Saudiarabien90,7742020
23Australien Australien76,1232020
24Malaysia Malaysia75,1012020
25Singapore Singapore69,8202020
26Österrike Österrike67,8812020
27Sverige Sverige67,1462020
28Filippinerna Filippinerna63,8832020
29Belgien Belgien63,2262020
30Egypten Egypten58,7902020
31Venezuela Venezuela58,2372014
32Bangladesh Bangladesh57,2832019
33Nigeria Nigeria54,7602020
34Tjeckien Tjeckien53,1892020
35Argentina Argentina53,0942020
36Puerto Rico Puerto Rico49,7572020
37Danmark Danmark47,7622020
38Vietnam Vietnam45,2732020
39Israel Israel42,9062019
40Algeriet Algeriet40,7962019
41Rumänien Rumänien38,4042020
42Iran Iran38,1742019
43Finland Finland37,5202020
44Förenade arabemiraten Förenade arabemiraten36,7272019
45Sydafrika Sydafrika34,8042020
46Pakistan Pakistan30,4522020
47Colombia Colombia29,8942020
48Peru Peru29,7012019
49Ungern Ungern27,9562020
50Portugal Portugal27,4082020

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Manufacturing, 23 november 2021.

Noter

  1. ^ [a b] ”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industri". sid. 436–437 
  2. ^ ”band 16”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "slöjd". sid. 637 
  3. ^ ”band 13”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "manufaktur". sid. 352 
  4. ^ ”Timeline: 8th century”. http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780191735516.timeline.0001. Läst 23 november 2021. 
  5. ^ de Safita, Neathery (juli 2002). ”A Brief History Of Paper.”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822144311/http://users.stlcc.edu/nfuller/paper/. Läst 23 november 2021. 
  6. ^ Marchetti, Cesare. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160502152013/http://www.cesaremarchetti.org/archive/scan/MARCHETTI-079.pdf. Läst 23 november 2021. 
  7. ^ ”The Iron Bridge”. Ironbridge. https://www.ironbridge.org.uk/our-story/the-iron-bridge/. Läst 23 november 2021. 
  8. ^ ”band 20”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "ångfartyg". sid. 352 
  9. ^ ”Railroad History”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/technology/railroad/Railroad-history. Läst 23 november 2021. 
  10. ^ ”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industriella revolutionen". sid. 441 
  11. ^ ”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industrisamhälle". sid. 444 
  12. ^ ”Impact of the Industrial revolution”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/urbanization/Impact-of-the-Industrial-Revolution. Läst 23 november 2021. 
  13. ^ Mokyr, Joel. ”The Second Industrial Revolution, 1870-1914”. faculty.wcas.northwestern.edu. https://faculty.wcas.northwestern.edu/~jmokyr/castronovo.pdf. Läst 23 november 2021. 
  14. ^ ”band 18”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "tillverkningsinustri". sid. 270 
  15. ^ Kenton, Will (25 februari 2021). ”Heavy Industry”. Investopedia. https://www.investopedia.com/terms/h/heavy_industry.asp. Läst 23 november 2021. 
  16. ^ ”band 15”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "processindustri". sid. 286 
  17. ^ ”band 19”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "verkstadsindustri". sid. 366 
  18. ^ ”Manufacturing Program | NORA | CDC” (på amerikansk engelska). www.cdc.gov. 11 februari 2019. Arkiverad från originalet den 3 april 2019. https://web.archive.org/web/20190403174921/https://www.cdc.gov/nora/councils/manuf/default.html. Läst 23 november 2021. 
  19. ^ ”National Occupational Research Agenda for Manufacturing | NIOSH | CDC” (på amerikansk engelska). www.cdc.gov. 4 februari 2019. Arkiverad från originalet den 18 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190618084046/https://www.cdc.gov/nora/councils/manuf/researchagenda.html. 
  20. ^ ”Historik - Arbetsmiljö nu och då”. Arbetsmiljöverket. 5 oktober 1921. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180813152923/https://www.av.se/om-oss/125-ars-jubileum/. Läst 23 november 2021. 
  21. ^ [a b] ”Global Manufacturing Competitiveness Index | Deloitte | Manufacturing”. https://www2.deloitte.com/global/en/pages/manufacturing/articles/global-manufacturing-competitiveness-index.html. Läst 23 november 2021. 
  22. ^ ”UNIDO Statistics Data Portal”. https://stat.unido.org/cip/?_ga=2.165931005.250164366.1633426210-602870229.1633426210. 
  23. ^ ”Manufacturing, value added (current US$)”. Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/NV.IND.MANF.CD?most_recent_value_desc=true. Läst 23 november 2021. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

NMA.0063345 Grupp av kopparverksarbetare, Åtvidaberg.jpg
Östergötland. Bankekinds hd. Åtvids sn. Åtvidaberg. Grupp av kopparverksarbetare, Åtvidaberg.
Spinning jenny.jpg
(c) Markus Schweiß, CC BY-SA 3.0
A Spinning Jenny, spinning machine which initiated the Industrial Revolution, model at the Museum of Early Industrialisation in Wuppertal (Germany).
Flag of Indonesia.svg
bendera Indonesia
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Malaysia.svg
Flag of Malaysia – Jalur Gemilang (Stripes of Glory)
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Israel.svg
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of South Africa.svg

Sydafrikas flagga

Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker

     grön rendered as RGB 000 119 073Pantone 3415 C
     gul rendered as RGB 255 184 028Pantone 1235 C
     röd rendered as RGB 224 060 049Pantone 179 C
     blå rendered as RGB 000 020 137Pantone Reflex Blue C
     vit rendered as RGB 255 255 255
     svart rendered as RGB 000 000 000
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
ElizabethNJIndustry.JPG
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Looking north at the industrial park in southeastern Elizabeth, NJ. St Patrick's on far left; Jersey City in hazy distance center.
Airacobra P39 Assembly LOC 02902u.jpg
The assembly plant of the Bell Aircraft Corporation at Wheatfield, New York (directly East of Niagara Falls, USA). The aircraft in the photo are Bell P-39Q-30-BE Airacobra fighters (USAAF serials 44-71105/44-71504), and Bell P-63A-8-BE Kingcobra fighters (USAAF serials 42-69211/42-69410). While externally very similar, the P-39 had a smaller and more rounded tail section and a three-bladed propeller. The two lines at left are P-39Qs, followed by three lines of P-63As. Then are two lines of almost completed P-39Qs (serials clearly visible), and a last line of P-63As. Note the absence of any workers and tools.
Manufacturing line.jpg
Författare/Upphovsman: Steve Jurvetson and Mike Bird, Licens: CC BY-SA 4.0
Historical change of the manufacturing line. Manual assemply line (left side) and automated assembly line (right side)