Indisk gam

Indisk gam
Status i världen: Akut hotad[1]
Indian Vulture at Madhav National Park, Shivpuri, M.P.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteGyps
ArtIndisk gam
G. indicus
Vetenskapligt namn
§ Gyps indicus
Auktor(Scopoli, 1786)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Indisk gam[2] (Gyps indicus) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3] IUCN kategoriserar arten som akut hotad.[1]

Utseende

Fågeln är en typisk gam, med bart huvud, väldigt breda vingar och kort stjärt. Den är mindre och slankare än närbesläktade gåsgamen. Indisk gam väger oftast mellan 5,5 och 6,3 kg, är 80–103 cm lång och har en vingbredd på 1,96–2,38 meter.[4][5]

Utbredning och systematik

Indisk gam förekommer i sydöstra Pakistan och Indien, söder om Ganges.[3] Arten är nära släkt med gåsgam. Tidigare klassades smalnäbbad gam som en underart.

Utbredningen för indisk gam i lila.

Ekologi

Indisk gam häckar främst på klippavsatser, men även i träd i Rajasthan. Liksom andra gamar är den en asätare. Den hittar sitt byte genom att flyga över savann och bebodda områden, ofta i flock.

Status & hot

Indisk gam och bengalgam har minskat mycket kraftigt på senare tid, mellan 97 och 99 procent av populationen har försvunnit i Indien och Pakistan. Mellan 2000 och 2007 minskade indisk gam och smalnäbbad gam med över 16 % varje år.[6] Orsaken är förgiftning till följd av veterinärmedicinen diklofenak.[7][8] Hos fåglarna bidrar de till akut eller kronisk njursvikt.[9] Undersökningar har visat att gamar (samt i viss mån andra fåglar) har en annorlunda blodförsörjning av njuren än till exempel njuren hos däggdjur, och hos gamar/fåglar tros diklofenak hämma blodflödet till njurbarken.[10][11]

This file is not in the public domain. Therefore you are requested to use the following next to the image if you reuse this file: © Yann Forget / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0
At nest (Orchha, India)

Program för att föda upp gamar i fångenskap har startats i Indien. Gamar lever länge och förökar sig långsamt, vilket gör att uppfödningsprogrammen kommer att pågå under lång tid. Gamar är könsmogna först vid fem års ålder. Förhoppningen är att släppa ut gamarna när diklofenak har försvunnit i miljön. I början av 2014 tillkännagavs att projektet Saving Asia’s Vultures from Extinction (Save) att gamar kommer att börja släppas ut 2016.[12]

Bilder

Referenser

  1. ^ [a b] Birdlife International 2015 Gyps indicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ ”The Peregrine Fund”. The Peregrine Fund. 3 november 2010. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110526203258/http://www.peregrinefund.org/vulture_factsheet.asp#Long-billed%20Vulture,. Läst 31 maj 2011. 
  5. ^ Raptors of the World by Ferguson-Lees, Christie, Franklin, Mead & Burton. Houghton Mifflin (2001), ISBN 0-618-12762-3
  6. ^ ”BirdLife Fact Sheet: Indian vulture”. BirdLife International. http://www.birdlife.org/datazone/speciesfactsheet.php?id=31029. Läst 11 augusti 2014. 
  7. ^ "The problem of diclofenac". Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Rspg.org.uk, 30 mars 2012. Läst 7 juli 2014. (engelska)
  8. ^ Oaks, JL et el (2004): "Diclofenac residues as the cause of vulture population decline in Pakistan". Nih.gov. Läst 9 juli 2014. (engelska)
  9. ^ "DICLOFENAC". toxnet.nlm.nih.gov, 2012-04-26. Läst 9 juli 2014. (engelska)
  10. ^ Meteyer, C.U. et al (2005): Pathology and proposed pathophysiology of diclofenac poisoning in free-living and experimentally exposed oriental white-backed vultures (Gyps Bengalis). Journal of Wildlife diseases, 41 (4), 707–716. (engelska)
  11. ^ Eriksson, Lisa (2010): "Utgör miljöförekomsten av diklofenak och ibuprofen en risk för vattenlevande organismer?". Slu.se. Läst 7 juli 2014.
  12. ^ Kinver, Mark (31 januari 2014). ”Project targets 2016 for Asian vultures release”. BBC News. http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-25963100. Läst 2 februari 2014. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Indian Vulture at Ramanagara, Karnataka.JPG
Författare/Upphovsman: Vaibhavcho, Licens: CC BY-SA 4.0
Indian Vulture at Ramanagara, Karnataka
Long-billed Vulture.jpg
Författare/Upphovsman: Vaibhavcho, Licens: CC BY-SA 3.0
Long-billed Vulture or Indian Vulture
Vultures in the nest, Orchha, MP, India edit.jpg
This file is not in the public domain. Therefore you are requested to use the following next to the image if you reuse this file: © Yann Forget / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0
Vultures in the nest (Gyps indicus), on the tower of the Chaturbhuj Temple, Orchha, Madhya Pradesh, India.
Courtship between two Indian Vultures.jpg
Författare/Upphovsman: Vaibhavcho, Licens: CC BY-SA 4.0
Courtship between two Indian Vultures at Ramanagara, Karnataka
Indian Vulture chased by Black Kite.JPG
Författare/Upphovsman: Vaibhavcho, Licens: CC BY-SA 4.0
Indian Vulture chased by Black Kite at Ramanagara, Karnatak
Indian Vulture at Madhav National Park, Shivpuri, M.P.jpg
Författare/Upphovsman: Chitra2016, Licens: CC BY-SA 4.0
The picture f Indian Vultures was taken on 25th May 2015 in Madhav National Park ,Shivpuri, M.P. THey are now seen in large number but were rarely visible earlier. This could happen because of the effort of Park management. Caracus of dead animals are dumped in ths place which is suitable a suitable habitat for these vultres. All efforts are made to give them right environment so that this species can survive and multifly.
GypsBengalensisMap.svg
Distribution of Gyps bengalensis prior to its decline, based on

Johnson et al. BMC Evolutionary Biology 2006 6:65 doi:10.1186/1471-2148-6-65

http://www.biomedcentral.com/1471-2148/6/65/figure/F1