Indisk törnskata

	Indisk törnskata; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Törnskator; Laniidae
Släkte	Lanius
Art	Indisk törnskata; L. vittatus
Vetenskapligt namn
	§ Lanius vittatus
Auktor	Valenciennes, 1826

Indisk törnskata^[2] (Lanius vittatus) är en asiatisk fågel i familjen törnskator inom ordningen tättingar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Indisk törnskata är en långstjärtad och relativt liten törnskata med en kroppslängd på 17 centimeter. Den adulta fågeln har en bred svart ansiktsmask som kontrasterar mot blekgrå hjässa och nacke. Manteln är rödbrun, övergumpen vit, stjärten svart med vita kanter och på vingarna syns en vit handbasfläck. Ungfågeln är mindre och har kortare stjärt än liknande rostgumpad törnskata (L. schach), mer enhetligt färgad gråbrun ovan, blek övergump och mer intrikat tecknad på vingtäckare och tertialer. Arten trivs i öppna och torra buskmarker samt i jordbruksbygd.^[4]

Läten

Fågeln sjunger en behaglig, oregelbunden ramsa blandat med hårda toner och härmningar.^[5] Ett skränande läte sägs vara väldigt likt det ljud en groda yttrar när den fångas av en orm.^[6]

Utbredning och systematik

Indisk törnskata delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Lanius vittatus vittatus – förekommer från Pakistan (Indusslätterna) till Västbengalen och södra Indien (utom i sydväst)
Lanius vittatus nargianus – förekommer i sydöstra Iran, södra Turkmenistan, Afghanistan, Baluchistan och Pakistan

Arten ses utanför häckningstid även i Förenade Arabemiraten där den även har häckat.^[7] Den har också tillfälligt setts i Oman, Sri Lanka, Saudiarabien och Bhutan.^[5]

Levnadssätt

Indisk törnskata förekommer i olika sorters öppen, torr mark med buskar och spridda träd. Den lever nästan uteslutande av insekter, mest skalbaggar och hopprätvingar.^[8]

Häckning

Hanen och honan hjälps åt vid bobygget och placerar det gömt 1,5-4 meter upp i en trädklyka eller i en törnbuske. Honan lägger 3-5 ägg som hon mestadels ruvar ensam, i 14-15 dagar. Ungarna är flygga ungefär lika lång tid efter kläckning.^[6]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i norr och mindre vanlig i syd.^[9]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2016 Lanius vittatus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b] Yosef, R., International Shrike Working Group & de Juana, E. (2018). Bay-backed Shrike (Lanius vittatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60476 25 januari 2018).
^ [a b] Norbert Lefranc, Tim Worfolk, 2103. Shrikes, https://books.google.com/books?id=HclLAQAAQBAJ&pg=PA169, A&C Black isbn=978-1-4081-8756-2
^ Campbell, O., Hare, W. & Milius, N. (2011) The first confirmed breeding record of Bay-backed Shrike Lanius vittatus in the United Arab Emirates, with comments on field characters of juveniles. Sandgrouse 33(1): 7–11.
^ Yosef, R., International Shrike Working Group & de Juana, E. (2018). Bay-backed Shrike (Lanius vittatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60476 26 oktober 2018).
^ Harris, T.; Franklin, K. 2000. Shrikes and bush-shrikes. Christopher Helm, London.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör indisk törnskata.
Bilder & media
Wikispecies har information om Lanius vittatus.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Lanius vittatus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[hbw-5] [a b] Yosef, R., International Shrike Working Group & de Juana, E. (2018). Bay-backed Shrike (Lanius vittatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60476 25 januari 2018).

[shrikes-6] [a b] Norbert Lefranc, Tim Worfolk, 2103. Shrikes, https://books.google.com/books?id=HclLAQAAQBAJ&pg=PA169, A&C Black isbn=978-1-4081-8756-2

[7] Campbell, O., Hare, W. & Milius, N. (2011) The first confirmed breeding record of Bay-backed Shrike Lanius vittatus in the United Arab Emirates, with comments on field characters of juveniles. Sandgrouse 33(1): 7–11.

[8] Yosef, R., International Shrike Working Group & de Juana, E. (2018). Bay-backed Shrike (Lanius vittatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60476 26 oktober 2018).

[9] Harris, T.; Franklin, K. 2000. Shrikes and bush-shrikes. Christopher Helm, London.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler